Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

Syftet med denna uppsats var att faststÀlla om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad pÄverkar vad de anstÀllda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anstÀllda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gÀllande icke-monetÀra belöningar. Det studerades Àven till vilken grad cheferna var medvetna om deras anstÀlldas preferenser. UtifrÄn det teoretiska perspektivet ska de anstÀllda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer sÄsom beröm, utveckling och ökad sjÀlvstÀndighet. AnstÀllda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska dÄ pÄverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

Det finns olika sorters motivation för lÀrande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrÄn individen sjÀlv och handlar om ett personligt intresse av att hÄlla pÄ med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrÄn och anvÀnds för att uppfylla ett mÄl till exempel att hÄlla pÄ med en aktivitet för att fÄ beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att efterstrÀva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever frÄn att efterstrÀva höga betyg. Genom att ta reda pÄ vad som motiverar elever Àr förhoppningen att som lÀrare kunna hjÀlpa elever att nÄ dit de strÀvar utifrÄn deras egna önskemÄl.

Det Àr viktigt att vi förstÄr hur organisationer influerar motivation hos de anstÀllda för att uppnÄ en effektiv organisation. De allra flesta företag har som mÄlsÀttning att hitta de faktorer som gör de möjligt att motivera personalen. En viktig uppgift för organisationens styrsystem Àr att motivera de anstÀllda att nÄ uppsatta mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsledningen styr mot ökad motivation genom att anvÀnda sig av inre respektive yttre motivationsfaktorer utifrÄn Simons styrmodell. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre större företag med anknytning till LuleÄ.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare Àr viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgÄng och överlevnad pÄ marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrÄn grad av tillfredsstÀllelse av de tre grundlÀggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohÀlsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet pÄ arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkÀt skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns nÄgon skillnad i tillfredsstÀllelse av de grundlÀggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde anvÀndas som prediktor för deras sjÀlvskattade ohÀlsa.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anstÀllda pÄ Företaget X. Enligt Self-Determination Theory rÄder ett samband mellan tillfredsstÀllelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och slÀktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. TillfredsstÀllelse av basbehoven frÀmjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehÄllande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkÀtundersökning med bÄde anstÀllda i ledande och icke-ledande position. EnkÀtens resultat visar att basbehoven Àr tillfredsstÀllda och att motivationstypen Àr av karaktÀren inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

MĂ€nniskans nuvarande livsstil karakteriseras allt mer av ett felaktigt nĂ€ringsintag och minskad fysisk aktivitet. Konsekvensen för individen, kan bli en ökad risk att drabbas av olika sjukdomar. Även samhĂ€llet kan indirekt drabbas av kostnader i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Ett verktyg för att motverka detta Ă€r preventiva hĂ€lsoprojekt. Syftet med denna uppsats var att kartlĂ€gga olika aspekter av motivation hos deltagare i hĂ€lsoprojektet ?Ett liv i balans? för att fĂ„ en förstĂ„else av pĂ„ vilket sĂ€tt ett hĂ€lsoprojekt motiverar den deltagande individen, med avseende pĂ„ inre och yttre motivation.

Under hösten 2012 genomfördes en enkÀtundersökning med syfte att undersöka pojkars och flickors instÀllning och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa i olika Äldrar. Syftet var Àven att undersöka instÀllning och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa hos elever som Àr fysiskt aktiva respektive inaktiva pÄ fritiden. Totalt ingick 124 elever i Ärskurs 5, 7 och 9. Dessa valdes ut pÄ tvÄ skolor i en kommun i södra Sverige. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor för att pÄ sÄ vis ge utrymme för elevernas tankar.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera den pÄverkan som olika typer av mÄl har pÄ inre motivation för studenter. Hypotesen Àr att försökspersoner i genomsnitt erhÄller högre inre motivation för en uppgift med inlÀrningsmÄl Àn för en identisk uppgift med resultatmÄl. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner dÀr15utförde uppgiften med inlÀrningsmÄl och 15 med resultatmÄl. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mÀttes deras inre motivation för uppgiften med hjÀlp av en enkÀt.

Syfte: Syftet Àr att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre pÄverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras pÄ kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberÀttelser. Tre teman med underfrÄgor har utarbetats.

I vÄrt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. VÄrt syfte med arbetet var att undersöka lÀrares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var: 1. Vilken typ av motivation har elever i Är 4 och Är 5? 2.