Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna strÀcker sig över tvÄ tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frÄgestÀllning som uppsatsen försöker besvara Àr om analysens tidningsartiklar gÄr att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgÄngspunkten Àr ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd trÄd genom hela uppsatsen.

Skadliga niva?er av stress och da?rtill relaterade sjukdomar a?r ett va?l belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varfo?r fo?religgande studie syftade till en o?kad fo?rsta?else av deras arbetsfo?rha?llanden och ha?lsoproblem. Detta fo?r sa?va?l den samlade gruppen svarande som fo?r demografiska undergrupper.

Situationsteorin inom ekonomistyrning vÀxte fram pÄ 1970-talet. Tanken som föddes var att vad som Àr en effektiv organisation bestÀms av situationen. Styrningen skulle anpassas efter organisationens egenskaper och omgivning, för att bli sÄ effektiv som möjlig. Situationsteorin Àr en reaktion mot tanken att det finns ett bÀsta sÀtt att styra alla företag. Teorin vÀxlar tyngdpunkt frÄn betoningen pÄ denna rÀtta vÀg till det beror pÄ.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör nÀr de vÀljer sponsringsobjekt. En jÀmförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som Àgnar sig Ät kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jÀmförelse. Samtliga intervjuobjekt Àr belÀgna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till vÀrden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anstÀllda..

Rent generellt gÀller att en stor förstÄelse för Kinas affÀrskultur Àr av stor vikt för att ett svenskt företag ska kunna lyckas skapa en framgÄngsrik affÀrsrelation med kinesiska leverantörer. Men om kapitalet inte finns Àr det nÀst intill likgiltigt huruvida förstÄelsen för affÀrskulturen finns, dÄ kapitalet Àr en av de viktigaste prioriteterna. Studiens resultat visar att IKEA genom att sikta pÄ lÄngsiktiga relationer kan följa sina leverantörers arbete och pÄ lÀngre sikt effektivisera produktionen. IKEA vill Àven genom relationerna skapa starka band till sina leverantörer. Vi har genom studien kommit fram till nÄgra specifika nyckelbegrepp som vi anser Àr av stor vikt för att kunna uppnÄ lyckade affÀrsrelationer vilka Àr: medvetenhet om Kinas kultur samt lagar, tÄlamod, kunskap inom sitt omrÄde, dubbelkontroller av överenskommelser och avtal, vara tillmötesgÄende angÄende aktiviteter utanför arbetet samt att ej göra handlingar som leder till att en kines tappar ansikte.

Resande har blivit en stor del av vÄrt samhÀlle och livsstilen för mÄnga unga mÀnniskor idag. Min studie Àr ett försök att belysa vad som fÄr oss att söka vÄr identitet i kulturer lÄngt frÄn vÄra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig sjÀlva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio lÀnder har med Australien, nÀmligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av vÀrlden. Den antropologiska metoden av fÀltobservationer och intervjuer med resenÀrer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig sjÀlva och vad som skapar denna kultur frÄn ett inifrÄn-perspektiv..

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats pÄ 1980- talet. Det finns tvÄ stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och pÄ sÄ sÀtt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrÄgasÀtts miljöledningssystems effektivitet av mÄnga. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning pÄ miljöaspekter, miljömÄl och standardbehÀftade problem.

Denna studie utgÄr frÄn den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionÀrt perspektiv sammanbinder de tvÄ grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framÄt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden pÄ ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sÀtt dÀr marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartlÀggs och analyseras.Undersökningsenheterna bestÄr av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrÄn marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlÀgger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under Ären 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrÄn sÄvÀl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien pÄvisar ocksÄ att effektivitetsanalys utifrÄn marknadens bestÄndsdelar ÄskÄdliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, pÄ ett sÀtt som analys av endast marknadsindex missar. KartlÀggning utifrÄn sektorer visar Àven att förÀndringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter pÄ isolerade marknadssegment, och erbjuder dÀrmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmÄga för marknaden att bearbeta och inkorporera förÀndringar.

The aim of this paper is to see if Sweden has implemented the recommendations and taken notice of the guidelines for employment that the Commission and Council set up every year and from this see the role of the Commission and Council for the national employment politics. The years that I focused on in the paper are year 2000- 2004. The method that is used is a case study research that is exploratory and explanatory. The theoretical starting points are theories about delegation, cooperation and a variation of control and autonomy. This is recognized in the Principal- Agent theory and the Principal- Supervisor-Agent model.

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehÄlls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anstÀllda i olika befattningar pÄ Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva instÀllning till kunskap har stor inverkan pÄ spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anstÀllda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan pÄ spridningen av kunskap.

Bakgrund/Syfte: Inom Àldreomsorgen har det visat sig att personalen har en stor betydelse i att de Àldre ska fÄ ett trivsamt boende. Kulturaktiviteter har visats sig öka kommunikationen mellan de anstÀllda och mellan de anstÀllda och de Àldre. Syftet med denna studie var att belysa hur anstÀllda inom Àldreomsorgen upplever ett hÀlsofrÀmjande projekt med inriktning kultur som arbetsmetod.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal inom Àldreomsorgen. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till textfil och den analys som anvÀndes av data var temaanalys.Resultat: Resultatet delades in i tvÄ teman barriÀrer och hinder och möjligheter. I resultatet visade det sig att informanterna upplevde att tid och ekonomi var barriÀrer för att utföra kulturaktiviteterna.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushÄllsbranschen. VÄr studie var en fallstudie av den mindre aktören, Matgrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen pÄ primÀrdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa grossistfirman utifrÄn bÄde ett internt respektive externt perspektiv, dÀr RBV, relations och nÀtverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vÄr analys. VÄr slutsats pekar pÄ, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushÄllsbranschen Àr inte lÀtt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vÄrt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fÀltet och en estetisering av det ekonomiska fÀltet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och nÀringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock Ànnu inte konceptualiserats. Genom att vÀnda blicken bort frÄn sponsringsbegreppet och istÀllet förstÄ samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, dÀr förstÄelsen samarbetenas dynamik tillÄts införliva social interaktion och utveckling av attityder, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Utbytesrelationen kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kunskapsutbyte och lÀrande.Denna studie som syftar till att förstÄ samarbeten mellan kultur och nÀringsliv har utvecklats runt tvÄ empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gÄ bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnÀrerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förstÄelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstÄ samarbetenas dynamik.