Bakgrund och problem:Besöksnäringen sammansätts av olika branscher så som hotell-, restaurant-, fritids-,kongress- samt transportbranschen. Den anses vara en av de största branscher i världendär 3 % av den globala arbetskraften är direkt anställd inom övernattningsverksamheten.Hotellverksamhet karaktäriseras av bland annat höga fasta kostnader, kapacitetsproblemsamt oförmåga att lagra tjänsten. Dessa faktorer ställer speciella krav påekonomistyrningen inom hotellverksamheten. Tidigare forskning inom hotellverksamhetenhar fokuserat framförallt på kostnadssidan, prissättningen samt budgeteringoch intäktssidan har endast skrapats på ytan. Vi anser därmed att det finns ett öppetfält för en intressant forskning som leder till vårt syfte:Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analyserar intäktsdrivare som påverkarintäkter inom hotellbranschen.

Det är oerhört viktigt, i synnerhet på en konkurrensutsatt marknad, att använda sig av lojalitetsfrämjande åtgärder som sticker ut och skiljer sig från mängden. Lojalitetsåtgärderna ska vara av en sådan art att de inte ska kunna kopieras av konkurrenter. Med benämningen ?Social Lojalitet? kombineras ickemonetära belöningar som incitament för att skapa en sant lojal kund, med funktionell kvalitet samt kundens egna sociala nätverk..

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: Mälardalens högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte är att utifrån teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. Därefter presentera förslag på vad de skulle kunna lägga fokus på i framtiden utifrån teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på två olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och då främst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien består av intervjuer med processägaren Lena Jonsson på energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig på försäkringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras årsredovisningar från 2009 samt deras webbplatser använts.Resultat: Företagen överrensstämmer med teorin till stor del när det gäller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej längre, och företagens val med HRO överrensstämmer med teorin.

Bankmarknaderna är inne i en förändringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta ställer nya krav på små retailbanker och de måste hitta nya sätt att skapa relationer med kunderna. Studien jämför fyra små nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de står inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Kundrelationer har alltmer uppmärksammats av företag sedan 80-talet eftersom det lönar sig förföretagen att ha långsiktiga relationer med sina kunder. Relationsmarknadsföringen har växt framför att underlätta för företag att skapa långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Dennamarknadsföring är en motsats till den traditionella marknadsföringen som har fokus påtransaktionsutbyte. Enligt relationsmarknadsföringens perspektiv krävs det av företagen att varakundorienterade och kunna tillfredställa kundens behov, förväntningar och önskemål medanpassade produkter/tjänster. Kunderna behandlas vanligtvis inte individuellt utan segmenterastill olika kundgrupper med gemensamma faktorer i relationsmarknadsföringen.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.