Det finns flera olika tillvÀgagÄngssÀtt för att göra det möjligt att skapa program som kan exekveras pÄ flera olika plattformar. Detta tillvÀgagÄngssÀtt för utveckling mot flera plattformar, kallas plattformsoberoende utveckling. En av teknikerna för plattformsoberoende utveckling, bygger pÄ att de specifika plattformarna har tillgÄng till en virtuell maskin som programmet kompileras mot. Den virtuella maskinen översÀtter sedan koden till plattformens specifika maskinkod. Denna teknik anvÀnds bland annat av plattformsoberoende sprÄk som Java och .NET-familjen.

?Virtuell lek med sand och vatten? Àr ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet Àr att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvÀrldarna Àr mÄlet att underlÀtta övergÄngen mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgÄngspunkt i den klassiska sandlÄdan ville jag undersöka och utveckla sandlÄdans potential.

Denna studie genomförs pÄ det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta personalchef samt med fem chefer pÄ företaget. Syftet Àr att undersöka sÀttet pÄ vilket en utvÀrdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frÄgor vi genom studien besvarar Àr dels varför DeLavals högsta personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen anvÀnds för att bedöma de anstÀlldas beteende och dels hur man vill anvÀnda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer pÄ företaget.

Abstract Malmö högskola, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap Titel: FramgÄngsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonÄren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoÀng, avancerad nivÄ. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgÄngsrika hanteringsstrategier, nÀr det gÀller arbetet med elever i Äldrarna 13 ? 19 Är som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen Àgde rum pÄ tvÄ högstadieskolor i ett medelstort samhÀlle samt pÄ en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Actor-observer bias Àr benÀgenheten för mÀnniskor att attribuera sitt eget beteende utifrÄn omstÀndigheter och andras beteende utifrÄn deras person. Vi tenderar dessutom att favorisera och vara mer förlÄtande i attributionerna till de som tillhör vÄr ingrupp. Studiens syfte var att undersöka huruvida graden av tillhörighet till ingruppen, kön, pÄverkar hur vi attribuerar. Studien genomfördes med 102 deltagare, 51 kvinnor och 51 mÀn. En konfliktsituation mellan ett par presenterades för deltagarna dÀr den ena parten i förhÄllandet (X) beter sig illa mot den andra.

I dagslÀget saknas det erforderlig mÀngd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och mÀnniskor som inte Àr bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer, sammanstÀlla information om hundsprÄk och hundars beteende pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehÄllet. Rapporten innehÄller Àven en fördjupning som erbjuder lÀsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som pÄverkar hundars beteende. Rapportens bygger pÄ en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, dÀr lÀsaren sjÀlv kan styra sin egen kunskapsinhÀmtning..

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hÀlsa och samhÀlle VÄrterminen 2007 Syftet med min uppsats Àr att genom en diskursanalys av mediatexter klarlÀgga hur avvikande beteende bland ungdomar framstÀlls av media och dÀrigenom kan konstrueras i samhÀllet. Syftet leder fram till följande frÄgestÀllningar:o Vilken bild skapar medias framstÀllning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgÄngspunkt för min studie som Àven till stor del grundar sig i tidigare forskning inom omrÄdet dÀr artiklar frÄn Brottsförebyggande rÄdets tidsskrift ApropÄ blir anvÀndbara i min analys. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit Àr att media framstÀller en ganska hotfull bild av ungdomar i samhÀllet och medias nÀrmande av underhÄllningsindustri innebÀr att det mÄnga gÄnger Àr en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (ApropÄ Nr 3 2001).

Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollÀrare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus pÄ barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet Àr ocksÄ att belysa nÀr pedagoger i förskolan upplever att barn Àr problemskapande. Studien Àr kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebÀr att tolka och sÀtta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med Ätta förskollÀrare pÄ fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori anvÀnts i första hand.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan hÀrledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte Àr att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa pÄ vilket sÀtt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstÄr inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller Àr i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och vÀrderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och sÄledes iatÀllwt kunna skapa konstruktiva konflikter, Àr det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat dÀr olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmÄl samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Are icehockey supporters a big problem in todays society? Is security required during icehockey events, and how is it implemented? This study was aimed to investigate the people at security positions and their view on fan behavior and it?s impact on icehockey events. It was a qualitative study were six interviews were made with people in charge of the security at different hockey clubs. The results showed that security managers overall saw a good fan culture, and that it created a wonderful atmosphere. Security managers worked a lot with dialogue with the supporters and they thought it had a good effect.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleÄlder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som nÄgot som mÀrks, alltsÄ hörs och syns vÀldigt tydligt och det kan ha mÄnga bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn pÄ ett bra sÀtt. Undersökningen Àr av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. DÀrefter har resultaten jÀmförts med litteratur som behandlar Àmnet..

Den nya generationens mÀn har uppvisat ett beteende som kan sÀgas pÄvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till mÀnnens agerande i butiksmiljön utifrÄn social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma mÄlet för segmentet Àr önskan om att skapa en unik stil som i förlÀngningen avser att representera deras image. Konklusionen Àr att de bÄda delsegmenten har ett gemensamt mÄl, men att vÀgen dit skiljer sig Ät. För att modebutiker ska lyckas tillfredstÀlla den nya generationens mÀn krÀvs att lÄngsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomarna tÀnker kring sin och andras klÀdsel och beteende, samt om dessa fenomen pÄverkar hur de blir uppfattade. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ för vem ungdomarna klÀr sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.FrÄn analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klÀr sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom Àven att klÀderna Àr det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men Àven att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

I detta examensarbete försökte vi med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, en enkÀt och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas anvÀndning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar pÄ sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta Àmne jÀmfördes med resultaten frÄn vÄra undersökningar med förhoppningen pÄ att kunna fÄ ett tillfredstÀllande resultat. VÄra resultat pekar pÄ ett antal faktorer som gör att man vÀljer att spela pÄ sin mobila enhet. Exempel pÄ dessa faktorer Àr enkelheten att sÀtta igÄng och spela samt avsluta nÀr och var som helst, för avslappning, för att det Àr socialt eller som ett rent tidsfördriv.