I denna studie undersöks anledningarna till sjukskrivningar och brist i motivationen hos anstÀllda, samt om det finns ett samband mellan sjukskrivningar och brist pÄ motivation. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Pacwire AB att förbÀttra Arbetssituationen, sÀnka frÄnvaron respektive höja motivationen. De anstÀllda tyckte att det största problemet var dÄlig kommunikation med lÄg motivation som följd. VÄr slutsats av projektet Àr att ledarskapet pÄ Pacwire dÀrför bör förbÀttras. För att projektet ska lyckas krÀvs att företaget engagerar sig och förslagsvis förnyar gym, sponsrar sport aktiviteter eller hyr in en massör..

Mental ljudförestÀllning (eng. auditory imagery) innebÀr att uppleva ett ljud för sitt inre i frÄnvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­förestÀllning kan inverka sÄvÀl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) pÄ perceptuell ljuddetektion.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.

En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetskontrollokus mellan personal pÄ olika organisationsnivÄer. Det undersöktes Àven om det fanns skillnader mellan könen och om Àldre respondenter hade högre inre arbetskontrollokus Àn yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjÀnstemÀn och 24 var understÀllda. Respondenterna besvarade en enkÀt baserad pÄ de teorier som lÄg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetskontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer sjÀlvhÀvdande i sin konfliktstil Àn understÀllda och mÀn var mer konkurrerande i sin konfliktstil Àn kvinnor.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Motivation beskrivs som grundlÀggande för mÀnsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprÀtthÄlla beteenden. Det förekommer en mÀngd olika motivationsteorier i litteraturen men de som Àr mest intressanta för pedagogen Àr de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kÀnnetecknas av att vi vill nÄ uppsatta mÄl och framgÄng. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltsÄ för hur mycket vi vÀljer att engagera oss i en aktivitet. NÄgra av dessa Àr vÀrdet vi ser i att utföra en uppgift, förvÀntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgÄng eller misslyckande, förvÀntningar frÄn lÀrare och förÀldrar och sjÀlvuppfattning.Som pedagog Àr det viktigt att förstÄ vad en dÄlig sjÀlvkÀnsla innebÀr och vikten av att fÄ uppleva framgÄngar.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Att leva Àr att befinna sig i olika vÀrldar. Samtidigt som vi lever med vÄr inre vÀrldsbild, Àr vi ocksÄ en del av en hel omvÀrld. ?Möte mellan vÀrldar?, Àr ett arbete som berör dessa bÄda dimensioner. DÄ vÄr postmoderna tid bl.a.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.

UtifrÄn studiens empiriska resultat-, litteratur- och forskningsgenomgÄng visar resultatet att lÀrplattan Àr ett bra och framgÄngsrikt redskap för lÀrande och dÄ detta med utgÄngspunkt frÄn alla elever, med eller utan behov av sÀrskilt stöd. Det som frÀmst visat sig har betydelse Àr att lÀrplattan ökar elevens motivation till lÀrande men Àven dennes sjÀlvkÀnsla, nyfikenhet och drift till kunskapsinhÀmtning. LÀrplattan Àr inte bara Àr en tillfÀllig trend utan har kommit för att stanna och kommer att forma och skapa en stor del av undervisningen i den moderna skolan. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att försöka förstÄ sex pedagogers upplevelser av lÀrplattans effekter för motivation till lÀrande hos elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta utifrÄn tilldelning av lÀrplatta, anvÀndningen av lÀrplatta i undervisningen och elevernas förmÄga i att hantera lÀrplatta och appar.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn pÄ sin nuvarande karriÀr och framtida karriÀrmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 Är som studerade heltid minst fem kurser pÄ ett komvux inom Stockholms lÀn. Metoden som tillÀmpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. UtgÄngspunkten var att ge en inblick i individens inre vÀrld med fokus pÄ vilka inre faktorer som spelar in vid karriÀrvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas frÀmsta mÄl Àr att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in pÄ olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.