I tvÄ analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhÀllsproblematik  som berör klass- och rasfrÄgan presenteras pÄ film utifrÄn hur cultural studies teoretiskt förhÄller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive lÀnder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgÄngspunkten för den kulturella identiteten..

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Undersökningen Àr en utvÀrdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfÀlle att reflektera över sin identitet och att stÀrka sitt sjÀlvförtroende samt kunna placera sig sjÀlv i ett större kulturellt sammanhang för att dÀrigenom, i ett lÄngsiktigt perspektiv, ha lÀttare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av lÀroplaner och kursplaner för Àmnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frÄgor kan bidra till ett kritiskt förhÄllningssÀtt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fÄtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlÀmningsuppgifter har jag utvÀrderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att fÄ tillfÀlle att reflektera över den egna identiteten och att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frÄgorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till anvÀndning. Undersökningen visar ocksÄ att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mÄn ifrÄgasÀtta yttre pÄverkan..

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som hÀnder nÀr det sker ett samarbete mellan skolans lÀrare och kulturpedagoger. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, nÀr de estetiska lÀroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn pÄ kultur och estetik. DÀrefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska lÀroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhÄllande till skolan och hur detta Àr stÀllt i relation till ett förÀnderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen Àr utförd med semistrukturerade intervjuer utifrÄn ett subjektivt urval. VÄr analys visar pÄ att sÄvÀl lÀrarna som kulturpedagogerna pÄ olika sÀtt förhÄller sig till estetikens möjligheter i lÀrandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom bÄde ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lÀrarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a townÂŽs development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector.

Kronisk njursvikt Àr ett allvarligt och pÄ sikt livshotande sjukdomstillstÄnd.Patienten med kronisk njursvikt utsÀtts för en mÀngd stressorer relaterade till sjukdomstillstÄndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvÄrdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. TvÄ kategorier framkom i resultatet som var "att fÄ förutsÀttninar för coping" och "att ha förutsÀttningar för coping".

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

I denna studie har vi undersökt vilka mjukvarukvalitetsfaktorer som Àr viktiga för slutanvÀndare. De sex kvalitetsfaktorer vi funnit i teori om mjukvarukvalitet har undersökts och jÀmförts med empirin. Studien visar pÄ att slutanvÀndarna anser att viktiga kvalitetsfaktorer Àr funktionalitet, tillförlitlighet, anvÀndbarhet och Àven i viss mÄn effektivitet samt att faktorerna underhÄllbarhet och portabilitet Àr av mindre vikt enligt slutanvÀndarna..

Laborationer Àr en ofta anvÀnd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga Àmnena i skolan och har varit det under lÄng tid. Det Àr ocksÄ en metod som en del lÀrare anser vara tids- och resurskrÀvande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer Àr och om vad som Àr syftena och mÄlen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio Ären för att ge en nutida bild av laborationens vÀrde i undervisningen utifrÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lÀrande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ enskilda revisorers uppfattning om penningtvÀttslagens eventuella pÄverkan pÄ revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn pÄ om de anser att de har förutsÀttningarna som krÀvs för att följa penningtvÀttslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lÄng erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och dÀrmed bistÄtt med sina Äsikter.Enligt lag (2009:62) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt och finansiering av terrorism Àr revisorer skyldiga att granska och anmÀla transaktioner som kan misstÀnkas vara penningtvÀtt eller finansiering av terrorism. Revisorerna Àr Àven skyldiga att ha god kundkÀnnedom, vilket bland annat innebÀr att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.