I den hÀr uppsatsen undersöker jag hur barns mÄende och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp pÄ Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulÀr (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras förÀldrar 2009- 2011. SDQ mÀter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmÀrksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svÄrighetspoÀng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvÀrdering av stödgrupper i Uppsala lÀn blir ett viktigt jÀmförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val Àn rapporten.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Uppsatsen syfte Àr att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella grÀnser. Uppsatsens slutsats Àr att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan anvÀnda nationell kultur som en referensram till att skapa förstÄelse för kulturellt relaterat beteende..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhÀlle Àr förvÀntningarna högt stÀllda pÄ oss i yrkeslivet, i familjelivet och i mÄnga andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utÄtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga fÀrdigheter. Hur bör skolan förhÄlla sig till de elever som saknar dessa fÀrdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har betrÀffande tvÄ elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tÀnkbart förhÄllningssÀtt till inagerande elever.

Svensk lagstiftning förutsÀtter att livsmedelsproducenterna Àr tillrÀckligt kunniga för att se till att miljön frÀmjar djurens hÀlsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt sÄ finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att sÀkerstÀlla nödvÀndig kunskap. Det finns nationella förslag pÄ att införa krav pÄ utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som hÄller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt sÄ arbetar Àven EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? DÄ lagstiftningen reglerar att alla djur, som hÄlls i fÄngenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende sÄ borde det vara nödvÀndigt att ha kunskap om naturligt beteende.

Syfte: Syftet Àr att undersöka validiteten gÀllande hur vÀl accelerometern klassificerar mÀtningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i Äldrarna 3-5 Är inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjÀlp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade pÄ sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jÀmföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, lÄg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skÀrningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Vallhundar anvÀnds av fÄrproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fÄren, sÄsom vid flyttning, hÀmtning eller dÄ enskilda individer ska separeras frÄn flocken. Det finns mÄnga olika vallhundsraser och border collien Àr en av de vanligaste som anvÀnds. Vid vallning utnyttjas fÄrens vilja att samla sig till en flock vid nÀrvaro av predatorer. Vid stress hos fÄr uppkommer ofta ett förÀndrat beteendemönster. Vid nÀrvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller frÀmmande mÀnniska, brÀker djuren mindre Àn vanligt och stampar i marken.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare dÀrför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas pÄ samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hÄllit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning pÄ team i praktiken efterfrÄgas.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt pÄ geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanstÀllning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestÀmmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fÄngades Äsikter och upplevelser angÄende virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

I denna uppsats har jag fÄtt möjligheten att gÄ vidare och undersöka ett Àmne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader Àven inom ett litet land som Sverige och hur dessa pÄverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonÄringar dÄ de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumÀrkesindustri. Intresset lÄg i att utreda huruvida deras varumÀrkesattityder pÄverkades beroende pÄ miljön de lever i. Jag valde dÀrför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonÄringar lever i och deras attityder till varumÀrken. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av teorier inom konsument beteende sÄsom kultur och dess pÄverkan pÄ mÀnniskor, attitydteorier och tonÄringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan anvÀndas för att skapa en ?virtuell brottsplats?. Syftet Àr att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lÀmpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rÀttsliga processer, med beaktande av de speciella krav som stÀlls.Arbetet innehÄller tvÄ huvuddelar dÀr den första delens utgÄngspunkt Àr vad som gÄr att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgÀnglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag pÄ en metod som kan anvÀndas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. DÀrför har det ocksÄ genomförts utvÀrderingar och tester pÄ befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bÀst.

NĂ€rmare hĂ€lften av den svenska befolkningen Ă€r överviktiga eller feta. Ökningstakten Ă€r stor. För att ta reda pĂ„ hur överviktstrenden kan vĂ€ndas genom hĂ€lsokommunikation, stĂ€lldes frĂ„gorna: Hur fĂ„r mĂ€nniskor information om kost, hĂ€lsa och motion? Vilka hĂ€lsokampanjer ? med inriktning mot kost, hĂ€lsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad Ă€r resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har mĂ€nniskor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har anvĂ€nts som metod. Informationen genomsyrar hela samhĂ€llet; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.