Sökresultat:
4147 Uppsatser om Mänskliga resurser - Sida 46 av 277
VÀgen till en strategisk allians - en resa i livscykeln första faser
Syftet Àr att undersöka skapandeprocessen för strategiska allianser i ett nyetablerat respektive ett etablerat högteknologiskt företag och dÀrigenom bidra till ökad förstÄelse för utvecklingen av alliansbildande i högteknologiska företags första faser av livscykeln. Uppsatsen bygger pÄ fallstudier av tvÄ bioteknikföretag, MIP Technologies och BioInvent. UtifrÄn en teoretisk referensram analyseras fallstudierna, dÀrav skapas en illustration för hur skapandeprocessen för strategiska allianser Àr konstruerad för nyetablerade och etablerade företag inom högteknologiska branscher. Denna illustration utgör en röd trÄd genom uppsatsen för att lÀsare enkelt ska kunna förstÄ och följa med i resonemanget. Skapandeprocessen delas i tre element som analyseras separat; drivkrafter, sökprocess och formalisering.
Ăr Mahans teorier kring sjöherravĂ€lde tillĂ€mpbara pĂ„ ubĂ„tskrigföring?
Uppsatsen beskriver vad som kÀnnetecknar och omfattar begreppen sjömakt och sjöherravÀlde. Detta mynnar ut i en studie av Mahans teorier för att etablera, utöva och bestrida ett herravÀlde till sjöss. HÀr har teorierna kring avgörande slag, sjöfartskrig och ?fleet in being? valts ut för att avgrÀnsa arbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Mahans teorier för att etablera, utöva och bestrida ett sjöherravÀlde gÄr att tillÀmpa pÄ ubÄtskrigföring. UtifrÄn historiska hÀndelser kring sjöfartskriget mellan Nazityskland och Storbritannien under andra vÀrldskriget samt stridigheterna mellan Argentinska flottan och den brittiska under Falklandskriget, undersöks det ifall Mahans teorier Àr tillÀmpbara pÄ den ubÄtskrigföringen som fördes i respektive fall.
Styrning och uppföljning av ekonomin pÄ byggarbetsplatsen
Konkurrensen inom byggbranschen har pÄ senare Är lett till krav pÄ lÀgre entreprenadkostnader och minskade ekonomiska marginaler för byggföretagen. Ekonomistyrningens har dÀrför ökat i betydelse för att stÀndigt styra byggföretagen mot fortsatt lönsamhet.I Peab skall ekonomin under ett byggprojekt uppdateras och följas upp kontinuerligt av ansvarig produktionschef. Det arbetet ger en god kontroll över projektekonomin, möjliggör regelbundna kostnadsavstÀmningar samt underlÀttar upptÀckt och ÄtgÀrder av avvikelser under produktionen. Det finns styr- och uppföljningsverktyg att tillgÄ för ekonomiarbetet pÄ byggarbetsplatsen.Grundstenen i Peabs ekonomistyrning Àr produktionskalkylen. UtifrÄn en uppdaterad och aktuell produktionskalkyl genomför man regelbundna slutkostnadsprognoser för att stÀmma av hur byggprojektet ligger till.
Mellanchefspositionen- ett organisatoriskt superlim som klarar alla pÄfrestningar?
Studiens syfte Àr att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta pÄverkar deras vÀlbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas pÄ delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsstÀllelse i sin position. Undersökningen pekar pÄ att mellancheferna har de resurser som krÀvs för att de ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstÄnd av vÀlbefinnande för mellancheferna i undersökningen.
Kvinnojourer i samverkan med socialtjÀnsten : hur personal pÄ kvinnojourer upplever samarbetet
Syftet med studien har varit att undersöka hur personal pÄ kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjÀnsten fungerar. Dessa organisationer Àr bÄda betydelsefulla aktörer i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor och dÀrför Àr det viktigt att de kan mötas och ta tillvara pÄ varandras kompetenser för att uppnÄ en sÄ god samverkan som möjligt. FrÄgestÀllningarna som resultatet bygger pÄ Àr Hur tycker personalen pÄ kvinnojourerna att samarbetet med socialtjÀnsten fungerar? Finns det nÄgot som skulle behöva förÀndras för att förbÀttra arbetet och i sÄdana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjÀnst - finns det tydliga roller att förhÄlla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjÀlp till en utsatt kvinna? Informanterna i den hÀr studien arbetar pÄ sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att fÄ struktur pÄ empirin.
Skönlitteraturens roll i skolan : En studie av sex lÀrares anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen
Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lÀrare i Är 7-9 anvÀnder sig av skönlitteratur i skolan och varför de anvÀnder sig av den. Den kvalitativa intervjun anvÀndes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lÀrare pÄ tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lÀrare anvÀnder sig av en mÀngd olika arbetssÀtt vad gÀller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sÀtt de arbetar med beror bland annat pÄ tid och ekonomiska resurser samt tradition pÄ skolan..
Teknikkonsulter : En fallstudie om motiv, behov och konsekvenser
Bakgrund: AnvÀndningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gÀllande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av anvÀndningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer pÄ att teknikkonsulter inte Àr tillrÀckligt integrerade för att skapa den helhetsförstÄelse och vilja att kommunicera över avdelningsgrÀnser som krÀvs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som anvÀndningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvÀrfunktionella arbete.Definitioner: Teknikkonsulter Àr olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanstÀllda inom framförallt produktutveckling.Genomförande: En fallstudie har utförts pÄ tvÄ sektioner inom Scania R&D. TvÄ representanter pÄ chefsnivÄ inom varje sektion har intervjuats.Resultat: Studien har identifierat tvÄ motiv och fyra behov som Àr betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag.
Vad Àr det som gör en bankkund vÀrd att satsa pÄ?
Denna uppsats behandlar vad som gör en kund vÀrd att satsa pÄ för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn banker pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar Àven till att faststÀlla vilka typer av kunder banken har, och i vilken utstrÀckning man har en relation till dem. För att fÄ en större förstÄelse för Àmnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgÄng av olika modeller om vÀrdeskapande. Den teoretiska genomgÄngen följs upp av en empirisk del.
Att mÀta eller inte mÀta : den finansiella mÀtproblematiken inom Health Management ur ett lönsamhetsperspektiv
Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjÀnstesamhÀlle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser Àr att mÀta om dessa insatser Àr lönsamma dÄ det i dagslÀget endast tillÀmpas icke-finansiella mÄtt. Eftersom det Àr vÀl kÀnt att sjukfrÄnvaro kostar företagen stora summor pengar Ärligen satsas det mycket resurser pÄ aktiviteter för medarbetarna och deras hÀlsa i syfte att hÄlla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis pÄ att detta samband förekommer. För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bÀttre finansiellt resultat i framtiden nÀr de Àr sÄ svÄra att mÀta i monetÀra termer? har vi genomfört intervjuer med personer frÄn fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.
PrestationsmÀtning inom serviceinriktade företag
Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..
Transkulturell omvÄrdnad
Det svenska samhÀllet blir alltmer ett mÄngkulturellt samhÀlle med nya krav pÄ sjukvÄrden och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förstÄelse. Hur kulturell bakgrund pÄverkar förvÀntningar och vÄrdresultat blir dÀrför viktig. Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvÄrdnad till patienter som Àr invandrare och vÄrdas inom den transkulturella vÄrden. Denna studie Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.
Vem Àlskar en utlÀndsk? : Maskulinitet och svenskhet i unga mÀns identitetsskapande
Syftet med denna studie Àr att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga mÀn som studerar första Äret pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga mÀnnens konstruerande av sig sjÀlva och andra. I analysen framtrÀder ett antal markörer som anvÀnds som resurser i de unga mÀnnens identitetsskapande och förstÄelse av "de Andra". Markörerna Àr i uppsatsen centrala teman och rör omrÄden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..
Ăr det en stĂ€ndig plĂ„ga? En litteraturstudie om hur det Ă€r att leva med kronisk smĂ€rta.
Syftet med den hÀr litteaturstudien var att studera personer med kronisk smÀrta, deras förmÄga att hantera sin smÀrta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville ocksÄ undersöka hur personens dagliga liv pÄverkades av att leva med kronisk smÀrta. Den teoretiska referensramen för den hÀr studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smÀrta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smÀrta bÄde positiv och negativt..
HÄllbarhetsredovisning - Till vem Àr den skriven?
Miljömedvetenhet Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt idag bÄde i företagsvÀrlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de stÀller allt högre krav pÄ företagens produkter och tjÀnster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och mÄnga företag vÀljer att lÀgga stora resurser inom hÄllbar utveckling för att uppnÄ konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvÀrlden skapar dem en hÄllbarhetsredovisning dÀr dem talar om sitt ansvar för omvÀrlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hÄllbarhetsredovisning Àr det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hÄllbarhetsredovisning ska utformas Àr frivilligt och variationen gör att det kan bli svÄrt för ett otrÀnat öga att tolka och jÀmföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hÄllbarhetsredovisning Àr att företagen vÀljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats Àr att granska och tolka hÄllbarhetsredovisningarna frÄn nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att fÄ svar pÄ frÄgan till vem deras hÄllbarhetsredovisning Àr skriven.För att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fÄtt frÄn bolagens hÄllbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har dÄ kommit fram till att bolagens hÄllbarhetsredovisningar lÀgger fokus och riktar sig till olika intressenter.
CSR ? Ett kreativt ansvar
Dagens textil-och modebransch Àr utspridd över ett globalt nÀtverk och har en stor pÄverkanpÄ mÀnniska och miljö. Hur företagen tar sitt ansvar för sin inverkan pÄ samhÀllet och visardet utÄt blir allt viktigare. Det hÀr refereras till Corporate Social Responsibility, CSR, somidag kan sÀgas vara ett viktigt verktyg för att uppnÄ differentiering. För mindre modeföretagkan CSR vara en utmaning pÄ grund av begrÀnsade resurser, men genom att se det som enkÀlla till möjlighet och innovation bör det implementeras i verksamheten för att pÄ sikt kunnaleda till ökad lönsamhet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mindremodeföretag pÄ svenska marknaden kan implementera CSR och uppfylla CSR-kriterier.