Akviferlager Àr en form av geoenergi dÀr solenergi lagrad i grundvattnet anvÀnds för att vÀrma och kyla byggnader. Inför anlÀggandet av ett akviferlager Àr det viktigt med grundlÀggande geologiska och hydrogeologiska utredningar för att sÀkerstÀlla funktion och kapacitet hos akviferlagret, samt minimera eventuell miljöpÄverkan. I denna studie utvecklas en tredimensionell geologisk modell för att öka kunskapen om rullstensÄsens geologiska uppbyggnad samt bedöma hur geologin kan komma att pÄverka det planerade akviferlagret. För att undersöka vilken pÄverkan manuella justeringar och tolkningar av geologin har, togs tvÄ geologiska modeller fram för jÀmförelse. UtifrÄn de geologiska modellerna uppskattades effektiv hydraulisk konduktivitet för Äsen, d.v.s.

FosforutslÀpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivÄer överskrids. De enskilda avloppen stÄr idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutslÀpp jÀmfört med de kommunala avloppen. Detta kan sÀttas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser pÄ att reducera utslÀppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning pÄ de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill sÀga avloppslösningar dÀr avloppsvattnet fÄr passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad frÄga, vilket har lett till kunskapsbrist inom omrÄdet. NaturvÄrdsverket har i och med miljöbalkens införande skÀrpt sina krav pÄ fosforreningen hos enskilda avlopp.

Att gruvindustrin ger upphov till avfall Àr kÀnt sedan lÀnge, varvid brytning av malm som innehÄller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall Àr grÄberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och dÀrefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, frÀmst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.

Available as pdf.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga innehÄllet hos vÀtskorna i de indirekt energiöverförande kylsystemen och att uppskatta deras potentiella miljöpÄverkan vid utslÀpp. PÄ vÀtskeprover frÄn system 5 till 8, som Àr tagna i returledningen pÄ köldbÀrare 1 i respektive system, har det uppmÀtts hög syrgashalt, konduktivitet och COD (chemical oxygen demand), vilket ger stor risk för nedbrytning och korrosion. Dessa systemvÀtskor borde avgasas eller bytas ut. SystemvÀtskan frÄn system 3, 7 och 8 överskrider grÀnsvÀrdena för zink och nickel och de skulle ha toxisk/ - mycket toxisk effekt pÄ vattenlevande djur och vÀxter. Koppar, zink och nickel Àr nitrifikationshÀmmande vilket innebÀr att de pÄverkar det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket negativt ifall vÀtskan slÀpps ut till det kommunala avloppsledningsnÀtet. Det framgick utifrÄn den anvÀnda vÀrderingsmallen att de sju största miljöaspekterna Àr relaterade till föroreningsvariablerna: COD (chemical oxygen demand), zink, syrgas, kvÀve, jÀrn, nickel och pH. Miljöeffekterna upptrÀder i form av pÄverkan frÄn metaller och utarmning av naturtyper, biotoper, arter etc.

MÄnga golfbanor i Sverige byggda pÄ 1980- och 1990-talet, behöver bygga om sina greener för livslÀngden Àr begrÀnsad. I beslutsunderlagen saknas ofta greenanalyser. De laboratorier som erbjuder standardiserade ackrediterade analyser av sÄbÀddsmaterial, anvÀnder metoder som inte Àr direkt utvecklade för att studera en greens Äldrande med ostörda prover. Analysen av det organiska materialet i golfgreener Àr starkt begrÀnsad. NÄgra analysresultat frÄn laboratorierna har sÄ stora mÀtosÀkerheter att nyttan av dem Àr tveksam. Vissa laboratorier har anpassat sina mÀtmetoder för ostörda prover, men det Àr ofta oklart pÄ vilket sÀtt och hur stora felfaktorerna Àr.

MĂ„nga svenska kommuner har idag problem med överbelastade avloppsledningssystem. Det kan bland annat resultera i kĂ€llaröversvĂ€mningar i nĂ€rbelĂ€gna fastigheter, överbelastade reningsverk eller brĂ€ddningar till recipienten. För att motverka dessa effekter kan olika Ă„tgĂ€rder vidtas. ÅtgĂ€rderna kan vara olika lĂ€mpliga beroende pĂ„ typ av omrĂ„de och kostnaderna för genomförandet kan variera kraftigt och ha olika miljöpĂ„verkan. Detta innebĂ€r att det Ă€r viktigt att vĂ€ga samman effektiviteten av olika Ă„tgĂ€rder, deras miljöpĂ„verkan, kundnytta och kostnad.Syftet med examensarbetet var att med hjĂ€lp av ett hydrauliskt modelleringsverktyg (PCSWMM) studera ett antal typomrĂ„den och ta fram en förenklad modell.

I Sverige finns idag en vedertagen metod för att bestÀmma dimensionerande flöde för dammanlÀggningar. De teoretiska berÀkningarna av dimensionerande flöde för dammanlÀggningar tillhörande flödesdimensioneringsklass I baseras pÄ HBV-modellen, en begreppsmÀssig hydrologisk berÀkningsmodell som beskriver samspelet mellan de meteorologiska och hydrologiska förhÄllanden som rÄder inom ett avrinningsomrÄde. BegreppsmÀssiga hydrologiska modeller baseras pÄ vattenbalansen och anvÀnds för att bestÀmma tillrinning till vattendrag, sjöar eller andra vattenförekomster. Vid hydrologisk modellering med begreppsmÀssiga modeller tas ingen explicit hÀnsyn till vattendragets geometri. TrÄnga sektioner i naturliga vattendrag kan hindra vattnets framfart och orsaka dÀmning uppströms den trÄnga sektionen.

Föreliggande rapport har tillkommit pĂ„ uppdrag av SSAB TunnplĂ„t AB, Ämnen, ett företag i stĂ„lkoncernen SSAB. Företaget utvinner jĂ€rn ur pellets och vidareförĂ€dlar det till stĂ„l. Avdelningen för Yttre miljö vid företagets anlĂ€ggning i LuleĂ„ har tidigare genomfört tvĂ„ studier för att bestĂ€mma uppehĂ„llstiden i Laxvikensystemet vilket utgörs av tre sedimenteringsbassĂ€nger för industrivatten. BĂ„da försöken, som genomfördes med spĂ„rĂ€mnet rhodamin, visade pĂ„ kortare uppehĂ„llstider Ă€n vad som tidigare antagits. MĂ„let med denna studie var att analysera flödesmönstret i bassĂ€ngerna och att finna effektiva Ă„tgĂ€rder för förlĂ€ngd uppehĂ„llstid och ökad avskiljning.

De Ă„terstĂ„ende tvĂ„ tredjedelar av tunnlarna igenom HallandsĂ„sen kommer att slutföras med hjĂ€lp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) Ă€r en sköldad maskin som har möjlighet att gĂ„ i öppet sĂ„ vĂ€l som slutet lĂ€ge. Slutet lĂ€ge innebĂ€r att utrymmet framför borrhuvudet trycksĂ€tts av en slurryblandning med Ă„tta bars mottryck som begrĂ€nsar vatteninlĂ€ckaget samt stabiliserar fronten. Även förbehandling av bergmassan genom skölden eller genom borrhuvudet Ă€r möjlig för att begrĂ€nsa vatteninlĂ€ckaget och stabilisera bergmassan framför fronten. TBM:en Ă€r utrustad med borriggar frĂ„n Atlas Copco som har möjlighet att anvĂ€nda sig av MWD-teknik (measure while drilling).

Detta arbetes uppgift Àr att konstruera ett redskapsfÀste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen Àr idag försett med ett gammalt mindre bra fÀste, denbehöver dÀrför ett bÀttre, modernare och mer anvÀndbart redskapsfÀste med hydrauliskredskapslÄsning. Den typen av redskapsfÀste som ger detta Àr ett Stora BM-fÀste. Föratt fÄ rÀtt mÄtt har mÄttuppgifter tagits pÄ andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fÀstet pÄ en verkstad.HÄllfasthetsberÀkningar har gjorts pÄ de viktigaste stÀllena..

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tÀtort stÀller stora krav pÄ planering och utförande dÄ arbetet ska utföras sÀkert och effektivt samtidigt som pÄverkan pÄ omgivningen ska minimeras. Idag anvÀnds frÀmst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprÀngning för tunneldrivning. Metoden anses vara bÄde kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del Àr anpassningsbart. Trots detta begrÀnsas metoden av dess höga pÄverkan pÄ omgivningen.

Detta arbetes uppgift Àr att konstruera ett redskapsfÀste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen Àr idag försett med ett gammalt mindre bra fÀste, denbehöver dÀrför ett bÀttre, modernare och mer anvÀndbart redskapsfÀste med hydrauliskredskapslÄsning. Den typen av redskapsfÀste som ger detta Àr ett Stora BM-fÀste. Föratt fÄ rÀtt mÄtt har mÄttuppgifter tagits pÄ andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fÀstet pÄ en verkstad.HÄllfasthetsberÀkningar har gjorts pÄ de viktigaste stÀllena..

En del av verksamheten vid EuroMaint Industry AB i Skövde bestÄr av att tillverka och sÀlja maskinsystem för tillverkningsindustrin. Ett av dem Àr fixturer för fastspÀnning av bilvÀxellÄdskÄpa, inför bearbetning. FastklÀmning av denna detalj i fixtur sker med hjÀlp av hydrauliska spÀnnare som arbetar i sekvens med olika tryck samt fastspÀnningskraft. Styrningen sker med hjÀlp av en sekvensenhet som dels Àr skrymmande, dels har relativt hög framtagningskostnad. Det hÀr examensarbetet har syftat till att ta fram en ny sekvensenhet med mÄl att fÄ en kompaktare lösning med en lÀgre framtagningskostnad.