Sökresultat:
516 Uppsatser om Mćtider - Sida 2 av 35
Konsten i förÀndring : En undersökning om, och i sÄ fall hur pass vÀl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras pÄ konstverk ifrÄn olika tider och kulturer med olika syn pÄ konstbegreppet
Syftet med följande analysstudie Àr att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell Àr applicerbar pÄ bilder/verk ifrÄn olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och nÀr fungerar Panofskys modell som allra bÀst och nÀr gör den det mindre bra? För att kunna fÄ svar pÄ följande frÄga valde författarna att, utifrÄn Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en frÄn Romantiken, en frÄn Modernismen och en frÄn Postmodernismen ? dÀr man anvÀnder olika konstbegrepp, med andra ord dÀr synen pÄ konst skiljer sig Ät. Resultatet, vilket hÀrleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar pÄ samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lÀmplig beroende pÄ vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrÄn Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrÄn Modernismen var steg 1 en aning svÄrgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde pÄ verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrÄn samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde Àven vara fallet dÄ man analyserar annan Postmodern konst sÄ lÀnge man kÀnner till och/eller kan finna tillrÀckligt med information om konstnÀren och dennes omvÀrld..
Vem fÄr de bÀsta trÀningstiderna? : -En fallstudie om hur trÀningstider fördelas pÄ en idrottsanlÀggning
NÀr vi utövar idrott finns det givetvis mer eller mindre passande tider för detta. Med tanke pÄ hur vÄr övriga dag kan se ut med arbete, skola, familj med mera, kan tidpunkten vara oerhört central för vÄr möjlighet att utöva idrott. Det kan faktiskt vara direkt avgörande för om vi överhuvudtaget har möjlighet att medverka pÄ trÀningen, men det kan ocksÄ vara en pÄverkande faktor angÄende motivationen att trÀna. Problematiken som ofta upplevs i samband med detta Àr dock att alla inte kan trÀna pÄ de tider de helst skulle vilja eftersom det finns fler lag pÄ samma anlÀggning som ocksÄ skall trÀna. En frÄga som dÄ ofta uppstÄr Àr, vem som ska trÀna pÄ vilka tider? Den hÀr uppsatsen behandlar en specifik miljö, en isstadion dÀr fem bandyföreningar huserar tillsammans med en skridskoförening.
Simulering och cykeltidsberÀkning av automatiserad produktionslina med hjÀlp av Process Simulate
Detta examensarbete har utförts i samarbete med Löfqvist Engineering i Ărebro. Uppgiften har varit att utföra en simulering av en stor automatiserad produktionslina som ska anvĂ€ndas vid tillverkning av avgassystem till lastbilar. UtifrĂ„n denna simulering skall exakta cykeltider för produktionen bestĂ€mmas. Dessa tider kan sedan anvĂ€ndas av Löfqvist Engineering för att verifiera tidigare uppskattade tider.Arbetet inkluderar en litteraturstudie om Lean Production och hur det fungerar ihop med automation. Det finns Ă€ven med lite bakgrundsinformation om Just In Time, olika filformat och robotsimulering i allmĂ€nhet för att ge en bĂ€ttre överblick av Ă€mnet.Programmet som har valts för att utföra simuleringen Ă€r Tecnomatix Process Simulate och den inbyggda Line Simulation modulen.
Varg i Sverige
Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för nÄgot ont. Den jagar gÀrna i flock och tar renar och river fÄr. I den hÀr artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten pÄ varg 2010, det vill sÀga bristen pÄ acceptans, och om det Àr ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger ocksÄ svar pÄ varför en vargpopulation som Àr sÄ inavlad som vÄr inte kommer klara sig lÄngsiktigt, och vad som krÀvs för att fÄ en hÄllbar stam..
En matematisk modell av slÀggkastets rotationsfas
Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..
Kostvanor vid skiftarbete
I Sverige Àr idag cirka en tredjedel som inte har arbetstid förlagd pÄ kontorstid. Oregelbundna arbetstider har en stor pÄverkan pÄ hÀlsan och vÀlbefinnandet. Genom att Àta regelbundet kan arbetstid som Àr förlagd pÄ oregelbundna tider klaras av lÀttare. Syfte med undersökningen Àr att kartlÀgga hur kostvanorna hos poliser i yttre tjÀnst pÄverkas av oregelbundna arbetstider och sömn pÄ oregelbundna tider. Hur poliserna upplever att deras kostvanor pÄverkas av oregelbundna arbetstider, sömnens inverkan pÄ kostvanorna och vilka hinder och frÀmjande ÄtgÀrder det finns för att förbÀttra kostvanorna.
Det sublima : konst och religion
Det sublima Àr en övervÀldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och fÄr det att framstÄ som försvinnande litet. Det beskrivs som en kÀnsla mellan lust och skrÀck.Exempel pÄ fenomen som ofta fÄtt symbolisera det sublima Àr hotfulla berg och tornande Äskmoln.Begreppet har genom historien frÀmst blivit aktuellt i tider av stor förÀndring, samhÀllelig och religiös omstörtning; tider dÄ mÀnniskor söker trygghet i en upplevelse av nÄgot större Àn jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet hÀrstammar frÄn antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, dÄ det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet pÄkonstnÀrer som förknippas med begreppet Àr Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en förelÀsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skrÀck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om nÄgot liknande och blev helt tagen: de hÀr upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om tvÄ saker: dels ett begrepp för att beskriva nÄgot annat Àn fulhet och skönhet i konst.
Finansiell risk i svenska börsbolag - Vad pÄverkar exponeringen?
Bakgrund och problem: Vi upplever idag en vÀrldsomfattande ekonomisk kris med fallandetillvÀxt, minskad konsumtion och kreditÄtstramningar. För knappt tvÄ Är sedan var lÀget detmotsatta och de flesta av vÀrldens större börser nÄdde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturlÀge finansiera sin verksamhet, i mÄnga fall rÀcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isÀmre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag mÄste vissa avvÀgningar göras. Ett av de mest vÀsentliga valen som företagsledningenmÄste ta stÀllning till Àr storleken pÄ skuldsÀttningsgrad som i sin tur styrs av mÄl förrÀntabilitet pÄ eget kapital och i vilken utstrÀckning man Àr villig att ta risker.Syfte: Den hÀr undersökningen syftar till att undersöka om det finns nÄgra samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillvÀxt och lönsamhet.
Inverkan av vÀrmepressning pÄ mögelbestÀndighet hos granpanel
Mögel- och blÄnadsangrepp har blivit ett vÀxande problem inom byggnadsindustrin. Angreppen ger problem av varierande slag. Om de förekommer inomhus kan de orsaka hÀlsoproblem och i de fall dÀr svampangreppen Àr utomhus och fullt synliga blir problemen frÀmst av estetisk art. Föreliggande examensarbete ingÄr i ett TCN-projekt (Processanpassning för funktionsbestÀndiga trÀprodukter II) som genomfördes under 2009 vid LTU SkellefteÄ och SP TrÀtek. Ett av mÄlen i TCN-projektet var att reducera mögelrisken pÄ rÄspont genom temperaturbehandling.
FritidsgÄrdsverksamhet, kön och jÀmstÀlldhet: om kommunala dokument, fritidsledares syn och dess uttryck i verksamheten
Flickor Àr oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgÄrdarna. GÄr det att förstÄ varför det Àr sÄ? I denna studie har jag undersökt jÀmstÀlldhetsarbetet inom fritidsgÄrdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. ForskningsfrÄgorna har handlat om att vilken syn pÄ kön och jÀmstÀlldhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jÀmstÀlldhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser pÄ kön och jÀmstÀlldhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jÀmstÀlldhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgÄrdsverksamheten.
RĂ€tten att byta kön : Â
Ăven om ordet transperson Ă€r relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i vĂ€rlden med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag gĂ„r det att fĂ„ ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen Ă€r fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vĂ„rden. Det medför att mĂ„nga kĂ€nner sig dĂ„ligt behandlade och undviker att söka vĂ„rd, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbĂ€ttra bemötandet av transpersoner..
Förberedelse till modernisering av styrsystem för produktion av processvatten
PÄ kraftvÀrmeverket Allöverket I Kristianstad produceras processvattnet i en anlÀggning som heter totalavsaltningen. I denna anlÀggning som bestÄr ut av tvÄ identiska linjer lÄter man det inkommande vattnet passera genom jonbytare för att byta ut de oönskade jonerna i vattnet emot mer önskade. Anledningen till att man gör detta Àr att de oönskade jonerna i vattnet ger belÀggningar pÄ turbinen. NÀr jonbytarna blivit mÀttade sÄ mÄste de ÄterstÀllas till sin ursprungliga form. Detta sker genom att det startas ett regenereringsprogram, som bestÄr av ett antal steg sÄ som backspolning, kemikalieintag och fyra olika spolningar.
Dagens mödrars syn pÄ amning.
Under mÄnga Är kÀmpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrÀmjande samhÀlle och man ville gÄ ifrÄn idén om att amma pÄ sÀrskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet pÄ amning Àr ensidigt ifrÄn BarnavÄrdscentralen. Syftet med den hÀr studien har varit att fÄ en bild av hur dagens mödrar ser pÄ amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna Àr beroende av omgivningens stöd men nÀr det handlar om mötet med barnsjuksköterskan sÄ Àr ett samtal dÀr bÄda Àr delaktiga att föredra mer Àn att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..
Vilken nytta... mer Àn att det ska vara roligt? : En kvalitativ studie om bildÀmnets undervisning i grundskolans tidigare Är
Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.
TÀtortsnÀra natur för vem? -En studie av DelsjöomrÄdet ur ett tids- och genusgeografiskt perspektiv
I Sverige upplever mÀnniskor en större tidsbrist samtidigt som grönytor i och runttÀtorter degraderas som konsekvens av förtÀtning och expandering. Parallellt med denutvecklingen ökar ambitionen att alla mÀnniskor ska kunna ha god möjlighet att vÀljaatt pÄ egna villkor vistas i naturomrÄden. Tillsammans utgör dessa ett ökat behov attplanera kring tillgÀngligheten till vardagsrekreation i tÀtortsnÀra natur. Om dessafrÄgor med alla dess fördelar, som exempelvis hÀlsa, ska bli tillgÀngliga för alla isamhÀllet sÄ mÄste förutsÀttningarna och möjligheterna göras jÀmlika.Detta Àr en magisteruppsats inom kulturgeografi med Syfte att undersöka hur och avvilka DelsjöomrÄdet anvÀnds under olika tider pÄ dygnet utifrÄn aspekter som Älderoch genus. Vidare undersöks bakomliggande faktorer som avgör vilka tider pÄ dygnetfolk vÀljer att vistas i omrÄdet och hur de faktorerna skiljer sig mellan kön och Älder.Genom att utföra en observation och frÄgeintervjuundersökningar i DelsjöomrÄdetsom Àr ett tÀtortsnÀra naturomrÄde i Göteborg under tvÄ vardagar i december samlasdata som visar pÄ besöksmönster mellan och inom kön, Älder och aktiviteter.