Sök:

Sökresultat:

733 Uppsatser om Mätta pć reklam - Sida 41 av 49

Manligt och kvinnligt: en studie om genus och media

JÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr stÀndigt aktuella och dÀrför stÀller vi oss frÄgan varför det inte hÀnt sÄ mycket? Trots mÄnga Är av försök till ett jÀmstÀllt samhÀlle verkar det vara svÄrt att uppnÄ. Sverige bedriver en jÀmstÀlldhetspolitik dÀr alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla omrÄden. Alla ska fÄ komma till tals pÄ likadana förutsÀttningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.

James Bond : Relationen mellan film och produktplaceringar

Behovet av produktplaceringssamarbeten ökar eftersom traditionell reklam minskar i effektivitet samtidigt som filmproduktioner krÀver större budgetar. Bondfilmer har lockat publik i 50 Är vilket gör det möjligt att studera relationen mellan filmernas karaktÀr och produktplaceringar ur ett historiskt perspektiv. Materialet bestÄr av den första filmen Dr. No (1962) samt den senaste filmen Skyfall (2012). Semiotiska analyser görs av scener med framtrÀdande produktplaceringar.

Renommésnyltning : -de lega lata

Uppslaget till vÄr uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av omrÄdet varumÀrken och renommésnyltning.VarumÀrken och andra immateriella rÀttigheter Àr i dagens samhÀlle ett viktigt omrÄde för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumÀrke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag sÄ finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltsÄ renommésnyltning.Att detta problem existerar Àr sedan lÀnge kÀnt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag frÄn att fÄ sitt varumÀrke/renommé felaktigt utnyttjat. VarumÀrken skyddas frÀmst utifrÄn VarumÀrkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrÄn Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen Àr baserad pÄ de lagar och praxis som tillÀmpas inom omrÄdet otillbörlig marknadsföring, dÄ med renommésnyltning som primÀrt omrÄdet att studera.

Sponsring i Sverige

The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today?s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication.

UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

?Jag kanske Àr för mainstream? - Googlegenerationens syn pÄ Filmfestivalen

Titel?Jag kanske Àr för mainstream? - Googlegenerationens syn pÄ FilmfestivalenFörfattareSara Adolfsson och Maria BörgesonKursExamenskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTerminHöstterminen 2009Handledare Marie GrusellSyfteStudiens syfte Àr att beskriva och förklara ickebesökarnas image av Filmfestivalen.MetodKvalitativ metod, fokusgrupperMaterialFyra fokusgrupper med studenter i Äldrarna 20-30 Är som inte besökt Göteborgs Internationella Filmfestival.HuvudresultatIckebesökarna Àr intresserade av film och helst vill de se den pÄ bio. Vissa pÄtalar den stora bredden av film som visas pÄ Filmfestivalen som ett bra komplement till SF. Samtidigt associeras Filmfestivalen med svÄrare ochsmalare film som man mÄste vara vaken och engagerad för att ta till sig. Till skillnad frÄn att se en film pÄ vanlig bio som associeras med avslappning, verklighetsflykt och att umgÄs med andra.

Söta Husfruar och HÀndiga Ingenjörer : Könsbilder i svensk leksaksreklam 1949 - 2009

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att ur ett historiskt perspektiv undersöka den bild av könsroller som förmedlats till barn genom leksaksreklam i Sverige under perioden 1949 - 2009. Samt att stÀlla denna utveckling i relation till utvecklingen av könsbilder och jÀmstÀlldhet i samhÀllet i stort under samma historiska period.För att göra detta har jag genomfört en innehÄllsanalytisk undersökning av ett stort antal annonser, (3906st), i 10 kataloger frÄn 1949 fram till 2009. Jag har tagit fram omfattande statistik över huruvida leksaksreklam har varit riktad mot specifika kön eller inte, hur genuskodningen har gÄtt till, samt över vilka typer av leksaker och vilka attribut som har förknippats med flickor respektive pojkar.Undersökningen visar att vissa förÀndringar har skett under perioden, sÀrskilt gÀllande hur leksaker har marknadsförts mot kön. Marknadsföringen blev överlag mindre könsindelad under 60- och 70-talen, dÄ jÀmlikhet och kvinnokampen var mycket aktuella Àmnen i samhÀllsdebatt och politik. FrÄn 80-talet och framÄt sÄ blev dock reklamen allt mer könsindelad igen, Àven om den explicita könsindelningen försvann och de metoder som anvÀndes blev mer subtila och implicita.Vad gÀller de bilder av genus som leksaksreklamen förmedlar till barn sÄ har de under hela perioden varit genomgÄende traditionellt stereotypiska.

#Godaremat : En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumÀrke kan utformas

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan anvÀndas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har anvÀnt de kunskaper vi fick till att sammanstÀlla en reklamkampanj Ät uppdragsgivaren Zest som Àr en ekologisk matbar i Karlstad. MÄlet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var bÄde visuellt attraktiv och kunde nÄ ut till tÀnkbara kunder pÄ bÀsta sÀtt grundades kampanjen i bÄde teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi anvÀnde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

Betalar du för en tygbit eller en kÀnsla? : vad Àr det konsumenter efterstrÀvar vid köp av klÀder?

I det samhÀlle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredstÀlla det grundlÀggande behov som alla mÀnniskor har; vÀrme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergÄtt frÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, intresse, en form av njutning. Vi utsÀtts dagligen för reklam och media som berÀttar för oss vad som Àr det senaste och hur vi ska se ut. Detta Àr nÄgot som pÄverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonÄringar och uppÄt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det Àr för behov som frÀmst ungdomarna försöker tillfredstÀlla genom sin konsumtion av klÀder. NÀr vi inte handlar klÀder endast för att hÄlla oss varma, vad Àr det dÄ som gör att vi handlar? Jo, det Àr pÄ grund utav det metavÀrde som varumÀrkena laddas med.

Marknadskommunikation Inom Offentlig Sektor ? Att positionera en stad

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Etanolkommunikation - hur budskap, kanal och mÄlgrupp har fört fram ett hÄllbart drivmedel

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

KÀra dagbok. Hur gÄr det till nÀr man tar guld? : InnehÄllsanalys av Spendrups reklamkampanj

This is a case study of the advertising campaign ?Guld till alla? (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.?Guld till alla? was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004.

Och nu blir det reklamfilm, igen! : En jÀmförande studie av Riksdagspartiernas valfilmer till Riksdagsvalen 2010 och 2014

Problemformulering och syfte: Första gÄngen de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. DÄ tv Ànnu Àr ett av de starkaste medierna Àr det ett effektivt sÀtt för partierna att nÄ ut med sina budskap. DÀrför Àr det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling dÄ vi nu har tvÄ Riksdagsval bakom oss dÀr valfilmer har sÀnts i tv. Genom att undersöka filmerna pÄ djupet Àmnar vi ta reda pÄ hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga vÀljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumÀrke.Teori: I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn den politiska kommunikationen som grund och dÀrefter gjort djupdykningar i sÄvÀl varumÀrkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys.Metod och material: Vi har anvÀnt tvÄ kvalitativa metoder i vÄr studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valÄr 2010 samt 2014.

"Women's best beautiful" will never be good enough : En retorisk och semiotisk analys av fyra reklamfilmer för skönhetsprodukter.

Title: Women's best beautiful will never be good enough: a rethoric and semiotic analysis of four advertisements for beauty products.Because of the medias central role in peoples lives in the modern society we today live in, they have become a reference in peoples processes of making sence of their subsistences and environments. Commercial companies also want to present an as good image as possible of them towards the recipients through their marketing. Both parts can lead to a distorted picture of the real och everyday and norms and ideals easily form, for example about the correct way a woman should act and be, as the media affect which references should be made available for society.The purpose of this thesis is to examine how four advertisements for beauty products produce ideals and norms of beauty as well as construct and reconstruct femininity through the ways women are represented. The study will also contain the question about how rethoric and semiotic tools are used to strengthen the messages and sell the products. The following questions will be answered within this study:How is femininity being represented in the advertisements?How can the advertisements contribute to the creation of ideals and norms of beauty? How do the companies use rethoric and semiotic tools in the four advertisements to sell their products and/or strengthen their brands?The study will be executed with a qualitative rethoric and semiotic analysis and the theories applied to it are Mediatization theory, Envisionment theory as well as a theory about gender and femininity.   The foremost results of this study has been that women are represented as constantly striving towards a better beauty to be able to also feel better about themselves, gain better self-esteem and to have more fulfilled and successful lives.

Att skapa innovation : En kvalitativ studie av organisatoriska faktorers pÄverkan för innovativa processer

Studien ?Att skapa innovation? Ă€r en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers pĂ„verkan för frĂ€mjandet av innovativa processer samt att besvara frĂ„gestĂ€llningen ?Hur skapas framgĂ„ngsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses frĂ€mst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvĂ„stegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgĂ„ngsrika reklam- och kommunikationsbyrĂ„er genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrĂ„?.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->