Schimpanser hÄlls i fÄngenskap av mÄnga anledningar. I mÄnga fall Àr deras miljö för undermÄlig för att tillfredsstÀlla ens deras mest basala behov. Som respons pÄ detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna pÄverkas frÀmst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer Àr brist pÄ mental och fysisk stimulans.

SammanfattningDetta examensarbete har som mÄl att analysera ett antal verktyg som kan anvÀndas för att underlÀtta en kunds förstÄelse för ett Javaprograms funktionalitet genom tydliga beteende-specifikationer och visuell bekrÀftelse av beteendet.Detta görs för att underlÀtta företagets process att dels ta fram önskat beteende tillsammans med kunden och dels för att kunna visa upp att beteendekraven följs.Verktygen analyseras utifrÄn olika krav som jag tagit fram tillsammans med företaget, sÄsom lÀttförstÄelighet, prestanda, tydlighet i dess grafiska presentation och hur lÀtt det Àr att underhÄlla..

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-berÀkning pÄ en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jÀmförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. BÀsta lösningen pÄ uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjÀlp av animerade filmer. Detta med tanke pÄ att visualisering har ingÄtt till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virtuell verklighet..

Domesticerade djur separeras ofta abrupt frÄn sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare Àn nÀr den naturliga avvÀnjningen skulle ske. Naturligt sker avvÀnjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 mÄnader. De mjölkproducerande djuren separeras dock frÄn sina ungar direkt efter födseln pÄ de flesta gÄrdar i Europa och Nordamerika. Detta pÄverkar bÄde ko och kalv. Förutom att de separeras frÄn varandra innebÀr ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förÀndringar. Kor som separeras frÄn sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer Àn kor vars kalvar Àr yngre vid separationen.

Examensarbetet har omfattat en komplett produktutveckling. Detta har lett till en nyprodukt som företaget SenseGraphics ska vidareutveckla och förhoppningsvis producera. Jobbet har kantats av utmaningar vad det gÀller tekniken och de begrÀnsningar företaget satt pÄ projektet. Arbetet inleddes med en förstudie för att skapa förstÄelse för de produkter som skulle sammanfogas. Sedan to s olika koncept fram och dÀrefter valdes det bÀsta konceptet ut.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollÀrarna beskriver barn som avviker frÄn normen, samt om förskollÀrare har nÄgra metoder eller strategier, nÀr de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks Àven om förskollÀrarna har tillgÄng till nÄgot stöd och hjÀlp nÀr de har barn i verksamheten, som avviker frÄn normen. Studien bygger pÄ semistrukturerade frÄgor, som genomförs med hjÀlp av Ätta utbildade förskollÀrare pÄ tre olika mindre orter i södra och vÀstra Sverige. För att fÄ substans i arbetet, anvÀnds Àven litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig pÄ flera olika sÀtt.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Tidigare studier har visat pÄ sambandet mellan orÀddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hÀmtades frÄn den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data frÄn pÄgÄende tillfÀlle 5inkluderades i studien. Resultatet visade pÄ betydelsen av bÄdegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstÀmmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade pÄ högre nivÄer avmanipulativt och svekfullt beteende ocksÄ uppvisade större brister irÀdslobetingelser..

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

OmvÄrdnad av en person med demenssjukdom stÀller andra krav pÄ vÄrdaren Àn omvÄrdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förÀndring vilket medför ett förÀndrat beteende bland annat i form av bristande sjÀlvinsikt, oro och brister i förmÄgan att förstÄ konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanstÀlla kunskap om olika ÄtgÀrder som kan tillÀmpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sÀttet att kommunicera och personcentrerad vÄrd Àr faktorer som pÄverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom Àr det av betydelse hur vÄrdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte Àr bra för dig, och att du dÀrför mÄste du trÀna regelbundet för att hÄlla upp en god hÀlsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulÀr inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker Àr oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hÀlsorisk och livsstilsvariabel.Vissa Àr mycket stillasittande pÄ sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp mÀnniskor som inte kan pÄverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nÀmligen barnen och ungdomarna i skolan.