I en globaliserad vÀrld dÀr produktÀgare finner sina produkter pÄ alltmer avslÀgsna platser, ökar behovet av att pÄ ett sÄ ekonomiskt och tidseffektivt sÀtt som möjligt, utföra reperationer och underhÄllningsarbeten. Att erbjuda en stark och mer effektiv eftermarknadssupport kan öka företagens konkurrenskraft och framför allt göra dem kostnadseffektiva med avseende pÄ lÀgre bemanningsstyrka. Ett sÀtt att underlÀtta underhÄllningsarbetet Àr genom att anvÀnda modellbaserad diagnos för att generera underlag vid exempelvis reperationsarbeten.Denna rapport undersöker möjligheterna att utifrÄn en modell av en hydraulisk applikation, utföra autogenererad diagnostik bland annat iform av feltrÀdsanalys.InnehÄllet i rapporten beskriver Àven hur modelleringsarbetet har gÄtt till och utveckling av modellens ingÄende komponenter.Examensarbetet Àr utfört pÄ Combitech AB, Linköping. .

This study sets out to investigate the social significance and political use of three historical places, from the theoretical starting points of landscape, objects, society and rituals. The Teutoburger Forest in North Germany has had an international effect, being a german national icon during the reformation and through two world wars, Old Uppsala is a place of great importance for the creation and reproduction of Swedish national identity during several hundred years, and Eketorp ring fort on Öland in Sweden is of more regional importance. All these places have been used for social and political reasons through history. History can be used in a constructive or a destructive way. This study stresses the importance of a critical scientific tradition..

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som Àr en sort av parklind Tilia x europaea, visar mÄnga tecken pÄ att vara en överanvÀnd art. AnvÀndningsomrÄden sprider sig frÄn allétrÀd vid landsvÀgar till gatutrÀd och parktrÀd inne i stÀder, anvÀndningsomrÄden som inte alltid stÀller sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kÀnnetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden anvÀnds och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna anvÀndas för att öka artvariationen pÄ platser dÀr enbart kejsarlind idag anvÀnds.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskÀrning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhÄllanden, ljusförhÄllanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och Älder var vÀrdefulla i den kommande jÀmförelsen. Av de estetiska kÀnnetecknen var bladform, blomning, bredd, fÀrg pÄ bladverk, höjd, kronans tÀthet och vÀxtsÀtt/habitus framtrÀdande.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens sjÀl? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det nÄgot som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera nÄgot? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i Àmnet meningsfullhet - besjÀlade platser i landskapsarkitektur dÀr uppsatsförfattaren blickar in i andra författares förestÀllningar om meningsfullhet i landskap och trÀdgÄrdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps vÀsterskog i Lomma, SkÄne..

Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

En utmaning under produktionen Àr uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjÀlklag. Om uttorkningen försenas kan golvbelÀggningar inte appliceras i rÀtt tid, men att arbetet forceras Àr inte ett alternativ, dÄ risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan Àr att torkklimatet i byggnaden Àr gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mÀta klimatet, dÀr dataloggar pÄ olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmÀtningar i betong Àr tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. RÀdslan Àr beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhÀllet. Den förestÀllda rÀdslan Àr bl.

Grönska har mÄnga fördelar för mÀnniskans psykiska hÀlsa. Bara nÄgra minuters vistelse i grönomrÄden kan ge positiva effekter pÄ bland annat stressnivÄ, koncentrationsförmÄga och humör. Dagens trend med urbanisering och förtÀtning leder dock till att mÀnniskor blir mer och mer isolerade frÄn naturen. I och med förtÀtning blir gröna platser i staden hotade av exploatering. Dessutom innebÀr de ökade invÄnarantalen att trycket pÄ stadens grönytor blir större, dÄ fler personer mÄste samsas om den grönska som finns tillgÀnglig.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

I denna uppsats analyseras realityserierna Rebecca & Fiona samt Danne & Bleckan med syftet att undersöka hur nĂ„gra av de geografiska platser, sĂ„ som stĂ€der, orter och stadsdelar, dĂ€r dessa serier utspelar sig Ă€r representerade. BĂ€gge serierna Ă€r gjorda av produktionsbolaget Art89 för SVTs webbkanal SVT-play och sĂ€ndes mellan 2010 och 2012.De omrĂ„den som tas upp i analysen Ă€r Hornstull, Östermalm, Örebro samt Östberga i Rebecca & Fiona, och Högdalen samt Henriksdalsberget i Danne & Bleckan. Som metod har vi anvĂ€nt en kombination av semiotisk och narrativ analys. Med hjĂ€lp av detta har vi tittat pĂ„ hur serierna konstruerats narratologiskt och vad som konnoteras frĂ„n det man fĂ„r se och höra. Detta har gjorts med fokus pĂ„ de olika omrĂ„den som serierna i huvudsak utspelar sig i, Ă„terkommer till under seriens gĂ„ng eller fĂ„r betydelsebĂ€rande roll i serien.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n teorier kring genren reality, dess relation med dokumentĂ€r film och problematiken kring det sanningsansprĂ„k som finns inom dessa.

I samband med de ökade kraven pÄ ett vÀdersÀkrat nÀt har funderingar kring att placera ut fler frÄnskiljare/brytare i luftledningsnÀtet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland anvÀnder man till stor del fjÀrrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nÀt. En jÀmförelse med Eldistributions nÀt och klimatet i Finland utförs och av detta fÄs olika förutsÀttningar för nÀtet i de olika lÀnderna. Som en generell slutsats av vÀderjÀmförelsen mellan Sverige och Finland faststÀlls att Eldistribution i Sverige har sÀmre förutsÀttningar vÀdermÀssigt nÀr det gÀller luftledningsnÀt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till ÅrjĂ€ngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrĂ„er. Turistresan startar med att det uppstĂ„r ett behov av att resa till en destination nĂ„gonstans.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..