Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Affärsresandet och mässor har funnits i alla tider, den första världsutställningen genomfördes redan år 1851. MICE-industrin (Meetings, incentive, conference och exhibition) utbreder sig allt mer över hela världen. Detta har resulterat i utvecklingen av allt fler anläggningar och diverse resurser. En oro har på senare tid uppkommit gällande om expansionen kommer att skapa en mättnad av marknaden. Vilka resurser krävs egentligen för att en destination ska vara intressant för MICE-evenemang? Denna studie avser att undersöka detta genom kvalitativa intervjuer med verksamma eventföretag inom MICE-industrin för att sedan sätta det empiriska materialet mot tidigare framforskad information kring detta.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

I skolan har alla elever olika behov och det är skolans uppgift att hjälpa alla elever att nå målen i läroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur två elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter har upplevt sin skolgång och de resurser de fått och även vad olika skolor i en kommun säger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts för att få svar på frågeställningar. 40 enkäter skickades ut till lärare, speciallärare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes på fyra personer varav två före detta elever och deras mammor.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen. Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Forskning har visat att arbete med människor som upplevt trauma utsätter socialarbetaren för en risk att drabbas av den andres trauma, något Stamm (Ed., 1995) kallar sekundär traumatisk stress. För att skydda sig mot en för stark påverkan behövs olika resurser, därav väcktes frågeställningen "Vilken rustning behöver socialarbetare för att möta människor som upplevt det värsta?" Nedan följer en fallstudie där fem socialarbetare med stor erfarenhet av trauma har blivit intervjuade. Utifrån dessa intervjuer har data insamlats om vilka resurser som är betydelsefulla vid hantering av den påverkan som sker i mötet med traumatiserade människor. Informationen är indelad i teman för att förtydliga likheter och skillnader emellan de intervjuade socialarbetarna.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan även leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades på fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls från databasen PubMed och sökmotorn Google.

Bakgrund: Rapporter och studier belyser utvecklingsbehovet inom hälso- och sjukvården avseende salutogena förhållningssätt. Få systematiska hälsofrämjande arbetsmetoder existerar samt att ett helhetsperspektiv där den enskilde patientens resurser tillgodoses, bör vara centralt. Denna studie avser att skapa ökad kunskap om hur arbetet med patientens resurser ser ut.Syfte: Syftet var att undersöka hur specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård identifierar, värderar och använder sig av resurser hos patienter med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ design valdes för att ge svar på syftet. Datainsamlingsmetoden var intervju där sex specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård deltog. Forskningsfrågorna besvarades via frågor av öppen karaktär.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.