För att kunna erbjuda en kompaktare tiltrotator som Àven tillÄter större vinkelutslag i tiltrörelsen har Indexator undersökt möjligheten att anvÀnda en hydraulisk vridcylinder för tiltfunktionen istÀllet för dagens hydraulcylindrar. MÄlet med detta arbete har varit att presentera ett antal förslag pÄ hur en befintlig vridcylinder kan förbÀttras för att erhÄlla 25 % högre vridmoment och pÄ sÄ vis bÀttre passa till de applikationer som Indexators produkter anvÀnds i. För att göra detta har en teoretisk modell tagits fram som kan anvÀndas till att berÀkna det producerade vridmomentet utifrÄn dess geometri, det hydrauliska trycket samt friktionen i de glidande kontakterna samt Àven berÀknar de materialpÄkÀnningar som uppstÄr i ett antal kritiska punkter i varje komponent, till exempel böjspÀnningen i splinetÀnderna och vridskjuvningen av axels godsmaterial. För att verifiera denna modell jÀmförs resultatet av dessa berÀkningar med specificerade data för den befintliga vridcylindern och hÄllfasthetsberÀkningarna jÀmförs med FE-analyser av dess ingÄende komponenter. I rapportens senare del genomförs Àven en berÀkning av det totala vinkelutslag som erhÄlls för en given geometri.

Det hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid VÀxjö Universitet, MSI. Arbetet Àr en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av VÀxjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte Àr att underlÀtta för förare att kontrollera den kran som finns pÄ Rottnes skotare. För projektet har det anvÀnts en laborationskran och nu har önskemÄlet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem frÄn dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sÀttas pÄ kranen och kopplas till dSPACE. Man vill Àven ha en manual för att nya studenter ska kunna anvÀnda systemet.

Idag ses information om tvÀrsektionens geometri under vattenytan som vital för att kunna utföra översvÀmningskarteringar. Att ta fram sÄdan information kan dock mÄnga gÄnger vara en bÄde tids- och resurskrÀvande process, varför det Àr intressant att undersöka möjligheterna av att förenkla denna del av översvÀmningskarteringen. Med VÀsbyÄn som studieomrÄde syftade denna studie dÀrför till att undersöka hur viktig tvÀrsektionens geometri under vattenytan Àr, i förhÄllande till Mannings tal, för möjligheten att förutspÄ vattenstÄnd vid större flöden Àn normalflödet. Detta gjordes genom att i modelleringsprogrammet HEC-RAS skapa tvÄ fiktiva tvÀrsektionsformer, en rektangulÀr och en triangulÀr, vars dimensioner anpassades efter ett kÀnt flöde och vattenstÄnd. DÀrefter simulerades olika extremflöden för de tvÄ olika tvÀrsektionsformerna vid olika Mannings tal.

NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Sedan hydroformning började anvÀndas inom plÄtformning i början av 90-talet har den dragit mer och mer uppmÀrksamhet till sig framför allt inom bil- och flygindustrin. Processen kan med fördel anvÀndas istÀllet för konventionell teknik dvs mekanisk stansning eftersom den kan skapa delar med bÀttre egenskaper till lÀgre kostnad. I hydroformningsprocessen pressar en hydraulisk vÀtska ut Àmnet mot formen samtidigt som cylindrar trycker pÄ vid Àndarna av Àmnet för att tillföra material dÀr det behövs. FörhÄllandet mellan vÀtskans tryckökning och cylindrarnas axiella kraftökning Àr en mycket viktig del i processen. TvÄ versioner av finita elementprogrammet DYNA3D anvÀndes för att simulera processen: en standardversion och en version med en adaptiv tryckökningsalgoritm.

En stor del av den teknik som idag konsumeras innehÄller nÄgon form av skÀrm. En allt snabbare konsumtionstakt av just tekniska produkter ökar pressen pÄ Ätervinningsindustrin. En vanlig typ av skÀrm Àr LCD-skÀrmen som lyses upp med hjÀlp av lysrör innehÄllande kvicksilver. Kvicksilver Àr mycket farligt för bÄde mÀnniskor, miljö och djur. DÀrför mÄste det hanteras med stor försiktighet.

Denna rapport ger en bild över luftfilteroch dess funktioner. Syftet med arbetet var att undersöka hur elektriskt ledande luftfilter tillsammans med en joniseringsenhet fungerar samt hur de stÄr sig i förhÄllande till de mekaniska.Det lÄg Àven i syftet att titta pÄ hur andra parametrar pÄverkar filtrering sÄsom tjocklek och innehÄll av olika andel konduktivt material. Bakgrunden till arbetet var att VokesAir AB hade testat att tillverka elektriskt ledande filter med jonisering i filtret vilket hade fungerat i lite skala men inte i större. Det gjorde att man i detta arbete ville titta pÄ om det kunde fungera om man satte joniseringen utanför filtret istÀllet. Nio stycken luftfilter tillverkades i ennon-woven konstruktion med olika andel konduktivt material och i olika tjocklekar.

NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera en CFD-ansats för berÀkning av vattensprÄng. Idag görs det omfattande hydrauliska utredningar, huvudsakligen i form av modellförsök. En del av frÄgestÀllningen Àr vattenvÀgen nedströms en dammanlÀggning, dÀr det förekommer vattensprÄng och energiomvandling. Att ur hydraulisk synpunkt kunna förse anlÀggningen med effektiv energiomvandling Àr en viktig frÄga rörande dammsÀkerheten. Som CFD-program valdes FLUENT.

Den hÀr rapporten om kallkÀllor i Haninge kommun i södra Stockholms lÀn Àr ett examensarbete pÄ KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och KÀllakademin. Arbetet utförs av tvÄ studenter, dÀr en student fokuserar pÄ kÀllornas tillstÄnd i dag (denna rapport) och en student fokuserar pÄ kÀllornas historia och tradition. Det primÀra mÄlet med detta arbete Àr att ge Haninge kommun och dess invÄnare bÀttre kÀnnedom om de kallkÀllor som finns i kommunen, sÀrskild med avseende pÄ vattenkvalitet och tillgÀnglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmÀnheten om kallkÀllor och förse en del av dem med skyltar. Information om kÀllornas existens och lokalisering inhÀmtades frÄn olika databaser, frÀmst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och LÀnsstyrelsens samt genom personliga kontakter.

De senaste Ären har stora tÄgförseningar skett pÄ vintern, ofta hÀnvisade till som vÀxelfel. Dessa vÀxelfel beror ofta pÄ att snö och is fastnar i vÀxeln och pÄ sÄ vis förhindrar vÀxelns huvudfunktion. Snön hamnar i vÀxeln dels genom snöfall, men Àven pÄ grund av att snön skakas av frÄn de passerande tÄgen. Förseningarna, som beror pÄ snö och is i jÀrnvÀgsvÀxlar, Àr ett stort problem som pÄverkar mÄnga mÀnniskor. Syftet med detta projekt blev sÄledes att undersöka hur detta problem kan lösas.Idag finns redan flera varianter för att lösa detta problem.

Av de mÄnga olika Àmnen som anvÀnds i vÄrt samhÀlle kan vissa klassas som miljöskadliga och farliga. Metallen kvicksilver Àr ett av de allra farligaste gifterna i vÄr miljö. Beslut har fattats att all anvÀndning av kvicksilver ska avvecklas och det kvicksilver som finns i omlopp behöver bortskaffas pÄ bÀsta sÀtt sÄ att risker för miljö och mÀnniskors hÀlsa minimeras. Det sÀkraste alternativet för ett slutförvar av kvicksilver anses vara en djupt bergdeponi. Möjligheten finns dÄ att anvÀnda sig av befintliga anlÀggningar sÄsom till exempel en gruva, som pÄtalas av NaturvÄrdsverket i deras rapport ?Slutförvar av kvicksilver?.

Denna rapport redovisar ett examensarbete dÀr en hydraulisk tvÄflödespump har konstruerats, ritningsdefinierats, tillverkats och provats i testrigg. Syftet med arbetet var att skapa ett komplett produktprogram av tvÄflödespumpar. Den primÀra kundgruppen för pumpen Àr frÀmst virkeslastbilar. Arbetet har utförts pÄ Parker Pump and Motors i TrollhÀttan. En ny deplacementsstorlek av en tvÄflödes axialkolvpump för lastbilar har tagits fram.

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen pÄ marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillÀmpningar i mÄnga avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka effekter framtida förÀndringar har pÄ den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förÀndringar som avses Àr: (1) KlimatförÀndring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hÄrdgjorda ytor och (3) FörÀndring av ledningsnÀtets kondition ? som reducerad genomströmning. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur denna typ av information/undersökning kan anvÀndas tidigt i planeringsprocessen och dÀrmed öka möjligheten att skapa och upprÀtthÄlla en hÄllbar stadsmiljö.

Gruvdrift ger upphov till stora mĂ€ngder avfall, vilket medför att metaller sprids frĂ„n det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller Ă€r naturliga komponenter i ekosystemen och mĂ„nga Ă€r essentiella nĂ€ringsĂ€mnen. Metaller kan dock innebĂ€ra en belastning dĂ„ de i höga koncentrationer Ă€r toxiska för levande organismer. LĂ€ckaget av metaller frĂ„n gruvavfall kan fördröjas genom tĂ€ckning av deponierna.Bersbo gruvomrĂ„de i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som Ă€gde rum pĂ„ 1980-talet, vilken syftade till att Ă„tgĂ€rda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i omrĂ„det för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.