Sök:

Sökresultat:

4227 Uppsatser om Mćngkulturell kompetens - Sida 56 av 282

Den kompetenta yrkesla?raren - hur yrkesla?rare pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet ser pÄ yrkeskompetens

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Funktionsbedömningar i arbetslivet Hur rehabiliteringsaktörer definierar viktiga aspekter i en funktions-bedömning av den vuxna mÀnniskan

Arbete har en stor pÄverkan pÄ individens liv. Det ger förutsÀttningar för att kunna försörja sig och Àr del av ens identitet. Förlust av förmÄga att arbeta Àr bÄde negativt för individen och samhÀllet. I arbetet med den vuxna mÀnniskan i arbetslivet har arbetsterapeuter, trots stor kunskap och kompetens gÀllande mÀnniskan i aktivitet, en begrÀnsad utbredning inom arbets-rehabiliteringen, speciellt inom företagshÀlsovÄrden. Syftet med denna studie var att identifiera viktiga kategorier vid en funktionsbedömning.

Teknik i förskolan - FörskollÀrare om teknik i förskola

I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn pÄ teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförstÄelse för vad lÀrandet av teknik innebÀr. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikÀmnet och pÄ vilket sÀtt pedagogernas innehÄllsmÀssiga kompetens kan pÄverka deras uppdrag i förhÄllande till barns lÀrande samt till lÀroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar pÄ förskolans arbete med lÀroplanens innehÄllsaspekter om teknik.

Ungdomsarbetslöshet : ?En studie om det arbetasmarknadspolitiska programmet Jobbgaranti för ungdomar?

Föreliggande studie Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar pÄ problematiken. Syftet Àr vidare att sÀtta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrÄn de strukturella förutsÀttningar som prÀglar den rÄdande arbetsmarknaden sÄsom det skildras i litteraturen. Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fyra officiella och virtuella dokument frÄn statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna bÄde ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav pÄ kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmÄga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anstÀllningsbarhet.

NyanlÀnd i skolan ("Man mÄste börja frÄn början") : Ett lÀrarperspektiv pÄ mottagandet av nyanlÀnda elever, samt deras förutsÀttningar för andrasprÄksutveckling i en vanlig klass

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Att mÀta mÀnniskor - En fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretag

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

Naturvetenskap i förskolan Àr inne ?men naturen Àr ute? :  En studie om förskollÀrares medvetna val och arbete med naturvetenskap

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta stÀllning till de miljöfrÄgor som rör bland annat klimatpÄverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fÄtt utbildningssektorn att reagera och rikta uppmÀrksamheten till att barn redan i förskoleÄldern ska fÄ undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap stÄr skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfÄng Àr tolkningsbart. Det Àr alltsÄ upp till varje pedagog pÄ förskolan att bestÀmma. Syftet med vÄr studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingÄ i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som pÄverka förskollÀrarnas aktiva val gÀllande undervisning med naturvetenskap.

Miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen - hur langt strÀcker sig revisorernas kompetens?

En studie av hur revisorerna granska den miljöinformation som företag med tillstands- och/eller anmÀlningspliktiga verksamheter, enligt lag Àr förordnade att redovisa i förvaltningsberÀttelsen samt om man utifran denna granskningen kan sÀga nagot om hur informationens tillförlitlighet berörs..

Interkulturell pedagogik i praktiken -tre grundskolelÀrares pedagogiska verklighet och hur de arbetar interkulturellt

Mitt examensarbete handlar om tre olika lÀrare pÄ tre olika skolor i centrala Malmö 2011. Mitt syfte Àr att undersöka vilken kunskap om och vilka redskap lÀraren har för att arbeta interkulturellt och vilket stöd de fÄr för detta arbete. Vilken interkulturell kompetens har lÀraren och hur ser den dagliga praktiken i klassrummet ut. Vilket förhÄllningssÀtt och attityd har lÀraren till sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Intresset för det hÀr Àmnet har sakta vÀxt fram under min utbildning till lÀrare och ett par Ärs erfarenhet av vikariat pÄ olika grundskolor i Malmö och anledningen till att jag gör den hÀr undersökningen nu Àr att jag snart kommer att vara lÀrare sjÀlv och vill skaffa mig förstÄelse för och kunskap om vad interkulturell pedagogik Àr.Genom att intervjua tre olika lÀrare pÄ grundskolor i centrala Malmö om hur de arbetar interkulturellt vill jag skaffa mig denna förstÄelse.

FörutsÀttningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvÄrdnad i den kommunala vÄrden av Àldre

I sjuksköterskans arbete ingÄr att ansvara för patientens omvÄrdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvÄrdnad och ska dÀrmed axla ansvaret som ledare. Vi sÄg det som viktigt att skriva om förutsÀttningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi sÄg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omrÄdet och ville dÀrför lyfta betydelsen av vad viktigt det Àr att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var dÀrför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsÀttningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhÄllningssÀtt i den kommunala vÄrden av Àldre.

VÀgledarens VerktygslÄda : En beskrivning av vÀgledares kompetens och vad som möjliggör att anvÀnda den

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter

 I kompetens beskrivningen stÄr det att sjuksköterskan ska medverka vid handledning, undervisning och bedömning av nya sjuksköterskor. Som sjuksköterska/ handledare Àr du ansvarig för patientsÀkerheten och avgör om den som handleds har tillrÀckligt goda kunskaper att utföra vÄrdhandlingar. Tidigare studier visar att brist pÄ tid, brist pÄ stöd, bristande erfarenheter och kunskaper har stor betydelse för att kunna ge en bra handledning. FrÄgan Àr hur vi kan pÄverka handledarna till att kunna ge ett bÀttre handledarskap. Syftet med denna studie Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att handleda studenter.

Distriktssköterskans uppfattning om sin yrkesroll : En intervjustudie

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig vÀl lÀmpade att arbeta hÀlsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhÀlsoarbete inom primÀrvÄrden utan vikten lÀggs pÄ mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i sÄ fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och sjÀlvstÀndigt yrke men att de borde arbeta mer hÀlsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvÄrar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersÀttningssystem samt senare Ärs omorganisationer har försvÄrat deras arbete.

Lungcancer patienters upplevelse av information om diagnos och behandling : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->