In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs.

I Sverige ska unga lagövertrÀdare i första hand dömas till ungdomsvÄrd. Denna studie bygger pÄ sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av pÄföljden ungdomsvÄrd. Ungdoms-vÄrd Àr en individuellt inriktad insats för unga som begÄtt brott och innebÀr att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen Àr individuellt utformad utifrÄn vilket brott den unge har be-gÄtt och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien Àr att stude-ra ungdomars beskrivningar av pÄföljden ungdomsvÄrd och undersöka om de anser att pÄfölj-den har bidragit till en förÀndring av deras brottsliga beteende.

En innergÄrd i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som vÀcker sinnena, en plats för möten och evenemang. GÄr det att skapa en sÄdan, och pÄ endast 200 m2? Det var denna frÄga som jag stÀllde mig nÀr jag först började arbeta med examensarbetet ?En KyrkotrÀdgÄrd i Staden?. Och visst gÄr det, men ibland sÄ mÄste man kompromissa, hitta pÄ egna lösningar eller ÄtgÀrda oförberedda problem och svÄrigheter. Examensarbetet handlar om de val och stÀllningstaganden som jag gjort under det pÄgÄende arbetet med att formge en innergÄrd med temat ?Sinnenas TrÀdgÄrd? Ät S:t Petri församling i Malmö.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det hÀr omrÄdet Àr invÄnarna herdar som förlitar sig pÄ kor, fÄr och getter som sin enda inkomstkÀlla. De föder upp boskap under extensiva förhÄllanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokÀlla för sina djur. Sex besÀttningar av den typen ingick i studien som genomfördes frÄn mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, fÄr och getter pÄ bete.

VÄrt Àmnesval Àr företag som marknadsför sig via personliga bloggar. Vi som har utfört denna studie lÀser bloggar dagligen och har ofta reagerat pÄ hur vanligt det Àr med företag som anvÀnder personliga bloggar som marknadsföringskanal. Studiens Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsumenten ser pÄ bloggar som marknadsföringskanal. Vi har Àven undersökt tvÄ delsyften: Hur konsumentens syn pÄ företagets varumÀrke pÄverkas nÀr företaget vÀljer att marknadsföra sig pÄ personliga mode- och skönhetsbloggar, samt hur konsumentens beteende pÄverkas rörande faktiska köp..

Att vistas pÄ gÄng- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar pÄ detta utrymme. Samexistens och hÀnsyn till medtrafikanter Àr av vikt för att minska konflikter och skador som uppstÄr i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgÀngare och cyklister Àr den höga hastigheten som cyklister kan fÀrdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgÀngare samt hos de cyklister som fÀrdas i ett lÄngsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de bÄda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gÄng- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa tvÄ grupper, men konflikten mellan cyklister som fÀrdas fort och de cyklister som fÀrdas lÄngsamt kvarstÄr samt att otryggheten till viss del kvarstÄr hos fotgÀngarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med fÀrgmarkering.

Today we keep our horses in a way that is easy for us humans but may not always be the most optimal way for the horse. Often the housing of the horse prevents the horse from performing behaviours that they have natural needs to perform. It is not unusual that animals that can not adapt to their environment develop abnormal behaviours. Many of our stabled horses therefore develop some kind of stereotypic behaviour. This study was made in purpose of comparing the behaviour of a weaving horse to two non-weaving horses under similar conditions, where one of the horses was stabled next to the weaving horse and the other horse was stabled further away in the same stable. Seven weaving horses were included in the study.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrÄgor dÄ det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag vÀljer dÀrför att utbilda sina anstÀllda inom miljöfrÄgor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka mÀnniskors miljömedvetenhet mÄste man pÄverka deras attityder och frÄgan Àr om man kan göra det med hjÀlp av utbildning?Studier tyder pÄ att mÀnniskors attityder Àr mycket svÄra att pÄverka dÄ det finns flera faktorer som Àr kopplade till denna förÀndringsprocess. MÀnniskor verkar samtidigt pÄverkas av de vÀrderingar som finns i samhÀllet och att försöka förÀndra attityder med hjÀlp av kunskap kan dÀrför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon möjlighet att förÀndra mÀnniskors attityder till miljöfrÄgor med hjÀlp av utbildning.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda mÀnniskor kan lÄta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid Àr sÄ tydliga. Ofta gÄr ocksÄ bekvÀmlighet före eftertanke dvs. det sekundÀra behovet sÀtts i fokus mer Àn det primÀra behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

MÄnga elever ser naturvetenskapliga Àmnen som svÄra och tappar lÀtt intresset om inte lÀraren presenterar Àmnet tillfredsstÀllande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, dÄ han menade att intelligens Àr en metod som barn kan lÀra sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att fÄ göra en observationsstudie pÄ höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiÀmnet pÄ gymnasiet. Projektet innebÀr att eleverna fÄr arbeta med en observationsstudie frÄn grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra Àmnen i detta. MÀnniskan började domesticera höns för tusentals Är sedan, en process dÀr djur utvecklar ett adaptivt beteende till mÀnniskan och dess miljö.

Det hÀr kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer Àven röra oss runt omkring Àmnet och presentera andra delar frÄn filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lÀttare kunna sÀtta Matte Painting i ett relevant sammanhang. Vi jÀmför Matte Painting med en teaterkuliss, en bakgrund som pÄ nÀra hÄll eller ses frÄn fel vinkel kan bryta illusionen av att det Àr en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva Äka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö. Vi analyserar existerande filmscener som har anvÀnt sig av Matte Painting, gör jÀmförelser mellan olika anvÀndningsomrÄden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vÄr frÄgestÀllning: ?Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillÀmpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstÀrka helhetsupplevelsen av en filmscen?? --- This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.