Sök:

Sökresultat:

1979 Uppsatser om Mćnader i produktion - Sida 19 av 132

Skrivsamarbete och produktion av elektroniska dokument i studiesammanhang

This thesis paper presents experiences and views on collaborative writing from interviews with university students. Analysis of these interviews, focusing on problems with coordination and technological tools,  shows that problems to some extent can be avoided with knowledge of the tools used and knowledge of coordination..

Materialadderande tillverkning ur ett miljöperspektiv : En studie av teknikens möjligheter att minska dagens utslÀppsavtryck

Materialadderande tillverkning (MAT) Àr den generella termen som anvÀnds för alla tillverkningstekniker som gÄr ut pÄ att man bygger upp fysiska objekt genom att lÀgga ihop material lager-pÄ-lager. I vÄrt arbete undersöker vi huruvida MAT Àr ett teknikomrÄde som kan minska dagens utslÀppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom omrÄdet och hur de anvÀnds idag. Vi gör sedan en jÀmförelse mellan de olika teknikerna dÀr vi visar pÄ skillnader, likheter och en del av de begrÀnsningar som finns. Vi tittar Àven pÄ vilka miljömÄl och krav som stÀlls frÄn samhÀllet idag.

FemÄringar berÀttar pÄ svenska och engelska : Referensdata och jÀmförelse med 6- och 7-Äringar

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att fĂ„ mer kunskap om flersprĂ„kiga barns sprĂ„kutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flersprĂ„kiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse pĂ„ berĂ€ttelser (narrativer) som ett sĂ€tt att bedöma sprĂ„k hos barn. BerĂ€ttande liknar naturlig sprĂ„kanvĂ€ndning och anses ge en mer rĂ€ttvisande bild av flersprĂ„kiga barns förmĂ„ga Ă€n andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förstĂ„else av berĂ€ttelser undersökas pĂ„ makrostrukturell nivĂ„.

Stockholmsflaskan.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Materialhantering och alternativa förpackningslösningar : En studie vid GETRAG All Wheel Drive AB

Köpingsföretaget GETRAG All Wheel Drive AB utvecklar, tillverkar och levererar komponenter för drivteknik till personbilsindustrin. Genom projektet 580-9 planerar företaget att införa en monteringsbana för en nyutvecklad produkt. Till denna önskar företaget skapa en materialhantering som Àr kostnadseffektiv, lever upp till kundernas krav pÄ hög kvalitet samt utesluter hantering av trÀemballage vid monteringsbanan. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ge förslag till en kostnadseffektiv materialhantering dÀr emballage som avger restprodukter inte hanteras vid monteringsbanan.För att undersöka examensarbetets frÄgestÀllningar har vi utrett hur materialförsörjningen till banan bör skötas. Studien bygger frÀmst pÄ teorier om lean produktion och förpackningslogistik.

PrissÀttning av dikalv :

Efter att ha fÄtt förfrÄgningar frÄn branschen har vi valt att i vÄrt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska vÀrderas vid förmedling frÄn dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgÀnglig prislista att utgÄ frÄn vid prissÀttning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svÄrt att fÄ fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstÄr frÄn att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. VÄrt mÄl var att hitta ett system dÀr varje kalv vÀrderas utifrÄn dess kvalité, och som talar om pÄ ett tydligt sÀtt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sÄdant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrÄgar och Àven i förvÀg kunna kalkylera med ?rÀtt? pris pÄ de kalvar som produceras i den enskilda besÀttningen.

Möjligheter med Supply Chain Management i produktionen av Active Pharmaceutical Ingredient : en utvÀrdering och empirisk fallstudie av Demand Driven Supply inom AstraZeneca AB

De stora lÀkemedelsbolagen har sedan mitten pÄ 1990-talet fÄtt en ökad press pÄ att optimera sina försörjningskedjor pÄ grund av att patent pÄ olika mediciner gÄtt ut. NÀr patentet gÄtt ut kan generiska konkurrenter börja sÀlja liknande mediciner, de kan sÀlja dem till lÀgre pris eftersom de inte har forsknings och utvecklingskostnader att tÀcka. AstraZeneca tog i slutet av 1990-talet beslutet att implementera en ny strategi för deras försörjningskedja i deras produktion. Detta gjordes för att sÀnka deras produktionskostnader för att kunna konkurrera mot generiska konkurrenter. En konsultfirma togs in och Demand Driven Supply (DDS) implementerades.

Dimensionering och studie av stommar i limtrÀ, stÄl och betong med avseende pÄ kostnad och miljöpÄverkan

Rapporten innehÄller ett projekt vars ÀndamÄl Àr att dimensionera alternativastommar i stÄloch betong för en befintlig ladugÄrd i limtrÀ. Alla alternativ har sedan jÀmförts med avseendepÄ kostnads och miljöpÄverkan.Författaren menar pÄ att idag finns det flera olika alternativ för stomlösningar, sett till bÄdematerial samt utformning och det kan göra valet av stomme Àr svÄrt. Arbetet har dock inte tillsyfte att bestÀmma vilket material som Àr bÀst utan mer till att framföra skillnader mellanmaterialen. Sedan Àr det upp till lÀsaren sjÀlv att avgöra om hen finner ett miljöeffektivtmaterial bÀst eller om hen föredrar mindre kostnad.I rapportens resultatdel presenteras resultatet frÄn samtliga alternativs dimensionering somsedan har anvÀnds till att jÀmföra stommarna. MiljöpÄverkan togs fram med hjÀlp av enlivcykelanalys, dÀr Tyréns AB har tagit fram ett regelverk för byggnader.

Produktionssystem av komposit sidopanel pÄ enstadsbil

En teoretisk studie av möjliga produktionssystem för framtida produktion av en sidopanel ikompositmaterial pÄ en stadsbil har utförsts. Studien har Àgt rum inom Team H2politO pÄ TekniskaHögskolan i Turin i Italien. Tre olika produktionsvolymer har analyserats med avseende pÄdimensionsgrÀnser, ekonomi, produktionstid, maskineri, material och miljö. Dessa har valts till 1 000,10 000 respektive 100 000 komponenter/Är. Tidigare studier inom Àmnet har analyserats,kombinerats och anvÀnts som underlag för att komma fram till lÀmpligt val av produktionsmetod förde olika produktionsvolymerna.

Enzymatisk modifiering av fiskolja - jÀmförelse mellan olika lipaser

Enzymatisk modifiering av fiskolja - jÀmförelse mellan olika lipaser.I detta arbete studerades tre olika lipaser som katalyserade en metanolysreaktion i fiskolja.MÄlet med arbetet var att finna ett specifikt lipas för produktion av en EPA/DHA fraktioner frÄn fiskoljan i en metanolysreaktion fÄ högt utbyte av Sn-2 monoglycerider av EPA och/eller DHA och med detta kunna möjliggöra uppkoncentrering av hÀlsoviktiga fettsyror jÀmföra reaktionen i normal och superkritisk atmosfÀr.Metanolysen Àgde rum i normal och superkritisk atmosfÀr genom att oljan, enzymet och metanol blandades i respektive reaktorn.Sn-1,3 specifika lipaser var isolerade frÄn Thermomyces lanuginosa (Lipozym TL IM frÄn Novozymes, Danmark) och Rhizomucor miehei (Lypozym RM IM frÄn Novozymes, Danmark ) och ospecifik lipas frÄn Pseudamonas sp.(Amano-C frÄn Amano Enzyme Inc. Japan). Alla enzymer var immobiliserade pÄ jonbytare.I försöken anvÀndes ?Ledins? fiskolja som var köpt i en lokal affÀr. Oljan var en blandning extraherad frÄn oceanernas olika fiskklasser.

NÀr kaffet kom till staden. Uppsalabornas te- och kaffekonsumtion frÄn 1750 til 1850.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Real vÀxelkurs och direktinvesteringar

Uppsatsens titel: Real vĂ€xelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar pĂ„ branschnivĂ„ till och ifrĂ„n Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas AndrĂ©n Nyckelord: Direktinvesteringar, real vĂ€xelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och Ă€gandeskapsfördelar framkallade av valutakursförĂ€ndringar styr direktinvesteringar till och ifrĂ„n Sverige. Metod: Undersökningen bygger pĂ„ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att stĂ€llas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och frĂ„n Sverige, GDP och tre mĂ„naders statsskuldsvĂ€xlar. Tidsperioden strĂ€cker sig frĂ„n 1994 till 2003.

Optimering av interna trucktransporter vid Emhart Glass i Sundsvall

ResurssnÄl produktion Àr en teori om hur produktionsplanering i ett företag kan förbÀttras, vilket syftar till att öka effektiviteten och skapa en bÀttre arbetssituation för medarbetarna i företaget. Examensarbetets övergripande syfte har varit att med stöd i denna teori ta fram ett optimerat och verklighetstroget truckkörschema för dagens interna transporter vid Emhart Glass i Sundsvall. MÄlsÀttningen har varit att jÀmföra de interna transporterna med de behov som finns i företaget, att identifiera hur ofta transporter av tomma lastpallar sker samt att klar-göra om en dubbelpallshantering innebÀr tidsmÀssigt vinst. En kart-lÀggning av de interna transporterna och arbetsstÀllenas behov av lastpallar har genomförts. Informationen frÄn kartlÀggningen har implementerats i programmet Matlab, dÀr en algoritm för berÀkning av ett körschema har skapats som tar hÀnsyn till dagens tidshantering av lastpallar och sannolikheten att truckförarna lastar av och pÄ lastpallar vid olika arbetsstÀllen.

Vindkraftsfundament: Analys av produktionen med utgÄngspunkt frÄn lean

Investeringarna i förnyelsebara energikÀllor har ökat mycket i Sverige under de senaste Ären i takt med att frÄgor om miljö och hÄllbar utveckling fÄtt ett allt större fokus i samhÀllet. En energikÀlla som det görs stora investeringar inom i dagslÀget Àr vindkraft och det kommer sannolikt att öka Ànnu mer dÄ man bedömer att elproduktionen frÄn vindkraft kommer att öka till 12 TWh per Är frÄn dagens nivÄ pÄ 3,5 TWh. Detta skapar en intressant marknad för byggföretagen dÄ man ska bygga fundament, vÀgar, kranplatser och lÀgga elkablar till vindkraftverken. PÄ denna marknad verkar bÄde de rikstÀckande företagen och mindre specialiserade företag och det finns dÀrmed ett stort intresse frÄn byggföretagens sida av att kunna utveckla sin produktion och korta ner produktionstiden. Effektivisering gör det möjligt att vinna anbud och genomföra dessa projekt pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt.

LEED - Hur har projekt Gruset 1 pÄverkats av en miljöcertifiering enligt LEED, "New Construction and Major Renovations"

Innan Ärsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som Àr miljöcertifierat enligt LEED fÀrdigstÀllt. LEED stÄr för Leadership in Energy and Environmental Design och Àr en miljöcertifiering som har funnits sedan Är 2000. LEED finns i fyra olika nivÄer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivÄ som projektet nÄr baseras pÄ ett poÀngsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vÄr fallstudie Àr certifierad i nivÄ gold. LEED vÀxer stÀndigt och Àr idag en internationellt vÀletablerad miljöcertifiering.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->