Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .

Syfte: Syftet Àr att undersöka validiteten gÀllande hur vÀl accelerometern klassificerar mÀtningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i Äldrarna 3-5 Är inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjÀlp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade pÄ sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jÀmföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, lÄg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skÀrningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande (80-88 %) hos Àldre personer. Demenssjukdom Àr en neurologisk skada i hjÀrnan dÀr den verbala och kroppsliga kommunikationen försÀmras. Detta bidrar till problem att kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal kan kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

Titel: Musik, media och genus - en studie av förekomsten av könsbrytande eller könsbevarandemönster i intervjuer med musikartister.Författare: Fredrika Frimanson och Elin FriskKurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 49 sidor (exklusive bilagor)Syfte: Att undersöka pÄ vilka sÀtt intervjuaren bryter emot eller bevarar normer kring manligt ochkvinnligt i intervjuer med soloartister av bÄda könen i radio.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: Sex radiointervjuer med musikartister tagna frÄn inslaget Kronologen i Musikguiden iP3, Är 2012.Huvudresultat: Efter att ha undersökt intervjuer med musikartister av bÄda kön har vi inte funnitnÄgot tydligt tecken pÄ att intervjuaren medvetet behandlar mÀn och kvinnor olika pÄ grund avderas kön. Det finns dÀremot vissa fall i intervjuerna dÀr genusdimensionen pÄverkar inriktningenpÄ frÄgorna. Inte bara intervjuaren Àr aningen genusbevarande utan det Àr Àven de personer som blirintervjuade. I högsta fall Àr det kvinnorna som blir tillskrivna flest könsbevarande könsstereotypermedan det Àr en bredare variation bland mÀnnen. Reaktionerna frÄn intervjupersonerna visar pÄ attbÄde kvinnor och mÀn aldrig motsÀger sig en könsbrytande stereotyp medan de Ä andra sidanflerfallet gÄnger motsÀger sig könsbevarande stereotyper.

VÄr avsikt med uppsatsen har varit att göra en femÄrsuppföljning pÄ de ungdomar som skrevs ut frÄn Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrÄn dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsomrÄden samt fÄnga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har Àven velat fÄ kÀnnedom i hur de unga vuxna tÀnker idag kring deras vistelse pÄ Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktÀr vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehÄller öppna frÄgor dÀr vi fÄr de unga vuxnas subjektiva berÀttelser. De unga vuxna som vi har intervjuat Àr sammanlagt 19 stycken, varav 13 Àr kvinnor och sex stycken Àr mÀn.Vi kunde urskilja tvÄ grupper bland informanterna dÀr den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket Àven visade sig har betydelse i de flesta omrÄdena.

Denna uppsats handlar om kollaborativ blogging. Blogging innebÀr att inlÀgg publiceras pÄ en förprogrammerad webbsida med hjÀlp av ett bloggverktyg. Med kollaborativ blogging avser jag en situation dÀr tvÄ eller flera personer delar med sig av information och kunskap genom att kommunicera och interagera med varandra pÄ en blogg. Jag har i denna uppsats valt att undersöka pÄ vilket sÀtt bloggar kan fungera som ett verktyg för kollaborativ informations- och kunskapsspridning inom en grupp. Fallstudien som jag anvÀnt mig av Àr HUMlabs mobila blogging pÄ Jokkmokks vintermarknad 2004.

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.