Sök:

Sökresultat:

229 Uppsatser om Mćngkulturell barnlitteratur - Sida 13 av 16

Barnbokens betydelse: Barns och vuxnas uppfattning om barnboken

Syftet med undersökningen Àr att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill fÄ kunskap om vad förÀldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehÄll som barnboken ger. NÀr viss undersökning visar att barnbokslÄn gÄr ner och annan undersökning visar att barnboken Àr viktig för barn, bÄde sprÄkligt och socialt, vill vi sÀtta detta i fokus.Metoden grundar sig pÄ kvalitativa studier genom enkÀter med intervjufrÄgor till förÀldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn pÄ vÄra arbetsplatser. Undersökningen sÀtter vi i perspektiv till vÄra styrdokument LÀroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vÄrt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar Àr att pedagoger och förÀldrar samt biblioteken har ett stort ansvar nÀr det gÀller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vÀgar att gÄ för att vÀcka barns intresse och hur vi gör Àr upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken Àr att vi lÀser för barn.

SprÄklig stimulans - Pedagogens ansvar! : En studie om pedagogers arbete kring en lÀsaktivitet

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.

Mamma stÄr i köket och pappa jagar - en studie om barnlitteraturens betydelse för barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv

I professionen förskollÀrare ingÄr ett jÀmstÀlldhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begrÀnsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förvÀntar sig olika saker av barn beroende pÄ om dem Àr pojkar eller flickor Àr det som skapar ojÀmstÀlldhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans vÀrld, det vill sÀga förskollÀrarna. Ett steg för förskollÀrarna att arbeta mot ojÀmstÀlldhet Àr att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen fÄ en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i verksamheten vid höglÀsningssituationer för att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollÀrare och den insamlade empirin analyserades utifrÄn ett genusperspektiv.

MÄttliga korvar Àr bÀst : Folkliga uttryck i Astrid Lindgrens böcker

The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children?s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are.

Det fiktiva bibliotekets vindlande gÄngar

Libraries exist around us and for most of us they are a part of our every day life. But how often do we stop and think about their meaning?Libraries in fiction are usually not the center of the narrative, they play a role quietly in the background and offer a backcloth to the story. Yet they are a vital part of the story. Without them a big part of the magic in the stories would be lost.And what is their role in our lives? What do the libraries mean to the books they harbor, the readers who seek them out and society in which they have their axiomatic role?This essay?s focus is my story ?Between the shelves?, which is about the young girl Julia and the mysterious passageway she discovers in her local library.

Skogen i barnlitteraturen : Kan den fungera som en kÀlla till naturvetenskaplig kunskap?

The amount of various phosphorus (P) fractions in the sediment and the relationship between the amount of P and sediment particle size were investigated in a constructed wetland southwest of Linköping. Furthermore, the possible correlation between clay content in the sediment and distance from the inlet was investigated. Sediment samples were collected along three transects from the inlet to the outlet, with six samples in each transect. In order to measure the soluble P, an NH4Cl extraction was done. This was also analysed for total soluble P after oxidation with peroxodisulphate.

Lilla HjÀrtat och alla smÄ brokiga bibliotekarier ? En studie av hur Lilla HjÀrtat hanterats pÄ folkbiblioteken

This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjÀrtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla HjÀrtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians? mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books.

Vem kan lÀsa vilken bok? : En studie om pojkars och flickors tankar om böcker

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Kivi Àr en han, inte en hen : Om förskolebarns tillskrivande av kön i samtal om en könlös bok

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att belysa det genom att ta reda pÄ vilka pronomen förskolebarn anvÀnder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehÄller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper dÀr fyra- och femÄriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod anvÀnts för att ta reda pÄ pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nÀmnvÀrt pÄ hen och anvÀnde det inte heller sjÀlva. Kivi omnÀmndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

Bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan : En kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare

Studien har ett lÀrarperspektiv och den teoretiska utgÄngspunkten Àr Vygotskij?s sociokulturella teori. VÄrt gemensamma intresse för böcker och höglÀsning lade grunden för den hÀr kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid höglÀsningen ur förskollÀrarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollÀrarna med sig fem favoritböcker.

Konst eller pedagogik?: Nutida dagspresskritik av bilderböcker

The aim of this study is to examine views of picture books for children that reviewers in Swedish daily press express in their reviews in 2009 and 2010. The following questions were posed in the study: Are picture book reviews based on pedagogical criteria and/or aesthetic/literary criteria? Are picture books reviewed from an adult perspective and/or from a child perspective? Which elements of positive and negative criticism are to be found in picture book reviews? This qualitative study is based on 45 reviews of picture books in Swedish daily press. The theoretical approach is developed from four ways of looking at children literature that professor Maria Nikolajeva has compiled. The method used is idea analysis, which is a form of text-analysis.

Kvinnligt eller manligt? ? En genusstudie av karaktÀrsgestaltningarna i nÄgra av dagens populÀraste bilderböcker för barn

The aim of this Master?s thesis is to examine how gender is described in some of the most popular children?s picture books in year 2007 and 2008. The theory used is based on Berger?s and Luckmann?s theory about Social construction, Bjerrum Nielsen?s and Rudberg?s theory about Gender socialization, Gens? theory How girls becomes women and boys becomes men and Hirdman?s theory about Gender contracts. The method used is an analysis of ideal types.

Med eller utan flytvÀst ? En diskursanalys av censur i barnlitteraturen

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010.

Genus i bilderboken : Manliga och kvinnliga karaktÀrsskildringar i förskolans bilderböcker

Syftet med min studie Àr att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/mÀn framstÀlls i den barnlitteratur som presenteras för barn genom höglÀsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt till de böcker jag vÀljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar pÄ hur manliga och kvinnliga karaktÀrer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekrÀftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har nÀrmat mig mitt material utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag har Àven anvÀnt mig av analysmetoder, vilka har hjÀlpt mig att hÄlla mig inom ramen för det jag ville undersöka. TvÄ olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstÄ de resultat som mitt material visat.

En skildring av hur tredje vÀrlden framstÀlls inom ett urval av vÀsterlÀndsk barnlitteratur utifrÄn en postkolonial teori : En kvalitativ textanalys

In recent years, the characterization of the Third World and its inhabitants in West-originated children?s books has been subject to debate. Media attention around a selection of books has generated discussions on how this relates and aligns with Sweden?s national teaching curriculum. The objective of this study is to explore how a selection of authors, born in Western countries, have characterized and presented the Third World and its inhabitants in its literature.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->