Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

SammandragJag har analyserat hur hundkläder presenteras i tre svenska e-shopar. Inspirerad av det relativt nya fältet Human Animal Studies ville jag undersöka hur hundens kön, ras och subjektsstatus görs. Jag använder diskursanalys av texters och bilders samspel.Det är få hundplagg i min analys som uttalat sägs vara för tikar eller hanar men en möjlighet att markera kön på sin hund finns ofta närvarande i och med färger eller tryck Tik- och markeringsskydd, som är avsedda för ena eller andra könet, uppvisar också skillnader. Dock verkar även en något feminin klädsel vara accepterad för hanar och det mönster jag tycker mig se av att mindre, mer pälsklädda raser framställs feminint är inte entydigt.Kontroll av hunden verkar förhandlas genom att vikten av bekvämlighet poängteras. Jag drar därmed slutsatsen att hunden ses som subjekt men visar att det är på ett antropomorfistiskt sätt där människor tillskrivs föräldrarstatus.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers färdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmåga påverkas av olika gruppstorlekar då undervisningen är förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjälp av forskningsdesignen undervisningsförsök, där vi har använt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken är av betydelse för eleverna i vår undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar på att dessa två grupper gynnas olika beroende på gruppstorlek. Vidare påvisar vårt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med åtgärdsprogram. Våra frågeställningar var: Vad anser lärare och specialpedagoger om sina förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram? Anser lärare och specialpedagoger att någonting behöver förändras, i så fall hur? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollärare och fyra specialpedagoger på fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lärarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring åtgärdsprogram har ökat.

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat.

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Med utgångspunkt från den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hål och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hål från döende singulära stjärnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjärnor kan påverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier läggs fram som argument och motargument. Utifrån detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hål kan existera i fler varianter än vad som hittills antagits, främst i form av s.k.