The purpose of this study was to describe and analyze IntimatePartner Violence (IPV). How does contemporary science illustrate men as victimsand women as perpetrators in these relationships? Ten articles were presentedand analyzed in a systematic literature study. The results show that men beingabused by their female intimate partner, do exist and that they in many ways doconform to abused women. There are many underlying causes to the violence inclose relationships.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Det må inte finnas någon enhetlig definition av vad som är terrorism eller vem som är terrorist, men klart är att attacker riktade mot samhället och dess invånare (vare sig de tar livet av oskyldiga människor eller inte) genererar i trygghetshöjande åtgärder.Att studera realism i förhållandet stat mot icke stat, hör inte till vanligheterna men i den här studien påvisas att det faktiskt är möjligt och intressant att göra detta. Enligt realism svarar en stat olika mycket på ett hot eller attentat beroende på kraftfullheten eller följderna där ett attentat med stora följder som den i Norge skulle föra med sig betydligt fler förändringar i säkerhetsarbetet på Norska myndigheter än den i Stockholm skulle göra på Svenska myndigheter. Undersökningens resultat visar att Norge gjort fler och mer djupgående förändringar på deras policies och säkerhetsåtgärder än vad Sverige gjort..

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och fundamentalism. Avgränsningen är de etniska minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

The Swedish security policy has changed from stressing neutrality to embrace co-operation within the EU and other organisations. New threats like terrorism, boarder-crossing criminality and natural disasters require new ways to deal with this type of problems to protect the society. Since the beginning of 21st century the high Russian economic growth has made it possible for the country to play an increasingly role as a superpower on the international political stage. In the same time the democratic development has been replaced by an autocratic rule which has obstructed the Russian- European relations. From a Swedish security policy view the Russian political development is of importance and the picture of Russian as a threat has changed from 1996 to 2008/09.

I den här uppsatsen behandlar vi frågorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrätten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. Båda de presenterade staterna är medlemmar av internationella och regionala konventioner. Våra slutsatser visar på både likheter och skillnader. Vad gäller tortyr så ligger den största skillnaden i att USA tillåter bevis inhämtat med hjälp av tortyr så länge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstånd till det. De skillnader vi observerat gällande frihetsberövande är framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna är mer av en materiell art medan problematiken i USA är organisatorisk eller framför allt en fråga om kompetensfördelning.

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande.Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen.Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd..

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

In 2002 George W. Bush held a speech where he classified six nations as being the main threats to American security, one of them being Syria, a state with a secular constitution, no resent offence towards the US, and with an improved diplomatic relationship to the US during the Clinton years.Being an ally to the Soviet Union during the Cold War Syria was forced to redefine its role in the region. Using neorealistc theory one part conlusion is the fact that the new Syrian leader, Bashar al-Hasad, in the early 21th century determined to set higher goals for the Syrian power ambition in the Middle East, threatened to destabilize the region and leave the US and its allies in a caotic situation.In the US, however, the new administration after 11/9 sharpened its tone towards states that did not cooperate in the new ?war on terrorism? or/and were likely to harbour terrorists. Syria was accused of doing both.

 I den här uppsatsen undersöks hur olika islamistiska rörelser framställs i svensk press och vilken mediebild som skapas kring fenomenet islamism. De teoretiska utgångspunkterna är gestaltningsteorin och postkoloniala teorier om orientalism och eurocentrism. De används för att se vilka föreställningar som ligger bakom mediebilden. Den metod som används är kvalitativ textanalys i syfte att finna strukturer och mönster i texterna.De islamistiska rörelserna i denna undersökning förekommer stundtals i samband med nyhetsrapportering om terrorism. De skildras även någon gång som motpoler.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.