Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Åkesson Ă€r att fĂ„ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frĂ€mlingsfientlighet och annat, tycker jag det Ă€r angelĂ€get att undersöka vad partiet stĂ„r för. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rför att undersöka och besvara frĂ„gan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pĂ„ demokrati och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, och visar de samma förhĂ„llningssĂ€tt till demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvĂ€nt för att göra denna undersökning Ă€r olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pĂ„ demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mĂ€nniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dĂ€refter konstruerade jag en modell dĂ€r jag kunde besvara mina delfrĂ„gor genom att i tur och ordning titta pĂ„ vilken syn pĂ„ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehĂ„llslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pĂ„ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Ă€r att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, de delar inte den mĂ€nniskosyn och syn pĂ„ kultur, som prĂ€glar demokratiteorier och FN.

Organisationskultur prÀglar individer och grupper pÄ olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vÄr bild av vad vi klarar av, vÄr sÄ kallade self-efficacy, pÄverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den pÄverkar deras syn pÄ sig sjÀlva och sin förmÄga. Sju personer frÄn ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmÀrksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma vÀrderingar och normer, sÄvida de Àr identifierbara, gör det lÀttare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förvÀntningar och ambitioner.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

During the 19th centaury Liverpool was an industrial city of great magnitude owing to the well-established communication and infrastructure in the area. During the 1950?s the industry decrease swiftly - and although Liverpool as a city gain interest as a result of the sensation of the Merseybeat and The Beatles - the reduction continued through the 70?s and during the 80?s the people of Liverpool suffered from great unemployment. Today Liverpool is a post-industrial city with a growing experience economy that mainly benefits from The Beatles tourism and the Merseybeat-era. The focus of these studies is the experience economy in Liverpool as a result of globalization and production in the late modernity.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Mobile TV ? is the introduction on the Swedish market about content and customer relationship? This study explores and defines key factors of decisive importance for the introduction of mobile TV in Sweden, using the TAIDA model. In order to summarize and analyze the factors, four interviews with key actors have been carried out. The answers have been compared to generate the two different criteria that are used for presenting four different scenarios. The purpose of the study is to constitute data in the decision making process.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working.This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues.The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities.The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively..

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Telekombranschen stÄr idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjÀnster som Àr komplexa och de informationssystem som anvÀnds Àr ofta eller inte alls anpassade efter de egna sÀljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fÄtt minskad betydelse dÄ aktörernas produkter Àr mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fÄtt en ökad betydelse samtidigt som denna pÄverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och omrÄden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försÀmras. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr vi valt att undersöka hur tjÀnsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas pÄ servicekvaliteten.