Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar sjundeklassares motivation gÀllande lÀsning. Detta görs genom att fÄ en uppfattning om elevers resonemang kring lÀsning och en inblick i hur de hanterar svÄrigheter och motgÄngar relaterade till lÀsning.Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i tvÄ grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga lÀsare, starka lÀsare och elever som varken utmÀrker sig som svaga eller som starka lÀsare. Eleverna lÀmnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till lÀsning. Materialet som samlades in sammanstÀlldes sedan, analyserades och diskuterades i förhÄllande till teorier om lÀsning och motivation.Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och lÀsning.

En vetenskapsjournalists frÀmsta kÀlla Àr forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstÄ en rad olika prövningar vad gÀller sprÄkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa tvÄ grupper har studerats för att ta reda pÄ vilka de frÀmsta svÄrigheterna Àr och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att frÀmja den. Den hÀr uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser pÄ och hanterar relationen till forskare. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀtt-ningarna Àr för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare sÄ att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

I dagens samhÀlle har kunskap och erfarenhet blivit av allt mer central betydelse. Kunskap genereras av mÀnniskor, vilket gjort företagen allt mer beroende av att rekrytera rÀtt medarbetare samt att behÄlla och utveckla sin personal för att uppnÄ sina övergripande mÄl. För att fÄ de anstÀllda att prestera sÄ bör företagen motivera de anstÀllda till rÀtt beteende. Belöningssystemet Àr ett av de mest effektiva verktygen som företaget har för att motivera de anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att behandla utformningen av belöningar för chefer pÄ mellannivÄ.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebÀra en chock och mÄnga hamnar i en tillfÀllig kris. Diagnosen kan vÀcka mÄnga kÀnslor som kan vara svÄra att hantera. KÀnslan av hopp kan hos en svÄrt sjuk mÀnniska bli försvagad men genom att ge den nÀring kan hoppet ÄtervÀnda. Hopp har mÄnga olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mÀta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan pÄverkas hos vuxna patienter med cancer.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Fenomenet att betala dricks för service Àr ett vÀrldsomfattande fenomen. DÀremot Àr diskussionen om den monetÀra belöningens inverkan pÄ motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrÄn en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganstÀllda reflekterar kring dricks och utifrÄn det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod anvÀndes och sju restauranganstÀllda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktÀr. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Syftet med studien var att studera Är 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda pÄ vad de sjÀlva kÀnner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frÄgestÀllningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsÀttningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever pÄ tvÄ olika skolor, har vi försökt nÄ ett djupare plan dÀr eleverna fÄtt chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lÀrare ansÄg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna Àr olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de Àven har olika behov. Resultatet pekar pÄ vikten av ett meningsfullt arbete dÀr tydligheten frÄn lÀraren stÄr i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

FörestÄende examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat LÀrande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lÀrande. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrottsundervisning Àr utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lÀra och kan vara anvÀndbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lÀrare med erfarenhet av PBL. VÄr studie Àr tillförlitlig dÄ vi har tagit hÀnsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvÀrdiga svar.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka fyra idrottslÀrares syn och instÀllning till dansmomentet i idrottsundervisningen pÄ högstadiet, samt att se hur detta pÄverkar mÀngden undervisningstimmar i dansmomentet.FrÄgestÀllningar- Hur pÄverkar inre faktorer, som lÀrarens intresse och kunskap i dans, deras undervisning?- Vilka Àr de yttre faktorer som pÄverkar dansundervisningen?- Hur tolkar idrottslÀrarna dansmomentets beskrivning i kursplanerna Lpo 94 och Lgr 11?HypotesMin hypotes Àr att det anvÀnds lite dans i undervisningen, med lite menar jag upp till tio lektionstillfÀllen per lÀsÄr. Enligt forskning beror det bl.a. pÄ bristande kunskap hos pedagogerna. Studier visar att de flesta idrottslÀrarna anser att dans Àr en viktig del i undervisningen.

ProblemstÀllning. Psykisk ohÀlsa identifieras och ÄtgÀrdas ofta inte hos Àldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsÀtt vara i en utmÀrkt position för att ÄtgÀrda detta, men i praktiken fungerar detta dÄligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans förhÄllningssÀtt till Àldre med psykisk ohÀlsa.

Kombinationen höga krav, lÄg kontroll och lÄgt socialt stöd leder, enligt krav-kontroll-stöd modellen, till de högsta stressnivÄerna. SjÀlvledarskap ger individen möjligheten att, genom en inre kontroll, Äterta kontrollen och minska stressnivÄerna. Genom att anvÀnda sig av sjÀlvledarskapsstrategier kan individen förÀndra sina tankemönster och ageranden för att pÄ sÄ vis förhoppningsvis förbÀttra sin stresshantering. Studiens syfte var att studera relationen mellan sjÀlvledarskap, stress och arbetets uppbyggnad. Med arbetets uppbyggnad menas hÀr kombinationen av krav, kontroll, stöd samt tydlighet.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

De senaste Ärens naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och terroristattentat Àr exempel pÄ en ökad hotbild vilken svenska researrangörer mÄste förhÄlla sig till. I syfte att skydda mÀnniskor och företagets kommersiella vÀrden gÀller det dÀrför att skaffa sig en beredskap för att hantera krissituationer. Hanteringen av kriser involverar ofta företagets förmÄga att hantera förÀndringar. Researrangörerna i denna studie arbetar samtliga med nÄgon form av Crisis Management. Krisberedskap och krishantering Àr en sjÀlvklarhet för researrangörernas överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad.