Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

PÄ de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika mÄnga, varierande rörelser. Platser anvÀnds mer eller mindre och pÄ olika sÀtt. Hur platserna Àr anpassade för att röra sig pÄ och över pÄverkar de vÀgval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan pÄverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie dÀr tre platser Àr utvalda som observationsobjekt, Stortorget i HÀssleholm, Stortorget i VÀxjö och Campus GrÀsvik i Karlskrona.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur attraktiviteten i regioner pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. Avsikten Àr att klargöra vilket tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas nÀr syftet Àr att skapa utveckling och förnyelse pÄ en plats och vilka faktorer som pÄverkar en regions attraktivitet och image. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin har insamlats via seminarier, intervjuer och telefonintervju. Vidare utgÄr undersökningen frÄn en deduktiv ansats och en intensiv utformning dÄ den bygger pÄ teorier och har för avsikt att belysa djup och nyanser.Teoretiska perspektiv: Undersökningen utgÄr frÄn modellen Levels of Place Marketing av Kotler et al. (1993).

KyrkogÄrdar och begravningsplatser Àr viktiga platser, inte minst för vÄrt kulturarv. De Àr platser dÀr bitar av vÄr historia finns bevarad. Genom att se pÄ gravstenar kan vi fÄ en bild av hur utformningen av gravstenarna har utvecklats genom Ären och vilka mÀnniskor som levt i bygden. Varje gravsten har en egen historia att berÀtta. Idag fÄr kyrkogÄrdsförvaltningar runt om i Sverige ta hand om allt fler gravstenar frÄn ÄterlÀmnade gravplatser.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Denna designpedagogiska undersökning baseras pÄ ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rÀtten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fÀltet. Syftet Àr att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som Àr en förort till Stockholm, har undersökningen Àgt rum i form av en workshop, en aktion och en utstÀllning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "mÄlade med trÄd" pÄ duk och bestÀmde sedan platser dÀr den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hÄllbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhÀllsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan anvÀnda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmÀrker sig bland andra hÄllbarhetsteorier genom att verka för en positiv förÀndring i miljön istÀllet för att helt ta bort mÀnniskans pÄverkan pÄ jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. VÄr arbetsprocess har byggt pÄ faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats sÄ att bÄda författarna har haft liknande kunskaper och tillgÄng till samma referenser. PÄ sÄ vis har vi bÄda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanstÀllning om cradle to cradle dÀr konkreta exempel över tillÀmpade cradle to cradle platser beskrivs, sÄ som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgÄr frÀmst frÄn grundarna McDonough och Braungarts tvÄ böcker i Àmnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsÀtter sedan med en resultatdel: Att tÀnka pÄ vid anlÀggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, dÀr konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i Ätanke vid utformning av platser, beskrivs.

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden.

Detta projekt undersöker platser och deras identiteter. Projektet syftar till att skapa en katalysator för en vÀlbehövlig diskussion om platser, tillhörighet, identitet och demokrati genom att med grafisk design visuellt gestalta tio delomrÄden i Malmös respektive identiteter och personligheter. En förÀndring kan komma först efter en insikt. Projektet utgÄr frÄn en litteraturstudie i Àmnet place branding. I denna upptÀcks en metod för att analysera stÀders varumÀrken City Brands Index. Denna metod modifieras och anvÀnds tillsammans med en enkÀtundersökning för att vÀrdera varumÀrkena hos projektets tio delomrÄden.

Syftet med detta arbete Àr att studera New York-modellen och om detta Àr ett bra arbetssÀtt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. HÀr beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger pÄ. Denna teori bygger pÄ att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hÄlla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick frÄn att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden nÀr det gÀllde brott mot person.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i HÀlsingland och söka svara pÄ frÄgorna:Var Àgde den förkristna kulten rum?Hur gick kultutövningen till pÄ dessa platser?I vilket förhÄllande stod den vÀrldsliga makten och religionen till varandra?Undersökningen har begrÀnsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt JÀttendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rÄdande under yngre jÀrnÄldern.Man kan utan större svÄrighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsomrÄden. Kulten fÄr antas pÄ dessa platser ha letts av den nÄgot mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av nÄgorlunda likartad karaktÀr oberoende av plats.

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.