I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Hur företag skall bedriva sin omvÀrldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt Àmne i och med ökad globalisering och hÄrdnande konkurrens. Att förstÄ marknadens förutsÀttningar och att kunna agera pÄ tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska Àgaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gÄ tillvÀga för att skapa en lÀmplig struktur för att bedriva sin omvÀrldsbevakning. Kortbolaget bedriver för nÀrvarande ingen strukturerad omvÀrldsbevakning, men visar pÄ en vilja att Àndra detta..

Bakgrund: Det Àr intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumÀrket, dock har invÄnarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmÀrksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invÄnarna pÄverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element Àr sammanvÀvda och utgör platsvarumÀrket, vilket innebÀr att varumÀrkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invÄnarna i varumÀrkesarbetet, sÄ att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka hur invÄnarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumÀrket. Dels att föreslÄ riktlinjer gÀllande hur Kalmar kommun ska involvera invÄnarna i kommunens varumÀrkesarbete. Metod: Studien bygger pÄ fallstudie av Kalmar kommuns varumÀrkesarbete.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag anvÀnda sig av kundinvolvering för att stÀrka sin kundlojalitet? och det var sÄledes den problemformuleringen som vi utgick ifrÄn. Bakgrunden till vÄrt val att gÄ djupare in pÄ Àmnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi sÄg fler och fler faktorer som indikerade pÄ att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi dÄ var ytterligare ett sÀtt att skapa en god kundrelation och sÄledes Àven stÀrka lojaliteten, och dÀrför ansÄg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vÄr studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka företagens val och anvÀndning av kundinvolvering för att stÀrka lojaliteten. Detta Àmnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

Bakgrund: Under senaste Ärtionden har Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhÀllet. Det stÀlls dÀrför krav pÄ att vÄrdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter frÄn en annan kultur. Forskning har visat att vÄrdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bÀttre transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vÄrden av en patient med en annan kulturell bakgrund Àn han/hon sjÀlv.Metod: En litteraturstudie som baseras pÄ nio vÄrdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lÀstes flera gÄnger för att förstÄ dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former Àr företeelser som förÀndrar mÀnniskors syn pÄ vÀrlden. Dessa tillhör samtiden och de blir dÀrmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global vÀrld pÄverkar vÄra livsvillkor och innebÀr i sin tur nya möjligheter och förutsÀttningar för individen. Begrepp som Àr centrala att diskutera blir dÀrmed livsstil, engagemang, svenskhet och vÀrldsmedborgarskap..

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som pÄverkar alkoholförsÀljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som Àr mest betydelsefull, samt om det skett nÄgon förÀndring av dessa faktorers pÄverkan mellan Ären 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser dÀr vi har anvÀnt oss av statistik om Sveriges kommuner och anvÀnt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjÀlp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och vÀrldsstÀder. Vi har anvÀnt oss av medianinkomst som indikator pÄ ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi anvÀnt utbildningsnivÄ som indikator och för vÀrldsstÀderna som globaliseringens nav, har vi undersökt nÀrheten till vÀrldsstÀderna Stockholm och Köpenhamn.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestÄende av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frÄgor och kan pÄverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrÄgor pÄ multikulturella företag. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund pÄ ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare Àr syftet att visa pÄ faktorer som pÄverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, pÄ en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet anvÀnds tre frÄgestÀllningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, kÀnslan av tillhörighet och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhÀnger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har sprÄk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien Àr en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsÀttning och motverka uteslutning av immigranter.

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som vÀrderas vid internrekrytering hos polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur sjÀlva rekryteringsprocessen gÄr till. En utvÀrdering av organisationskulturen fÄr ocksÄ stor plats i studien dÄ det tidigare Àr kÀnt att just polismyndigheten prÀglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter pÄverkar organisationen och ocksÄ rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste Ären, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att fÄ möta mÄnga patienter frÄn olika kulturer. Att ge en god och likartad vÄrd Àr viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrÄn. En god kommunikation Àr av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vÄrd. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer frÄn en annan kultur i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

UtifrÄn forskning och en pÄgÄende debatt i dagens samhÀlle gÄr det att utlÀsa en problematik kring medborgardialog dÀr den potentiella nyttan stÀlls mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess pÄverkan pÄ effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhÄlls. FrÄgan har blivit allt mer aktuell de senaste Ären dÄ planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krÀvs för att tillgodose behovet av bostÀder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmÀrksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), nÄgot som generellt uppfattas som en tidskrÀvande process. Stadsbyggnadsbenchen Àr en samarbetsorganisation i Stockholms lÀn dÀr Ätta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrÄgor. De Ätta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen dÀr strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn pÄ medborgardialog.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mÀns vÄld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera anvÀnds hedersvÄld frÄn mÀn med bakgrund i Mellanöstern samt vÄldtÀkt frÄn mÀn med bakgrund i Sverige som utgÄngspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som föresprÄkar att hedersvÄld skulle vara kultur gÀrna poÀngterar att det nÀrmaste kollektivet stödjer gÀrningsmannen. De understryker Àven att förestÀllningar om mÄngfald inte fÄr gÄ före individers mÀnskliga rÀttigheter. Debattörerna som istÀllet Àr motstÄndare till att hedersvÄld skulle vara kultur poÀngterar det universella i problemet mÀns vÄld mot kvinnor.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudrÀkningsförmÄga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om rÀknelagars betydelse för elevers huvudrÀkningsförmÄga. Metoden som anvÀnts för att samla in material var intervju med elever samt deras lÀrare. Resultaten frÄn elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrÀdesvis av de elever som uppnÄdde höga poÀng i huvudrÀkningstestet och anvÀnde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav Àven stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas anvÀndning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudrÀkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en vÀlutvecklad taluppfattning bÄde ge eleven förutsÀttning att kunna anvÀnda hoppstrategier och kunna förstÄ rÀknelagar.