Sökresultat:
954 Uppsatser om Mödrar - Sida 56 av 64
Extern ekonomisk kompetens : Familjeföretag och anlitandet av extern ekonomisk kompetens
Forskningen om familjeföretag Àr relativt omfattande. Men det finns fortfarande mÄnga frÄgor som Àr obesvarade. En viktig frÄga som berör familjeföretags utveckling Àr viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiomrÄdet. Det kan röra sig om tjÀnster sÄsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frÄgan om varför ledningen i familjeföretag vÀljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.
Matematisk modellering av industriell luftridÄ : En jÀmförelse av effektivitet och elprisets pÄverkan av driftskostnader
Det svenska elpriset har de senaste Ären stigit kraftigt och förutspÄs öka ytterliggare under kommande Är. Huvudorsaken Àr avregleringen av den europeiska elmarknaden som pÄbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag pÄ kontinenten. Ett vanligt sÀtt för att spara energi Àr att installera en luftridÄ vid en dörr eller port mot angrÀnsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luftströmmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.
En studie av kassaflödesanalysens upprÀttande pÄ Hilton Food Group , Willys AB , Bostads AB Mimer och Eskilstuna kommun.
Bakgrund: Investeringen kÀnnetecknas av att nÄgon, företag eller privatperson, avsÀger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den Àr en faktor som kan öka företagets vÀrde och det Àr dÀrför viktigt att rÀtt investering vÀljs. Investeringskalkyleringen ger företaget vÀrdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna Àr NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback Àr en sÀrskilt intressant metod av tvÄ anledningar.
Det dÀr vill jag ocksÄ ha! : En kvalitativ studie om hur unga vuxna influerar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nÀtverk.
Symbolisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle dÄ Àgodelar anvÀnds för att förlÀnga, förstÀrka samt förbÀttra individers identiteter samt stÀllning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken Àr grundad i ett behov av bekrÀftelse och erkÀnnande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjÀlp av sociala medier dÀr en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmÀrksammats av bÄde företag och akademiker dÄ dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan anvÀnda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har dÀrtill visat sig pÄverkade rent psykiskt dÄ det som exponeras pÄ sociala nÀtverk mestadels Àr enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter Àr dock nÄgot som forskningen inom omrÄdet belyst i mindre grad.Denna studies syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för om och hur unga vuxna pÄverkas av samt pÄverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nÀtverk.
FörvaltningsberÀttelsen : och dess nytta vid konkursförutsÀgelser
Ă
r 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan fÄ svÄra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och Àgarna drabbas Àven andra intressenter sÄsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anstÀllda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter fÄr en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder för att skydda sina intressen.
HR-funktionens förÀndrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun
Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.
Trygg i transport ? effekten av tid och upprepning pÄ unghÀstars lasttrÀning
HÀstar transporteras över hela vÀrlden i syften som försÀljning, tÀvling, trÀning och djursjukhusvistelse. I mÄnga fall, men kanske frÀmst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hÀsten fÄ trÀna sig pÄ att lastas innan den ska Äka ivÀg nÄgonstans. Den unga hÀsten utsÀtts för mÄnga obekanta och frÀmmande situationer i samband med lastning, nÄgot som medför att den blir stressad. Den obehagskÀnsla eller stress som hÀsten upplever kan uttryckas pÄ flera olika sÀtt, exempelvis beteendemÀssigt eller fysiologiskt. Det krÀvs dÀrför att hÀsten lÀr sig vad transporten innebÀr och att det inte Àr nÄgot att vara rÀdd för, vilket kan innebÀra en svÄr uppgift för djurhÄllaren.
?? alla vill vi vÀl ha ett förhÄllande? : En studie om hur kvinnor i övre medelÄldern upplever livet som singel
Sverige Àr ett av vÀrldens mest individualistiska lÀnder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar Àr kvinnor i Äldersgrupperna övre medelÄlder och Àldre (Statistiska centralbyrÄn, 2012). Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelÄlder upplever singellivet.Jag anvÀnde mig utav vÀlkÀnda teorier och begrepp inom sociologin. De tillÀmpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvÄsamhetsnormen och identitetsskapande utifrÄn teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsÀttningar av att leva som singlar i samhÀllet pÄverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 Är som var skilda och hade barn frÄn tidigare Àktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av sjÀlvstÀndighet, frihet och kontroll.
Klubbmiljöns betydelse för att fostra elitspelare i golf
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att nÄ fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhÄller som viktiga för idrottslig framgÄng. FrÄgestÀllningarna har varit: (1) Vad karaktÀriserar miljön, men ocksÄ samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det nÄgon faktor som kan anses viktigast?MetodDatainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i Äldrarna 26-40 Är har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö.
Marknadskommunikation mot sitt segment
Idag blir konkurrensen allt hÄrdare pÄ marknaden, inte minst sagt i modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut frÄn mÀngden. HÀr följer en studie inriktat pÄ en av dessa konkurrensstrategier, nÀmligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel pÄ den hÄrt konkurerande marknaden idag kan det fÄ förödande effekter. Man mÄste som sÀndare av budskapet veta vem mottagaren Àr.
Underkapitalisering : koncernintern skatteplanering
Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med uppsatsen Àr att undersöka GIH-studenters kondition och jÀmföra den trend som finns pÄ GIH gentemot trender för konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmÄga förÀndrats frÄn 1977 till 2008?2. Hur har mÀns arbetskapacitet under mönstringen förÀndrats mellan Ären 1969-83 samt 1986-93?3.
Förslag till utveckling av tÄggenomfarten i NÀssjö
Miljön runt jÀrnvÀgen Àr ofta det enda intryck som tÄgresenÀren fÄr av de stÀder han eller hon passerar pÄ vÀg mot sitt resmÄl. Den jÀrnvÀgsnÀra miljön pÄverkar pÄ sÄ sÀtt inte bara uppfattningen om miljön lÀngs med
spÄren, utan skapar Àven förestÀllningar om staden som passeras. En tilltalande omgivning lÀngs med jÀrnvÀgen Àr dÀrmed viktig för bilden av staden sÄvÀl som för resupplevelsen genom staden.
I NÀssjö har den jÀrnvÀgsnÀra miljön brister som troligen pÄverkar allmÀnhetens uppfattning om omrÄdet. Staden har en utprÀglad industrikÀnsla som mÀrks mycket tydligt lÀngs jÀrnvÀgen, medan mycket annat NÀssjö har att erbjuda hamnar i skymundan. Det nÄgot skrÀpiga utseendet pÄ mÄnga platser lÀngs jÀrnvÀgsspÄren drar ner intrycket av staden.
Exponera : - i smÄtt och stort
Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.
Corporate Social Responsibility : vilken Àr dess inverkan pÄ kapitalmarknaden?
Bakgrund: Ăkade krav pĂ„ att företag skall ta ett större etiskt och miljömĂ€ssigt ansvar för sin verksamhet har vĂ€ckts under senare Ă„r. Corporate social responsibility Ă€r ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att faststĂ€lla huruvida företags arbete med corporate social responsibility har nĂ„gon synbar effekt pĂ„ företags marknadsvĂ€rden, eller om företag bara förspiller sina resurser pĂ„ ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieĂ€gare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom Ă€mnet CSR och presenterar de tvĂ„ teorier som anvĂ€nds; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhĂ„llandet. DĂ€rtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att lĂ€saren skall erhĂ„lla en djupare förstĂ„else för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte vĂ€ljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestĂ„ende av en enkĂ€tundersökning bland fondbolag, en eventstudie pĂ„ negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrĂ„gor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten frĂ„n eventstudien pekar pĂ„ att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar pĂ„ information kopplade till CSR. Vid enstaka hĂ€ndelser som Ă€r nĂ€ra kopplade till företags kĂ€rnverksamhet kunde författarna dock urskilja begrĂ€nsade effekter pĂ„ företags marknadsvĂ€rden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna sĂ„g en ökad trend av aktivt Ă€garskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva Ă€garskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gĂ„tt frĂ„n uteslutning av företag till att försöka pĂ„verka dem till förbĂ€ttringar inom CSR-frĂ„gor och corporate governance.
Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem
I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.