Sök:

Sökresultat:

551 Uppsatser om Mćlstyrning med gröna nyckeltal - Sida 24 av 37

Fotboll - krav pÄ förÀndring. VÀrför gÄr det inte att tillÀmpa en traditionell företagsanalys pÄ fotbollsklubbar?

Syftet med rapporten Àr att försöka genomföra en traditionell företagsanalys pÄ ett antal utvalda fotbollsklubbar frÄn bÄde England och Sverige. Vidare har det ocksÄ undersökts vilka begrÀnsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehÄller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebÀra för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte gÄr att tillÀmpa pÄ fotbollsklubbar pÄ grund av Àgartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint dÄ det inte finns nÄgra incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra bÄde Àgartillskott och stöd frÄn stater i form av skattelÀttnader.

Vad ska man mÀta för att veta? ? en studie av resursfördelningen inom Stockholms stadsbibliotek

The purpose of this master?s thesis is to study resource allocation among district libraries within Stockholm?s City Library (SSB) on three different occasions ? 1996, 2001 and 2005 ? and to examine whether there exist any inconsistency between the state of the allocation of resources and what might be considered reasonable. During the course of the study, it became apparent that some measurements are more relevant than others when determining whether the allocation of resources is reasonably fair. The most relevant ratio is the share of net cost per capita in relation to population and the population?s composition of children, youngsters and persons with foreign background as a result of relevant political governing documents giving priority to these three groups.

Återköp - en studie av företag pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista som gjort Ă„terköp mellan Ă„ren 2000-2002 -

Det har varit tillÄtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista vÀstlÀnderna som införde Äterköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmÀrkande faktorer det finns för företag som gjort Äterköp mellan Ären 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag pÄ A-listan som har gjort Äterköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benÀgenhet till Äterköp har vi jÀmfört de Äterköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, Àven den frÄn A-listan. Skillnaderna har vi försökt pÄvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal frÄn företagens Ärsredovisningar.

Hur budgetlös styrning kan uppfylla budgetens syften

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ företag som frÄngÄtt den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de anvÀnder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks Àven vilka förutsÀttningar som krÀvs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjÀlp av en deduktiv metod.  VÄr slutsats Àr att det Àr möjligt att fylla budgetens syften Àven vid budgetlös styrning.

 Moderbolagsperspektiv kontra enhetsperspektiv  : - motiv och konsekvens i teori och praktik

Abstract The development towards an international accounting standard implies that Swedish groups of companies that are not quoted on the stock exchange can use a parent company perspective or an entity perspective while making their group accounting. The purpose of this study is to describe and explain the motives behind the groups of companies choice of perspective and to show how these motives agrees with the effect it has on the profit and loss account and on the balance sheet.The study includes four fictitious groups of companies based on real groups of companies. Every group of companies includes 1-3 subsidiary companies, where at least one is owned by the parent company with 51-70 %. Some assumptions were made before the consolidation.Relevant key numbers have been calculated according to both perspectives and then compared. A total of three semi structured interviews have been carried out two with representatives for the real groups of companies and one with a chartered accountant.

Kritiska Prestations Indikatorer (KPI), Hur vÀl fungerar KPI:er som verksamhetsstyrning inom den producerande industrin?

The purpose of this thesis is to examine how key performance indicators are being used as performance management tools within the production industry. Specifically the purpose is to investigate how the KPI:s within the telecommunications industry drives reusability regarding production test systems. This thesis will also highlight today?s cost models and suggest improvements of the KPI and what new ones could be introduced. A case study at Ericsson AB has been performed.

Balanserat styrkort ur ett medarbetarperspektiv

En organisations styrning och uppföljning har tidigare frÀmst skett genom finansiella nyckeltal. En modell som vuxit fram under senare Är Àr balanserat styrkort. Metoden bygger pÄ enkelhet, bÄde chefer och anstÀllda ska förstÄ innebörden en organisationens strategier. LuleÄ kommuns socialnÀmnd har infört balanserat styrkort. I deras verksamhetsplan för 2005 ? 2007 beskrivs att det finns en stor samstÀmmighet om vÀrdet av att arbeta utifrÄn denna modell och mÄlsÀttningen Àr att balanserad styrning ska införas pÄ alla arbetsplatser.

Portföljbolag ? dyra lÄn till vilken kostnad?

Riskkapitalbolag Àr bolag som inriktar sig pÄ att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sÀlja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag Àr mellan tre till fem Är. Investeringen av sÄ kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital frÄn bland annat investerare, oftast i en sluten fond. LivslÀngden pÄ dessa fonder Àr cirka 10 Är. Utöver kapitalet frÄn investerarna anvÀnder sig riskkapitalbolag Àven av rÀntebÀrande företagsobligationer, banklÄn och efterstÀllda lÄn.

Vad Àr en bantad balansrÀkning?

Bakgrund: Under senare Är har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och Ärsredovisningar talar om att de har ?bantat? sin balansrÀkning. Företag anvÀnder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att ÄtgÀrder som Àr positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de ÄtgÀrder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att utreda vilken innebörd begreppet ?bantade? balansrÀkningar har för ett antal företag inom olika branscher.

Energikartla?ggning av pelletsproduktion : vid Stora Enso pa? Gruvo?n

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel HallbÀck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Styrning - En form av jonglering? : En studie av styrningen inom Handelsbanken och Nordea

Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmĂ„tt försöka skapa en förstĂ„else för hur styrningen skiljer sig Ă„t mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjĂ€lp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer frĂ„n tvĂ„ banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika Ă„sikter av hur styrningen pĂ„verkar respektive bank, utifrĂ„n deras olika befattningar och erfarenheter inom omrĂ„det. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig pĂ„ ett flertal punkter. Nordea Ă€r vĂ€rdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstĂ€nkande samt med budget medan Handelsbanken Ă€r kostnadsorienterad och arbetar med delmĂ„l samt med mĂ„lstyrning frĂ€mst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

VarumÀrket som konkurrensverktyg : VarumÀrkets finansiella inverkan pÄ det globala företaget

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra, undersöka, identifiera och urskilja de eventuella korrelationsmönster som uppkommer nÀr brand value för ett antal globala företag stÄr som beroende variabel i förhÄllande till en uppsÀttning utvalda nyckeltal. Arbetet kommer att utgÄ frÄn en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Genom multipla och enkla linjÀra regressionsanalyser kommer korrelationen för de undersökta företagens X-variabler EBIDTA, EBIT, marknadsföringskostnad, nettoresultat, aktievÀrde och EPS att mÀtas gentemot den valda Y-variabeln brand value.Resultatet visar pÄ att de variabler som överlag haft högst korrelation gentemot brand value Àr de som pÄ olika sÀtt visar pÄ företagens intjÀningskapacitet. Verksamheter inom data- och internetbranschen har haft högst korrelationsvÀrden i studien. FrÀmst visade dock regressionsanalyserna skillnader pÄ individuell nivÄ.

Nyckeltal för Àlg och fodertillgÄng pÄ tall Pinus sylvestris och rönn Sorbus aucuparia

It has been shown that moose can affect plant community composition and structure. Selective browsing with other damages of large herbivores on tree species with different tolerance to disturbance could reshape the tree layer in both managed and natural forests. Rowan Sorbus aucuparia is widely distributed throughout Sweden and Europe. Research has shown that browsing by moose may prevent rowan from reaching browsing safe heights. The goal has been formulated that, where rowan is indigenous, it should have a good competition status and be able to reach tree level.

Samordnad varudistribution i VÀxjö kommun : En studie om returflödet av SRS-backar

VÀxjö kommuns mÄl Àr att minska sin miljöpÄverkan frÄn fossila brÀnslen och ett steg i detta Àr den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus Àr inriktat pÄ returhanteringen av SRS-backar som ingÄr i den samordnade varudistributionen. Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i VÀxjö kommun. Underlag för en processkartlÀggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartlÀggningen genomfördes i analysen. I en samordnad varudistribution dÀr flera olika aktörer ingÄr och vill fÄ sin röster hörda uppstÄr det problem. Rapporten Àmnar utöver att beskriva processens utseende, Àven att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nulÀget för respektive aktör Àr sÀkerhetsrisker pÄ grund av kvarlÀmnade SRS-backar pÄ de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandlÀggaren vid VÀxjö kommun, extra transport samt lagerhÄllningskostnader för VÀxjö PartiaffÀr, identifikationssvÄrigheter för Scandinavian Supply Chain.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->