Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

Det nya bÄtvarvet pÄ Beckholmen i Stockholm Àr placerat pÄ öns vÀstra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora bÄtar kunna repareras Äret runt. BÄtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjÀlp av en shiplift. För att kunna reparera bÄtarnas olika delar finns ett antal olika verkstÀder pÄ vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem.

Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgÀnglighet finns med frÄn visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgÄngspunkt i tvÄ dokument, Boverkets granskning av tillgÀnglighet i översiktsplaner och Ärets rapport frÄn Humana dÀr landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgÀnglighet utifrÄn ett mer praktiskt perspektiv. De tvÄ kommunerna som ingÄr i detta arbete Àr Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg Àr en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby Àr för andra Äret i rad pÄ första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta Àr att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig pÄ tvÄ nivÄer i planeringsprocessen, Boverket pÄ den översiktliga och Humanas pÄ den detaljerade, och om de tvÄ kommunernas dokument visar sig stÀmma med denna indikation eller ej.

BarnavÄrdscentralen (BVC) Àr en frivillig men vÀl socialt accepterad del av barnhÀlsovÄrden i Sverige. Behovet av stöd pÄ BVC har förÀndrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn Àr beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen trÀffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjÀlpa barn som Àr utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien Àr att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer dÀr de misstÀnker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjÀlpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och Ätta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Eftersom det Àr ett brett Àmne avgrÀnsades uppsatsen till torgmiljöer och ett specifikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förÀndringsförslag som har olika konsekvenser och möjligheter pÄ torget. Kalmar Stortorg Àr ett centralt belÀget torg pÄ Kvarnholmen, Kalmar. PÄ Stortorget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rÄdhuset och kommunledningskontoret.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmÄl för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med lÀngre öppettider och en större mÀngd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor pÄ Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg Àr aktuell.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet pÄ Brunkebergstorg och dÀrmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. TillvÀgagÄngssÀttet utmÀrks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan anvÀndas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Bakgrunden till vÄr uppsats var de tankar som vi hade kring tillgÀngligheten till nationalparker och skyddade omrÄden. Nationalparker och skyddade omrÄden ligger ofta pÄ platser som inte Àr lÀttillgÀngliga. Som besökare till dessa omrÄden behövs ofta egen bil eller bÄt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprÀttelserna av parkerna bestÄr av att sÀkra att de Àr tillgÀngliga.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgÀngliga för offentligheten, sedan upprÀttelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare Àr syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi anvÀnt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

Lek Àr en erkÀnt viktig del i barns utveckling men det nÀmns sÀllan vad för betydelse den har för vuxna. I detta arbete har jag utgÄtt frÄn att lek Àr nÄgot att ta tillvara pÄ och uppmuntra i livet. Jag har ocksÄ utgÄtt frÄn att leken inte alla gÄnger kommer av sig sjÀlvt utan att den kan behöva uppmuntras. Jag försöker i det hÀr arbetet fÄ ett grepp om vad lek har för betydelse i vuxenlivet samt vad det finns för positiva aspekter med leken. Jag har undersökt hur vi idag ser pÄ lek bland vuxna och vad det finns för olika ansatsningar till att fÄ in mer lek i vuxenvÀrlden. Genom teoribildning och tvÄ platsstudier har jag analyserat vad det finns för olika aspekter som bör tas hÀnsyn till vid planerandet av en lekfullmiljö riktad till vuxna, exempelvis sÀrskilda inslag eller element som uppmuntrar till lek. Det finns idag flera forskare och organisationer som föresprÄkar och jobbar för att mÀnniskor ska inse vÀrdet av lek. Dels genom att upplysa om vÀrdet men ocksÄ med att uppmuntra mÀnniskor genom olika initiativ till att leka mer.

Allergi Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleÄldern och pollenallergi Àr den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön pÄ tvÄ utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av vÀxter pÄ förskolegÄrden som kan ge besvÀr för barn med allergi eller annan överkÀnslighet för pollen samt dÀrtill ge förslag pÄ ÄtgÀrder i den gröna miljön för att minska risken för vÀxtrelaterade besvÀr.Slutsatser dragna utifrÄn empiri och teori visade att förskolegÄrdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkÀnslighet för pollen nÀr det gÀller vÀxtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. UtifrÄn resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegÄrdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade pÄ svÄrigheten att bedriva en verksamhet som i det hÀr fallet en förskola för en speciell mÄlgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegÄrdens miljö.DÄ det framkom brister i den gröna miljön pÄ förskolegÄrdarna föreslogs ÄtgÀrder för att minska riskerna för besvÀr orsakade av vÀxtlighet.

Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur fotbollstrÀnare hanterar fotbollsspelare som begÄr disciplinÀra fel och hur de ser pÄ sin egen roll i klubben utifrÄn betydelse och ansvar.FrÄgestÀllningarna Àr följande;Vad betyder disciplin för fotbollstrÀnare? Hur ser fotbollstrÀnare pÄ spelare ur ett disciplinÀrt perspektiv?Hur hanterar fotbollstrÀnare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinÀra fel?Hur betydelsefull anser trÀnaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt till studien genom vilken sex manliga fotbollstrÀnare intervjuades. Samtliga trÀnare har antingen varit eller Àr aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pÄgick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlÀgga relevant material till studien utifrÄn frÄgestÀllningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansÄg att disciplinen var avgörande för att uppnÄ framgÄng med ett fotbollslag och samma grupp trÀnare sÄg pÄ disciplin som ett verktyg att forma laget med bÄde pÄ och utanför fotbollsplanen.