Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren.Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10.I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat. Vidare kan vi bland annat konstatera att det råder skillnader i antalet personer lagen har att tillgå i sina verksamheter samt att hälften av lagen inte anser sig ha tillräckligt med personer för att kunna bedriva en elitsatsning i dagläget.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet påSveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare påRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen avbetänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådandeklarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt.

Under senare år har svenska marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen är att analysera marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

Globaliseringen och det vi idag kallar kunskapssamhället innebär stora förändringar med ökade krav inom de allra flesta branscher och i de allra flesta länder. Den nya tiden påverkar ledarskapet, ledarnas situation och den påverkar medarbetarskapet - enskilt och i arbetsteamet. De ökade kraven medför ofta ökad press och stress som i sin förlängning kan påverka ohälsan. Om den nya tidens förändringar möts med traditionell styrning, d v s att chefen är den som tänker, drar upp riktlinjer, informerar och detaljstyr vad som skall utföras, påverkar det såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Med för låg delaktighet skapas olust, lågt engagemang, låg motivation och en sämre psykosocial arbetsmiljö som i sin förlängning påverkar hela livssituationen.

Barn ska få möjligheten att växa upp med, och uppleva, vuxna sammanhang samt visuell komplexitet i sin omgivning. Utan dessa utbyten och objekt i sin omgivning utvecklas barns delaktighet i samhället som ansvarsfulla medborgare långsammare. Detta är projektets utgångspunkt. Förskolan Bullerbyn är, precis som namnet tyder på, en liten by med olika verksamheter där förskolan ligger i fokus med en central gård. Barnen kommer i kontakt med vuxna som arbetar i byggnaderna intill: bageriet levererar bröd och fika, restaurangen lagar mat till lunchen, ett snickeri delas med ateljéerna, utställningslokalen drar till sig både vuxna och barn i sin verksamhet och kontorsfolket kommer och går genom uteplatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritidspersonal runt om i Skåne anser sig följa Skolverkets Allmänna råd för fritidshemmet samt att undersöka hur de två grundidéerna helhets- och effektiviseringsperspektivet påverkar målarbetet. Undersökningen utgår från kvalitativa intervjuer gjorda med personal från fyra fritidshem. Vi har även valt att studera de fyra fritidshemmen genom observationer samt utgått från tidigare forskning inom det aktuella området där vi bl.a. behandlar helhets- och effektiviseringsperspektivet. Vid intervjutillfällena gjordes ljudupptagningar som sedan transkriberades.

Fetma utgör ett allt större problem världen över och de två mest primära orsakerna till problemet är felaktig kost och inaktiv livsstil. Interventionsprogram med avsikt att förändra faktorer som kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi används bäst som behandling. I Östersund startades hösten 2001 ett interventionsprogram kallat Mullvadsprojektet, för barn med övervikt och fetma. Vårt syfte var att jämföra aktivitetsnivå mellan en grupp feta barn och en viktmässigt normalfördelad barngrupp, som båda ingått i Mullvadsprojektet. Vidare syftade studien till att jämföra eventuell förändring under projektets gång av aktivitetsnivå och BMI hos de feta barnen.

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt.