Sök:

Sökresultat:

1354 Uppsatser om Mćl och kriterier - Sida 9 av 91

CFD - analys av atriet i Kirunas nya stadshus

LKAB:s brytning av jÀrnmalm lÄngt ned i berget orsakar rörelser och sÀttningar i marken som till stor del pÄverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestÀmts att Kiruna stad under nÀrmsta Ären kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttÀvling gÀllande byggnationen av deras nya stadshus. TÀvlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna pÄ WSP:s kontor i LuleÄ projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium dÀr klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begrÀnsats till sex stycken extremfall dÀr temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.

It's Usable : En granskning av informationssystemet It's Learning utifrÄn ett anvÀndarvÀnligt perspektiv

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.

JÀmförelse av JavaScript-ramverk för stora dynamiska webbapplikationer

PÄ marknaden finns ett flertal JavaScript-ramverk, exempelvis: YUI, The Dojo Toolkit, Kendo UI och. Ext JS. Syftet med studien Àr att undersöka vilka av dessa JavaScript-ramverk som Àr lÀmpliga att anvÀnda vid utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Sedermera skall studien leda till ett förslag pÄ JavaScript-ramverk för ÀndamÄlet. Ramverken har analyserats och jÀmförts med avseende pÄ följande aspekter och kriterier: skalbarhet, prestanda, AJAX, RPC-hantering, licensering, webblÀsarkompatibilitet, grÀnssnittskomponenter, anrop mellan domÀner, DOM-hantering och anvÀndarvÀnlighet.

Positiv sÀrbehandling : - PÄ grund av kön samt etnicitet

Med syftet att sÀkerstÀlla jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn och att jÀmlikhet skall rÄda mellan olika etniska grupper fÄr EU:s lÀnder göra avsteg frÄn likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger dÀrmed medlemslÀnderna möjlighet att tillÀmpa positiv sÀrbehandling. För att positiv sÀrbehandling skall kunna tillÀmpas krÀvs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nÀstintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap fÄr inte vara automatiskt avgörande samt att sÀrbehandlingen skall stÄ i proportion till ÀndamÄlet.

Den komplexa sprÄksituationen hos en flersprÄkig talare : En fallstudie

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Om jag visste betygskriterierna skulle jag eventuellt strÀva mer efter dem" : En studie om elevers instÀllning till betygskriterierna i Idrott och HÀlsa

Arbetet syfte Àr att kartlÀgga elevers Äsikter om betygskriterierna i Àmnet Idrott och HÀlsa. Genom enkÀter har elever i Ärskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje Ärskurs svarat pÄ frÄgor om kriteriernas vikt, dess pÄverkan pÄ lektionsinnehÄllet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förstÄelse för elevernas instÀllning har Àven deras lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten frÄn elevernas enkÀter har jÀmförts och analyserats utifrÄn genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhÄllande till Älder. Av resultaten framgÄr att elever, oavsett Ärskurs, tycker att det Àr viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehÄllet.

Individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av problemlösning

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Skriftliga omdömen - genvÀg eller senvÀg till goda resultat?

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

SmÄ NGOs i sociala allianser : En studie av en liten NGOs roll för ett företags CSR-arbete

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslÄr att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete pÄ tvÄ sÀtt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk lÀnk. Vi undersöker om detta stÀmmer Àven för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslÄr att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk lÀnk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns dÀrför ett kunskapsgap gÀllande smÄ NGOs roll för företags CSR-arbete.

En studie om förÀndringsarbete och dess kritiska steg

I detta arbete behandlas frÄgor som berör förÀndringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbÀttra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förÀndringar pÄ ett strukturerat sÀtt kan företag och organsiationer öka sannolikheten nÀr det gÀller att arbeta fram rÀtt lösningar och förÀndringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förÀndringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda pÄ vilka metoder som anvÀnds och hur dessa metoder Àr uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehÄller liknade arbetssteg.

Öga för öga...eller vĂ€nda andra kinden till? : - En komparativ studie av konfliktlösning

Vissa internationella konflikter har pÄgÄtt sÄ lÀnge att det Àr svÄrt att se nÄgot slut men trots detta Àr det vissa konflikter som, ibland nÄgot ovÀntat, nÄr en lösning. Syftet med denna uppsats Àr förklara varför vissa konflikter nÄr en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.            Detta gjordes i denna uppsats genom att jÀmföra hur vÀl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sÀtts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna Àr utomstÄende parter, samtal mellan parterna, skriftliga överenskommelser, icke-vÄldsaktörer samt förtroendeskapande ÄtgÀrder.            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstÄende aktörer och skriftliga överenskommelser Àn de övriga tvÄ konflikterna och detta innebÀr att dessa tvÄ kriterier Àr de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland Àr en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.DÄ resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad Àn Cypern och Baskien sÄ kan vi Àven dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning..

Elever med sÀrskilda behov : En studie om hur tio lÀrare uppmÀrksammar elever i behov av sÀrskilt stöd

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

?VadÄ jag Àr ju jÀttebra pÄ fotboll, jag ska ha ett A? : En studie om rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda vilka förutsÀttningar lÀrare i idrott och hÀlsa (F-6) skapar för en rÀttvis och likvÀrdig bedömning och betygsÀttning. Undersökningen belyser hur vÀl Àmnets syfte, mÄl och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lÀrarna gÄr tillvÀga dÄ de bedömer elevernas prestationer och hur lÀrarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lÀrandet.FrÄgestÀllningar:? Förmedlar lÀrarna mÄl och kriterier till eleverna?? Vilka strategier anvÀnder lÀrarna för bedömning och betygsÀttning?? Vilka möjligheter ger lÀrarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen bestÄr av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen Àr fem lÀrare som jobbar med Àmnet idrott och hÀlsa pÄ lÄg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att fÄ djupa, ingÄende och innehÄllsrika svar pÄ mina frÄgestÀllningar.ResultatResultatet av studien visar att lÀrarnas arbete med att förmedla mÄl och kriterier till eleverna sker i olika stor utstrÀckning, samt att lÀrarna anvÀnder sig av olika metoder för att nÄ fram.

Riskmedvetande som beteende : Trafikinspektörers bedömning av kognition i bilkörning

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrÄn tolv intervjuer med trafikinspektörer vid tvÄ av VÀgverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som Àr viktigt hos en bilförare.

Degenerativ lumbosakral stenos : ett urval av diagnostiska kriterier för hundar tÀnkta att ingÄ i genetiska studier

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->