SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att belysa tre lärares didaktiska arbetssätt i naturvetenskapliga ämnen samt elevers förståelse av lektionsinnehållet som problemområde. Undersökningen har gjorts i form av enkätintervjuer på KOMVUX. Både lärare och elever har deltagit. Fokus ligger på lärares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstår lektionsinnehållet.Det problematiserade området har belysts ur en sociokulturell syn på lärande. Undersökningen är i huvudsak kvalitativ, men det finns också element som drar åt det kvantitativa hållet.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Nycirkusgruppen Cirkus Cirkör vill samla hela sin verksamhet (cirkusutbildning, administration, föreställningsproduktion, träningslokaler etc.) i en byggnad. Idag disponerar de två tredjedelar av en f.d. lagerhall i Alby, Botkyrka kommun, där deras tränings- och utbildningsverksamhet bedrivs, och det är denna byggnad som de vill bygga om och/eller till för att husera hela verksamheten.Mitt förslag, Crystal Circus, argumenterar för att bevara den befintliga byggnaden. Som industribyggnad från 70-talet är den mycket rationellt uppbyggd och flexibel. Som träningslokaler fungerar den mycket bra, och brukarna uppskattar den ruffa och stryktåliga karaktären.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

Anledningen till att författarna gjorde denna studie var att bröstcancer är en av de vanligaste cancertyperna som drabbar kvinnor. Diagnosen innebär för de flesta kvinnor att hela eller delar av bröstet opereras bort. För många kvinnor representerar bröstet sexualitet och kvinnlighet. Syftet var att beskriva hur kvinnors sexualitet och sexuella relation förändras efter genomgången kirurgisk bröstcanceroperation och efterföljande behandling. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie.

Resultatet visar att i språket som används kan utläsas många starkt nedvärderande och negativt laddade ord kring TV: n. Ordet våld nämns genomgående ensamt eller sammansatt, t ex underhållningsvåld, extremvåld, TV-våld, fiktionsvåld eller ungdomsvåld. Barn anses t ex bli fördummade, avtrubbade och skadade av TV, särskilt i artiklar från 70-80-talet, men även senare. TV: n får synonymerna TV-rutan, burken, TV-skärmen, bildrutan, rutan, kulturens dödgrävare, kulturens påstådda banerförare samt gödningsmedel för soffliggare. Resultaten visar även att en övervägande majoritet av artiklarna kan räknas som nyheter.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på och diskutera hur tonårsmammor uppfattar sig själva; hur de såg på sig själva före graviditeten och hur de ser på sig själva idag. Hur en människa ser på och beskriver sig själv är ett uttryck för hennes självbild och självförtroende, vilka är beroende av andra människors attityder gentemot henne själv för hur de utvecklas.Mina frågeställningar är därför:? När de ser tillbaka, hur beskriver tonårsmammorna sig själva före graviditeten?? Hur beskriver tonårsmammorna sig själva idag? ? Hur uppfattar tonårsmammorna att omgivningen, såsom anhöriga, vänner och professionella aktörer, har reagerat på deras moderskap och stöttat dem genom graviditeten och i föräldraskapet?? Anser tonårsmammorna att omgivningens reaktioner och stöd påverkat deras syn på sig själva?Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod; internetbaserade intervjuer. Jag har intervjuat 10 tonårsmammor som bor över hela Sverige via MSN messenger. Mitt resultat visar att de flesta av tonårsmammorna beskrev sig själva i positiva ordalag innan de blev gravida och gjorde det också sedan de blivit mammor.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker.

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hårdnande konkurrens. Därutöver sker en snabb utveckling av nya tjänster och produkter. TeliaSonera står enligt dem själva inför en mängd utmaningar. Dessa utmaningar är att konkurrensen fortsätter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera själva kommer deras kunder att efterfråga tjänster som skapar värde och är enkla att använda, framför efterfrågan på ny teknik.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Bakgrund: Den svenska produktionsindustrin hotas utav så kallade låglöneländer som kanerbjuda samma tillverkning med en högre lönsamhet. Detta gör att verksamheten måste varaattraktiv för såväl investerare som kunder vilket gör att företaget måste genomföra ständigaförbättringar för att klara konkurrensen. Detta är något som även Xylem i Emmaboda kännerav. Xylem tillverkar ett brett utbud av dränkbara vattenpumpar men även annan utrustningsom krävs för att leverera vattenteknologi. Tidigare studier på en utav Xylems verkstäderOPX har visat att produktionen lägger mycket tid på aktiviteter som inte är värdeskapande såsom materialhantering och andra förflyttningar genom fabriken.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera var det kan finnas slöserier genom att utföra enValue stream mapping på en utav Xylems verkstäder i Emmaboda.Metod: Arbetet består av en fallstudie med explorativt syfte som utförs genom en Valuestream mapping.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i årskurs 3. Syftet var att ta reda på dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mår och beter sig. Syftet är också att ta reda på hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka åtgärder de använder sig av. Undersökningen bygger på enkäter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger på två olika skolor. Vår teori består av tre delar.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.