MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

This project explores how artificial landscapes as parks and squares above ground can save space by using the vertical voids in urban environments and how they can create spatial and social as well as ecological qualities and connections. Hybrid landscapes are a phenomenon of current interest within the field of architecture and urbanism. Architecture as surface, where facades and roofs become possible to tread, is a relatively recent occurence that has over the past few years become an increasingly common sight in architectural magazines and on international architecture exhibitions. Many of my selected reference projects have often been associated with sensational contemporary design trends generated by advanced computer software. But the phenomenon is also a result of other different currents of change that exist within today?s society, such as densified cities with a lack of open space, which is also expressed in architecture.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Det sÀgs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse Àr mycket betydelsefulla för barns utveckling och vÀlbefinnande sÄ Àr det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbÀttra en förskolegÄrds utemiljö? Det Àr frÄgor som jag sökt svar pÄ genom att intervjua barn och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktÀr pÄ en gÄrd.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Det hÀr arbetet handlar om hur barns lek pÄverkas av den omgivande miljön utifrÄn ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrÄn en teori om att naturlika miljöer frÀmjar genusneutral lek, jÀmfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jÀmförelsestudie mellan tvÄ skolgÄrdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat pÄ lÄg- och mellanstadiet. MÄlet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek pÄverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa pÄ eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en formell skolgÄrd och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek pÄ en skolgÄrd med naturlika miljöer.

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsÀttningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar tvÄ olika intressen som stÄr mot varandra; bevarandevÀrdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och pÄ vilket sÀtt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus pÄ Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som Àr blÄmÀrkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och sjÀlvrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det Àr att inte kunna ta del av den visuella vÀrlden..

Jag har undersökt hur rehabiliteringstrÀdgÄrdar ser ut pÄ ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringstrÀdgÄrdar sÄsom alla trÀdgÄrdar bestÄr av mÄnga olika element har jag valt att börja utifrÄn och in genom att inriktat mig pÄ trÀdgÄrdarnas inramning och ingÄng. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i Àmnet för att ge en bakgrund. HÀr har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringstrÀdgÄrdar frÄn romartiden fram till vÄra dagar. Litteraturstudien behandlar Àven nÄgra av de mer betydande teorierna inom omrÄdet, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik pÄ VÀxjö stationsomrÄde. Arbetets genomförandemoment utgÄr i aktuell teori och forskning inom omrÄdet.UtifrÄn VÀxjös ambitiösa miljömÄl och vilja att skapa goda förutsÀttningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemÄl om förslag pÄ detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lÀmpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgÄ frÄn de visioner och planer som finns för tidigare nÀmnd ombyggnation pÄ VÀxjö stationsomrÄde..

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat frÄn dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats Àr att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprÀttat för att frÀmja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget fÄr för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har tvÄ tredjedelar etablerats pÄ platser med mycket hög tillgÀnglighet. UngefÀr 30 apotek har upprÀttats pÄ platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig pÄ glesbygden.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Sandvik AB grundades 1862 av Göran Magnus Göransson som var den första i vÀrlden som lyckades framstÀlla stÄl enligt Bessemermetoden. Idag, nÀstan 150 Är senare, har Sandvik AB 44 000 anstÀllda och Àr verksamma i 130 olika lÀnder vÀrlden över och har en omsÀttning pÄ nÀrmare 72 miljarder SEK. (Sandvik) Sandvik Àr indelat i tre olika affÀrsomrÄden: Sandvik Tooling, Sandvik Materials Technology och Sandvik Mining and Construction, vilket ocksÄ Àr det omrÄde detta examensarbete berör. En del av produktionsberedningen av produkterna, CAM-beredningen, Àr att skapa de verktyg som produkten i frÄga skall bearbetas med. Verktygen hÀmtas i dag frÄn olika platser (databaser, mallar) och anvÀnds sedan i beredningen för att simulera bearbetningen av produkten.