Sökresultat:
954 Uppsatser om Mödrar - Sida 30 av 64
Den fristÄende rÄdgivningens relation till revisionen : En studie om revisionsbranschens förberedande handlingar inför avskaffandet av revisionsplikten
Revisionsbranschen stÄr inför en institutionell förÀndring i och med det planerade avskaffandet av revisionsplikten. Denna förÀndring kommer enligt uppsatsens mikroekonomiska modeller att leda till en minskad konsumtion av revision och att priset pÄ revision sjunker. DÀrför Àr syftet med uppsatsen att undersöka om revisionsbranschen förberett sig pÄ den teoretiska minskningen av revision i och med avskaffandet av revisionsplikten genom att sÀlja mer fristÄende rÄdgivning. Uppsatsen kommer att studera hur kostnadsrelationen mellan revision och fristÄende rÄdgivning förÀndrats under 2004-2008. Uppsatsens referensram bestÄr av olika typer av mikroekonomiska modeller samt en beskrivning av relationsmarknadsföringens anvÀndbarhet för revisionsbolagen. Uppsatsen har undersökt 927 st. mikroföretag som valts ut genom ett slumpmÀssigt systematiskt urval.
Att leda en organisation genom pÄgÄende förÀndring : En kvalitativ studie om ledarskapets betydelse
Bakgrund: Ledarskap har sedan lÀnge varit ett vÀl undersökt Àmne. PÄ senare tid har forskare dock riktat in sig pÄ ledarskap i förÀndringar. Organisationer förÀndras i större utstrÀckning, Àn tidigare, dÄ bÄde samhÀllet förÀndrats och konkurrensen företag emellan ökat radikalt.Problem: Problem som kan uppstÄ vid organisationsförÀndringar att personalstyrkan möjligtvis inte hÄller med om det som ska genomföras, och dÀrför drar Ät olika hÄll.Syfte: Att visa hur en pÄ bÀsta sÀtt tacklar förÀndringar samt motivera de anstÀllda att arbeta framÄt sÄ mÄlet till slut uppnÄs.Metod: För att uppfylla syftet med rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie. I studien ingÄr bÄde anstÀllda i företag som genomgÄr förÀndringar, samt en av de anstÀlldas VD har visat oss de material denne skickade ut till de anstÀllda nÀr dem informerades om förÀndringen.Slutsats: Den frÀmsta slutsatsen vi kan dra efter att arbetat med denna uppsats, lÀst litteratur om Àmnet och lyssnat pÄ vÄr intervjuperson samt tittat pÄ Vd:ns video material, Àr att organisationer Àr stÀndigt i förÀndring. För att kunna konkurrera med andra organisationer inom liknande omrÄden och kraven som stÀlls frÄn samhÀllet behöver organisationer arbeta med förÀndringar.
Ungdomar i PiteÄ-Tidningen: en studie av lokaltidningens bidrag till konstruktion och reproduktion av kulturella överenskommelser rörande unga
Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om PiteÄ-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i sÄ fall vilka dessa överenskommelser Àr. Vi har samlat allt material om ungdomar frÄn PT under en tremÄnadersperiod och utfört en kvantitativ analys pÄ dessa. PÄ 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta stÄr för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta fÄr skulden för samhÀllsproblem, exempelvis alkoholism.
Medvetenhet i energianvÀndning : En studie om samband mellan medvetenhet och energianvÀndning i fyra kontorslokaler
I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.
Jagets motstÄnd mot diskursen: en utmaning av Judith Butlers subjektsförstÄelse utifrÄn Adriana Cavareros berÀttningsbara jag
Denna uppsats syftar till att utmana Judith Butlers subjektsförstÄelse utifrÄn den italienska filosofen och feministen Adriana Cavareros teorier om det unika, relationella och berÀttningsbara jaget. I min redogörelse för Butlers subjektsförstÄelse utgÄr jag frÄn hennes teorier om subjektionen och om den uteslutande matrisen. Jag visar hur Butler försöker möjliggöra subjektets överskridande av diskursen genom att kombinera Foucaults maktförstÄelse med psykoanalysens psyke, samt genom att förstÄ den misslyckade interpellationen som en plats för subversiva handlingar. Jag diskuterar vidare hur dessa teorier kan förstÄs som problematiska. DÀrefter gÄr jag vidare och studerar Cavareros berÀttningsbara jag, för att se hur detta jag kan förstÄs som en utmaning av Butlers poststrukturalistiska subjektsförstÄelse.
Globalisering i skolan : En studie av ett av svenska gymnasieelevers undervisningsmaterial i geografi
Vi befinner oss i ett nytt medielandskap, dĂ€r marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger pĂ„ nya teorier och strategier för att uppnĂ„ fördelaktiga och hĂ„llbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte Ă€r att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrĂ„n teorier om kommunikation, varumĂ€rkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen.FrĂ„gestĂ€llningarna syftar till att först och frĂ€mst beskriva varför en gala arrangeras?FöljfrĂ„gor Ă€r: Vilka mĂ„l har de olika aktörerna med galan? Vilka medel anvĂ€nds för att uppnĂ„ mĂ„len? Men Ă€ven hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhĂ„ller sig gentemot varandra? Det vill sĂ€ga vilka attityder upplevs, och vad Ă€r egentligen prisets effekt?För att kunna fĂ„ en sĂ„ bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades pĂ„ sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom GuldĂ€ggsgalan och Spinngalan. Ăvrigt material som anvĂ€nds Ă€r litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för smĂ„skaliga forskningsobjekt. Vi har Ă€ven kortfattat beskrivit vĂ„ra studieobjekt Spinngalan och GuldĂ€ggsgalan. Det vi kommer fram till Ă€r att ett vunnet pris inom en gala kan anvĂ€ndas som ett komplement till den befintliga marknadsföringen.
LÀrares val av lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk
Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andrasprÄk har en försÀmrad lÀsförmÄga vilket pÄverkar deras fortsatta skolgÄng och möjligheter att ta aktiv del i samhÀllet. I vÄrt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andrasprÄk till bÀttre lÀsförmÄga.Syfte:VÄrt syfte med denna rapport Àr att undersöka lÀrares val av undervisningsmetoder för att lÀra elever med ett annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa. VÄrt intresse har riktat sig kring vilka lÀsundervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder och vad de grundar sina val pÄ.Metod:För att undersöka vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lÀrare frÄn sju olika skolor belÀgna i fyra skilda orter. LÀrarnas svar har vi analyserat och sammanstÀllt i oloka teman. DÀrefter reflekterade vi över resultatet i förhÄllande till vÄr litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick frÄn vÄr undersökning var att lÀrarna anvÀnder flera lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk.
Personaliserade rÄdgivare ? en studie om relationer i bankernas InternettjÀnster
Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förÀndring. Och i takt med att vÀrlden med hjÀlp av tekniska innovationer blir mindre, blir det ocksÄ lÀttare för globala storföretag att etablera sig pÄ nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att vÀlja en annan bank. Nu Àr det upp till bankerna sjÀlva att erbjuda tjÀnster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rÄdgivare i banker.
Sitter ekorren fortfarande i granen? : SÄngrepertoar i grundskolan nu och dÄ.
AbstractEva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? SÄngrepertoar i grundskolan nu och dÄ. VÀxjö: Musikvetenskap 2005. 60p.Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sÄngrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den Àndrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkÀtundersökning vid Lunds 47 grundskolor.
HÄllbarhetsredovisningar - för vem och hur anvÀndbar
I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.
Prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av sexualitet efter prostatektomi
Prostatacancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i vÀrlden. Behandling av prostatacancern, sÄsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den pÄföljande sexuella dysfunktionen, pÄverkar mÀnnens sjÀlvkÀnsla, hÀlsa och relationer. Sexualitet generellt Àr dock nÄgonting som sÀllan diskuteras inom vÄrden dÄ bÄde vÄrdpersonal och patienter anser Àmnet vara obekvÀmt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.
Inskolning i förskolan: FörskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan
Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska.
Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.
MĂ„l & MĂ€tning : Management by numbers vs. Management by empowerment
VÄrt huvudsyfte med denna uppsats Àr att tolka och förstÄ hur företag av olika storlek och karaktÀr arbetar med mÄl och om dem mÀter sina mÄl. Vi har valt att sÀtta upp tvÄ delsyften för att nÄ vÄrt huvudsyfte. Det första delsyftet Àr att beskriva mÄl och mÀtning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som Àr riktad mot dessa. Detta för att ge lÀsaren en förstÄelse för att det finns olika syn pÄ hur företag bör arbeta med mÄl och mÀtning. Det andra delsyftet Àr att beskriva hur 2 tjÀnsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mÄl och mÀtning.För att uppnÄ huvudsyftet har vi valt att se pÄ Àmnet med ett hermeneutiskt synsÀtt.
Identitet - En narrativ analys av den förÀnderliga sociala identitetskonstruktionen hos muslimer i Landskrona
Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.
Intern kontroll i insamlingsorganisationer : Hur motverkas bedrÀgerier?
I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.