Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Syftet med vår studie var att undersöka kärnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de återspeglas i verkligheten. Läroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundläggande värde för verksamhetens utformning såväl som dess innehåll och trycker mycket på den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lärande. Dessa delar har löpt som en röd tråd genom hela studien. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollärare på olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, läste igenom dem flera gånger, efter det tog vi ut meningsbärande citat, vilka vi även placerade i figur 1 på s.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att söka svar på vilka analytiska verktyg som krävs för att förstå villkoren för mänskligt handlande. Min tes är att den diskursteoretiska epistemologi som kommit att dominera samtida feministisk forskning - i uppsatsen representerad främst av Judith Butler - inte tillhandahåller dessa analytiska verktyg. För att pröva denna tes har jag intervjuat fem heterosexuella, feministiska män om deras erfarenheter av sex. Jag frågar mig: på vilket sätt bestäms intervjupersonernas sexuella interaktion med kvinnor av deras respektive positioner som heterosexuella män och som feminister? I min analys tillämpar jag ett dialektiskt angreppssätt och stöder mig framför allt på Margaret Archers teoribygge.Min slutsats blir att det, för att i detalj kunna blottlägga villkoren för männens handlande, är fundamentalt att göra den typ av distinktioner som diskursteorin emotsätter sig - mellan subjektivt och objektivt, diskurs och praktik, etcetera.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som bor på anstalt tillsammans med sina mammor iSverige. Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett anknytnings- och systemteoretisktperspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn påanstalt. Detta med fokus på förutsättningar för barnets utveckling, mamman i sin föräldraroll,barnets relation till anhöriga på utsidan samt personalens egna förutsättningar för att arbetamed barnen. Uppsatsen är gjord med ett bekvämlighetsurval hos personalen på enkvinnoanstalt i Göteborgsområdet där ett projekt av Solrosen som är en del avfrivilligorganisationen Göteborgs Räddningsmission pågår för att förbättra miljön förmammorna och barnen på anstalten. Studien är utförd med kvantitativ metod med enkätermed likertskalor med frågor om inställning, barnens förutsättningar, föräldrarollen, barnensförutsättningar för relationer med anhöriga samt åsikter om deras egna förutsättningar för attarbeta med barnen på anstalten.

Syftet med studien är att undersöka om och hur sjukvården arbetar med lärande i vårdarbetet. Studien behandlar lärandet utifrån vårdens patientsäkerhetsarbete. Uppsatsen utgörs utav en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi utformade en forskningsfråga som var relevant för vår studie. Därefter genomfördes sju intervjuer med vårdenhetschefer inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur första världskrigets utbrott framställs i svenska historieläromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels på vad som framställs som en orsaker till krigsutbrottet och jämför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framställningar kan tänkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ och kvalitativ närläsning av sju nyare läromedel och är tänkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. Framställningarna undersöks bland annat med hjälp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar på läromedlens tilltal, huruvida det är tvärsäkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framställs som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet. Undersökningen kommer fram till att läromedlens framställningar i mycket stor utsträckning präglas av ett ?auktoritärt? tilltal där det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven.

Frågeställning: Vilka är de mest kritiska faktorer som påverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur både kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet är att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som påverkar utfallet av ett sådant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har använt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, självkoncept och konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter från personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering.Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

I takt med att handeln med finansiella tillgångar ökat har också intresset för att finna tillförlitliga metoder att bedöma risken ökat. Ett mått för att mäta risken för en tillgång eller för en portfölj av tillgångar är Value-at-Risk (VaR). VaR definieras som; den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Fördelen med VaR är att riskbedömningen bryts ner till ett enda mått som är ganska lätt att förstå. Det finns flera olika sätt att beräkna VaR och det har gjorts många undersökningar för att testa vilken modell som ger bäst resultat.

På inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lärare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrädesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebär detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade från ordinarie schemabunden undervisning och istället deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bästa förmåga dokumenterat projektet. Vår metod har varit aktionforskning.