Sök:

Sökresultat:

14086 Uppsatser om Mćngkulturellt perspektiv - Sida 64 av 940

Är det praktiskt med en god organisationsteori? : vilket mervĂ€rde ger organisationsteoretiska resonemang vid en analys av försvarsmaktens ledningsorganisation?

Syftet med uppsatsen var att klarlÀgga om Högkvarterets arbetssÀtt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade pÄföljande huvudfrÄgestÀllning; Vilket mervÀrde ger det att anvÀnda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lÄgpÄ central nivÄ och det var materialet Högkvarteret anvÀnde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssÀtt till övriga i organisationen som anvÀndes somkÀllor. Den teoretiska ramen utgjordes frÀmsta av Bolman & Deals nya framgÄngsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer pÄ. I uppsatsen anvÀndes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhÄllningssÀtt.

 Medarbetarskap i statlig myndighet, relaterat till arbetsmotivation och lojalitet mot organisationen

Medarbetarskap har fÄtt mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. MÄnga organisationer strÀvar efter att förbÀttra samarbetet inom och över avdelningsgrÀnserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergÄtt till att ta en mer aktiv roll i arbetet. EnkÀtundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet dÀr medarbetarskap undersöktes utifrÄn F. HÀllstén och S.

Ett interkulturellt perspektiv i lÀrarutbildningen? : Svenska som andrasprÄk - alla lÀrares ansvar

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

De viktiga proven : Elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter berÀttar om sina erfarenheter av förberedelser, anpassningar och genomförande av nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Fyra pedagogers inkluderande undervisningsstrategier

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Deltagande systemutveckling ur anvÀndarnas perspektiv

Under vÄr utbildning har vi funnit att resonemangen kring anvÀndarmedverkan oftast beskrivs utifrÄn systemutvecklarens perspektiv och menar att det hÀr finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur anvÀndarna ser pÄ systemutvecklingsprocessen. Vi har dÀrför valt att undersöka hur anvÀndarna pÄverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssÀtt fÄr för pÄverkan hos deras uppfattning, instÀllning och kunskap kring datorstödet. Syftet Àr att förbÀttra kommande involvering av anvÀndarrepresentanter dÄ man med en förbÀttrad förstÄelse av hur dessa ser pÄ sin medverkan, bÀttre kan anpassa den till deras uppfattningar och mÄlsÀttningar med arbetet. I syfte att ge en sÄ djuplodande bild av anvÀndarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer dÀr respondenterna gavs tillfÀlle att svara fritt och med egna ord. VÄr studie har, bland annat, visat att anvÀndarmedverkan leder till att anvÀndarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de Àr bra system eller inte.

MÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörers medskapande : En studie om pojkars subjektskapande pÄ förskolegÄrden

Syftet med föreliggande arbete Àr att med utgÄngspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nÀtverk av mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer pÄförskolegÄrden. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori Àr utgÄngspunkterför studien. VÄrt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien pÄ en förskolegÄrd under tre tillfÀllen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmÀrksammat som Äterkommande i det empiriska materialet.

Sjuksköterskors upplevelser av arbete med Weismananalys inom palliativ vÄrd

Det enda vi vet med sÀkerhet hÀr i livet Àr att vi nÄgon gÄng kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vÄrdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som anvÀnds inom den palliativa vÄrden pÄ en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna anvÀndas genom hela vÄrdprocessen kring den döende patienten. Data inhÀmtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

Enkelhet i redovisningsstandarder : Ur anvÀndarnas perspektiv

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Pedagoger, vÀrdegrund & etnicitet - det mÄngkulturella Sverige

Sammandrag I detta examensarbete har vi gjort en jÀmförelse mellan tvÄ skolor. Den ena Àr en etniskt mÄngkulturell skola vilket innebÀr att övervÀgande del av eleverna har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmÄl. Vi har fokuserat pÄ hur pedagoger arbetar med att frÀmja elevernas förstÄelse för det mÄngkulturella samhÀllet. Vi har tagit reda pÄ hur de anvÀnder vÀrdegrunden utifrÄn ett etniskt perspektiv framför allt i svenskÀmnet.

Strategisk ekonomistyrning sett ur ett operationellt perspektiv: en fallstudie av New Boliden BolidenomrÄdet

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Hur goodwillnedskrivningar och det redovisade vÀrdet av goodwill pÄverkas av individuella faktorer hos den verkstÀllande direktören samt ekonomichefen

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

FörstagÄngschefers makt utifrÄn sitt eget och sina underordnades perspektiv

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrÄn ett förstagÄngschefs-perspektiv. FrÄgan uppsatsen stÀller Àr: Vilka maktkÀllor besitter nÄgra förstagÄngschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att fÄ förstÄelse för Àmnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssÀttet har utgÄtt ifrÄn French och Ravens maktklassificering varpÄ Àven ytterligare tvÄ maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagÄngschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagÄngschefens makt har sammanstÀllts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar.

Bredband för alla - oavsett var du bor? : En kostnads-nyttoanalys av bredbandsutbyggnaden i landsbygdskommunen Ydre

IT-utvecklingen har gÄtt vÀldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjÀnster har öppnats upp genom tillgÄng till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis pÄ kommersiella grunder och delvis med hjÀlp av offentliga subventioner frÄn kommuner, stat och EU. MÄnga utredningar och kartlÀggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hÀvdar att de positiva effekterna av en utbyggnad Àr sÄpass stora att ett offentligt stöd krÀvs, framförallt pÄ landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett pÄ om satsningarna faktiskt Àr lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur pÄ landet verkligen Àr samhÀllsekonomiskt motiverade har vi dÀrför utfört en fallstudie pÄ hur utbyggnaden av bredband har gÄtt till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetÀra och icke-monetÀra nyttor identifierats och vÀgts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->