I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar..

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986).

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

I min studie ville jag jämföra synen på bedömning och betygsättning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att båda skolsystemen genomgår i dag stora förändringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan får nya styrdokument. Syftet med denna reform är att anpassa utbildningen till moderna samhälleliga krav och höja kunskapsnivån hos elever i alla årskurser. Det ryska skolsystemet har genomgått stora förändringar under sista två decennierna och fortsätter att moderniseras.

Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

          Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Detta examensarbete handlar om social fostran i skolan ur ett elevperspektiv. Syftet med studien har varit att förstå elevers uppfattningar om social fostran i skolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer frågat fem gymnasieelever om vilka upplevelser de har av social fostran i skolan, vilken form av social fostran de önskar att skolan använder sig av samt hur de upplever relationen mellan social fostran och en god arbetsmiljö. Elevernas upplevelser visade att läraren har en central roll och att relationen mellan lärare och elever är grundläggande för elevernas moraliska utveckling. Likaså önskar eleverna att lärarna ska vara goda förebilder och med ett tydligt förhållningssätt visa vad som är ett acceptabelt beteende.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befästs polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig på personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen här åsyftas.

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.