Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartlÀggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i omrÄdet. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kÀnnedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebÀra dels som begrepp men Àven som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger frÄn andra institutioner Àn skolan skulle kunna arbeta i skolan dÀr det inte finns tillrÀckligt med behöriga lÀrare och pÄ sÄ sÀtt vara en anvÀndbar resurs för kultur i skolan.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Produktivitet kan inom tillverkande industri anvÀndas som ett nyckeltal för mÄtt pÄ effektivitet; enkelt uttryckt hur bra man utnyttjar tillgÀngliga resurser för att skapa god avkastning. För att öka produktiviteten bör man identifiera och eliminera, alternativt minska risken för störningar i flödet. Bland störningar Äterfinns bland annat stÀlltid och justeringar. Genom att reducera tiden för omstÀllning av maskinutrustning ökar tillgÀnglig produktionstid liksom flexibiliteten i produktsortimentet.Syftet med studien Àr att identifiera och belysa produktivitetshÀmmande företeelser och ge förslag till produktivitetshöjande ÄtgÀrder för och vid postning sÄvÀl för hela flödet vid Chemwood AB i Alvesta. Utöver nÀrmare studie av postningsförfarandet identifierades och analyserades Àven andra för flödet störande företeelser.Postningsförfarandet vid Chemwood AB kan enbart normeras till den grad dÀr grundlÀggande moment ingÄr.Tiden för postning kan reduceras genom enkla ÄtgÀrder..

Denna studie syftar till att försöka förstÄ och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur bestÄr av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strÀvan att bevara en organisations grundlÀggande vÀrderingar och idéer. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt Edgar H. Scheins teori om kulturnivÄer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. VÄra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Titel: Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbÀttra revisorsobjektivitet?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Glad och Madalina ErssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 ? januariSyfte: Uppsatsen syftar till att klarlÀgga möjliga samband mellan etisk kultur, etisk medvetenhet samt objektivitet och har sin bakgrund i tidigare forskning inom respektive Àmne. Vi undersöker om ŽEtisk kulturŽ pÄverkar ŽObjektivitetŽ, om ŽEtisk KulturŽ pÄverkar ŽEtisk MedvetenhetŽ samt om ŽEtisk MedvetenhetŽ pÄverkar ŽObjektivitetenŽ.Metod: Arbetet bygger pÄ en deduktiv kvantitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av en tvÀrsnittsdesign i form av en surveyundersökning med en onlineenkÀt som insamlingsmetod för primÀrdata i studien. PrimÀrdata har analyserats med statistiska metoder i statistikprogrammet SPSS och resultatet redovisas i huvudsak i tabellform vilket sedan diskuteras mot tidigare forskning.Resultat och slutsats: Inget signifikant samband har erhÄllits för hypotesen att ŽObjektivitetŽ skulle bero pÄ ŽEtisk kulturŽ eller ŽEtisk medvetenhetŽ. Ett signifikant samband för hypotesen att ŽEtisk medvetenhetŽ pÄverkas av ŽEtisk kulturŽ visade sig i resultatet av vÄr studie.

Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som anvÀnds Àr path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgÄngspunkterna för analysen, vilka Àr: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. UtifrÄn dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom anvÀndandet av indikatorer frÄn Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger pÄ den empiriska framstÀllningen av deras respektive karriÀr som generalsekreterare.