Intentionen med den hÀr studien Àr att avgöra var och hur brister i cykelvÀgnÀt kan identifieras, med mÄlet att lokalisera problemomrÄden inom nÀtverket i Lidingö Stad . Om svagheter kan hittas, Àr det i nÀsta steg möjligt att förbÀttra nÀtet för att kringgÄ de funna problemen och deras konsekvenser. Genom att först betrakta uppgiften frÄn ett anvÀndarperspektiv, faststÀlla vilka typer av kvalitéer cyklister efterfrÄgar av ett cykelvÀgnÀt, ger det insikt om vilka typer av ÄtgÀrder som anses förbÀttrande. Analysen har utförts genom undersökning av det nuvarande nÀtverket, bÄde genom fjÀrranalys och genom fysisk besiktning av nÀtverkets utbredning, tillsammans med observationsstudier vid speciellt utvalda omrÄden. Slutsatsen av studien Àr att svagheter Äterfinns pÄ flera platser i nÀtet, och slutligen presenteras en serie av ÄtgÀrder som kan erbjuda lösning pÄ de funna problemen..

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Ända sedan industrialismens början har det pĂ„gĂ„tt en stĂ€ndig inflyttning till stĂ€derna frĂ„n landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av mĂ„nga stĂ€der. För att möjliggöra fler bostĂ€der pĂ„ dessa platser har staden börjat byggas inĂ„t - förtĂ€tas. FörtĂ€tning Ă€r en ?kompakt utbredning? av staden och innebĂ€r att redan bebyggda platser inom stadsgrĂ€nsen exploateras ytterligare.

The purpose of this master thesis is to attract attention to the undefined spaces of our urban landscape and emphasize the need of these spaces in the city. The different values of these spaces are here clearly presented so that they can be considered when real estate developers show a particular interest in any one of these undefined spaces. The term undefinied spaces can mean a lot of things. The spaces that I now choose to define as undefined spaces are neither planned nor designed. It could for instance be a piece of leftover land in between two residential areas, or as times change, a formerly planned area might be forgotten and left to its own.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Platser utvecklas, nya destinationer upptÀcks stÀndigt. MÀnniskor finner varje Är nya resmÄl att besöka av olika orsaker. Turismen Àr en viktig inkomstkÀlla för mÄnga lÀnder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen Àr den största och snabbast vÀxande ekonomiska sektorn i vÀrlden. China Outbound Tourism Development pÄstÄr att vÀrlden kan rÀkna med upp till 54 miljoner kineser under detta Är, 2010.

Vid förtÀring tenderar bÄde mÀnniska och djur att göra smÄ pauser för att lÀsa av sin nÀrmiljö. Dessa pauser har visat sig ha en negativ korrelation till hur mÄnga individer som finns i en grupp. För att faststÀlla resultat frÄn tidigare forskning pÄ mÀnniskor och möjligtvis utreda fenomenet genomfördes en observationsstudie pÄ olika platser i södra Sverige dÀr matservering förekom. Sammanlagt 48 individer ingick i studien, deras tid och frekvens av avlÀsning i nÀrmiljö registrerades för att sedan sammanstÀllas med information om gruppstorlek och könstillhörighet. Studien hade inte för avsikt att finna orsaker till fenomenet men förklaringsmodeller tas upp och redovisas för ökad förstÄelse av forskningsomrÄdet.

FÀltförsök gjordes 2010 pÄ tre olika platser i Sverige. För att utröna ifall man kan minska infektionsrisken av grÄmögel i jordgubbar (Fragaria x ananasa), orsakad av Botrytis cinerea, genom att anvÀnda ett prognos program som beslutsunderlag för nÀr man ska göra bekÀmpning. Idag sker kontroll av B. cinerea i huvudsak genom kemisk bekÀmpning som utförs efter ett rutinprogram. AnvÀndandet av en prognosmodell innebÀr att man bara sprutar nÀr klimatet Àr gynnande för B.

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att mÀnniskor anvÀnder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-anvÀndares anvÀndningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. Fo?r att fÄ fram den information jag behöver har jag valt att anvÀnda mig av dagböcker dÀr sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och Àven intervjuer da?r tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones anvÀnds till största del pÄ platser dÀr anva?ndarna a?r relativt stillasittande som till exempel i hemmet.

AbstractDenna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult sprÄk Är 2008. Syftet med uppsatsen Àr att blivande svensklÀrare ska tillÀgna sig en föreberedelse för den kommande lÀrarrollen, och fÄ en medvetenhet om vilket sprÄkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat pÄ enkÀtfrÄgor som handlar om vad de anser vara fult sprÄk, om de anvÀnder fult sprÄk och vilka platser de anser att de inte fÄr anvÀnda fult sprÄk. Elevernas svar har sammanstÀlls och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anvÀnder nÄgon form av fula ord.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected peopleÂŽs labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax.

Syftet med detta arbete Àr dels att fÄ en bild av skrivandets artefakter i historien, bÄde i ett allmÀnhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels fÄ kunskap om elevers förhÄllande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gÀller elektronisk skrift. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning.Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina sjÀlvklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever anvÀnder dessa bÄda skrivredskap parallellt. Resultatet visar ocksÄ att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda elektronisk skrift..

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstÀderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats Ànnu bÀttre i de mindre stÀder. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till fÀrre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels pÄ att det skett en urbanisering och dels pÄ att bilanvÀndningen har ökat. Förr byggdes stÀderna vid Ämynningar, dÀr handelsleder korsades och sÄ smÄningom vid jÀrnvÀgsknutar. Numera utvecklas bostÀder och service oberoende av varandra.