Detta examensarbete har gjorts i uppdrag av Avdelningen för ?Gata & Trafik? vid LuleÄ kommun. Projektet har handlat om framtagning av nyckeltal för typgator vid vintervÀghÄllningen i LuleÄ kommun. Anledningen till detta Àr avsaknaden av tillförlitliga nyckeltal för vintervÀghÄllningen. Som det ser ut i dagslÀget sÄ jÀmförs inte kommunerna pÄ lika villkor.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar pĂ„ frĂ„gor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för smĂ„företagarna fĂ„ för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för smĂ„företagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra vĂ€rderingsmetoder kommer att anvĂ€ndas i stĂ€llet?. Genom analys av frĂ„gor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i Ă€mnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte Ă€r odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser bĂ„de för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan fĂ„ mindre kostnader för revision.

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utstrÀckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av rÄvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de Àr dÄliga pÄ att mÀta och följa upp sÄ kallade mjuka faktorer.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att kartlÀgga en virkesflödesprocess och dÀrefter undersökaförutsÀttningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. AvgrÀnsningar: Arbetet inom fallföretaget begrÀnsas till att gÀlla virkesflödesprocessen frÄn avverkning till dess att rÄvaran kommer till industrin pÄ Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker pÄ fallföretagets eg-na marker.Genomförande: Studien har genomförts pÄ fallföretagets region Iggesund.

Tidigare forskning tyder pÄ att det med relativt stor trÀffsÀkerhet gÄr att förutspÄ en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man dÄ definierat som konkurs och anvÀnt sig av finansiella nyckeltal för att rÀkna fram ett specifikt vÀrde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller lÄg risk för att försÀttas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen pÄ grund av konkurs under Ären 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion Àven kan appliceras med framgÄng pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Modellen som författarna anvÀnt sig av kallas Z-scoremodellen och Àr en modell innehÄllande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

ElanvÀndningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen Àr en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvÀndningen till ventilationssystemens flÀktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnÄs genom utbyte av flÀktmotor till en EC-motor eller till en flÀkt med bakÄtböjda skovlar och direktdrift. EffektivieringsÄtgÀrder kan ge en lÀgre elförbrukning pÄ upptill 50 % i vissa applikationer.VentilationsflÀktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per Är.

EnergianvÀndningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjÀnster kommer energianvÀndningen vara lÄg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjÀnster och produkter vilket Àrav samhÀllsnytta men den höga intensiteten pÄ verksamheten brukar innebÀra högreenergianvÀndningen per m2. MÄlet med detta examensarbete Àr att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvÀndning som kan appliceras pÄ lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bÀttre presentation av energianvÀndning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som stÀllts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmÄl som specificerats.

FöretagsförvÀrv Àr ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvÀrven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anstÀllda. Tidigare forskning har visat att förvÀrv antas ske av olika anledningar. De tvÄ mest framstÄende förklaringarna Àr effektivisering av verksamheter och den andra Àr drivkrafter som Àr hÀnförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom omrÄdet kring företagsförvÀrv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktÀrsdrag gÄr att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremÄl för uppköp under samma period.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förÀndrats och Är 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med anvÀndandet av Balanced Scorecard ligger fokus pÄ bÄde finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett lÄngsiktigt strategiskt mÄl. Vid införandet av Balanced Scorecard Àr det av betydelse att hÀnsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera ett företag som arbetar med Ärlig budget som styrinsturment. Genom detta vill vi skapa en större förstÄelse för styrningen och samtidigt finna de problem som finns och om möjligt hitta lösningar till dessa eller Ätminstone komma med förslag till sÄdana..

För företag som hamnar pÄ obestÄnd och inte kan betala sina skulder, finns det idag tvÄ alternativ. Antingen kan de försÀttas i konkurs, vilket innebÀr att företagets tillgÄngar sÀljs ut för att borgenÀrer ska fÄ tillbaka det utlÄnade kapitalet, eller sÄ kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnÀmnda av tingsrÀtten innebÀr det att företagets betalningar till borgenÀrer stÀlls in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella stÀllningen. MÄlet med rekonstruktionen Àr bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenÀrer inom ett Är samt att företaget ska uppnÄ en finansiell stabilitet.I denna uppsats Àmnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion Àr en lösning för företag som hamnar pÄ obestÄnd eller om det enbart Àr en förskjutning av en konkurs. Vidare Àmnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som Àr avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen.Undersökningen Àr gjord pÄ totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades pÄ lÄng sikt, fyra Är efter rekonstruktionen.

ElanvÀndningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen Àr en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvÀndningen till ventilationssystemens flÀktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnÄs genom utbyte av flÀktmotor till en EC-motor eller till en flÀkt med bakÄtböjda skovlar och direktdrift. EffektivieringsÄtgÀrder kan ge en lÀgre elförbrukning pÄ upptill 50 % i vissa applikationer.VentilationsflÀktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per Är.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning som redovisningsdata Àr prognosrelevant för att förutsÀga konkurser. Studien avgrÀnsades till att gÀlla företag i handels och tjÀnstesektorn med 10-49 anstÀllda, studien avgrÀnsar sig ocksÄ mot kreditbedömningsperspektivet. För att mÀta till vilken grad som redovisningen ger prognosrelevans anvÀnds nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, nettomarginal och Altmans Z-score. Studien utförs pÄ 371 utvalda företag och bestod av en grupp som gÄtt i konkurs mellan 2008 -2010 och en grupp som var aktiva Är 2010. Underlaget var de 4 senaste boksluten som urvalsföretagen publicerat.

Syftet med uppsatsen Ă€r att öka kunskapen om nĂ€tmĂ€klarbranschen och dess position pĂ„ marknaden. Allt fler anvĂ€nder Internet i sitt dagliga liv, men Ă€r kunderna beredda att anvĂ€nda nĂ€tmĂ€klare till att sĂ€lja sina bostĂ€der? Vi vill ta reda pĂ„ hur lönsamma dessa företag Ă€r. Finns det potential för ekonomisk utveckling eller visar Ă„rsredovisningarna att situationen har stagnerat eller rent av utvecklats negativt? Är nĂ€tmĂ€klarna ett sĂ„ stort hot mot de traditionella mĂ€klarna som de gĂ€rna vill framstĂ€lla sig?Metod:Vi har valt att analysera nĂ€tmĂ€klarföretag genom att titta i deras Ă„rsredovisningar för Ă„r 2007 och Ă„r 2008.

SammanfattningDet finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vÄrt examensÄr, hade ett behov av att kartlÀgga hur effektiva deras biogasanlÀggningar var. Samt vÄrt intresse för biogas som bygger pÄ ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spÄs en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet.Syftet med uppsatsen Àr att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data frÄn utvalda biogasanlÀggningar, för att sedan sammanstÀlla och analysera denna. FrÄgan vi vill besvara Àr hur de olika biogasanlÀggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig Ät betrÀffande hur effektiva de Àr ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv?För att besvara forskningsfrÄgan har vi skapat en modell dÀr relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förstÄelse för sambandet mellan intÀktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer.

För fastighetsbolag pÄ Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förÀndringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jÀmförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur de nya rekommendationerna pÄverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förÀndrats och vilka konsekvenser det fÄr för bolagen i 2004 Ärs redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som Àr aktuella. Dessa Àr Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens Ärsredovisningar har relevanta nyckeltal rÀknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat Àr bokfört vÀrde pÄ fastigheter, eget kapital, rÀntabilitet pÄ eget kapital, rÀntabilitet pÄ sysselsatt kapital, soliditet, skuldsÀttningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40.