Sök:

Sökresultat:

723 Uppsatser om Mänsklig skala - Sida 47 av 49

Optimerad kvÀvegödsling i stÀrkelsepotatis : analys av riktvÀrden vid mÀtning av nitrathalt i bladskaft

Denna studie bygger pÄ en litteraturstudie och ett fÀltförsök. Vi har undersökt vilken som Àr den ekonomiskt optimala kvÀvegödslingen i stÀrkelsepotatis. Eftersom potatisens kvÀveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och Är sÄ har vi ocksÄ undersökt möjligheter att mÀta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lÀmpliga riktvÀrden för nitrathalten i bladskaft hos stÀrkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssÀsongen. Dessa riktvÀrden kan sedan anvÀndas som referens vid snabbmÀtning av potatisens kvÀvestatus, bÄde för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

Teknik för biogasanvÀndning

This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.

Renovering av Gamla Årstabron med injekteringsbetong

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 Ă„r i drift omfattande skador pĂ„ de bĂ€rande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dĂ„varande Carl Bro AB pĂ„ uppdrag av dĂ„varande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstĂ€rkningar av brons betongvalv var nödvĂ€ndiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven pĂ„ Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven pĂ„ fastlandet pĂ„ Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det hĂ€r examensarbetet syftar till att utvĂ€rdera metoden med injekteringsbetong med hĂ€nsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete Ă€r att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har anvĂ€nts i nĂ„gon större utstrĂ€ckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

DjurskyddshandlÀggarnas arbetssituation med avseende pÄ hot, vÄld och stress samt hur det pÄverkar deras djurskyddsbedömningar

Före Är 2009 lÄg ansvaret för den operativa djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till lÀnsstyrelserna. Kontrollresurser i antal Ärsarbetskrafter minskade nÄgot efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade pÄ minskade med 22 % första Äret och Äret dÀrpÄ med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan lÀnsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största kÀllorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist pÄ samordning, organisatoriska begrÀnsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handlÀggare Àr ett yrke dÀr hot och vÄld förekommer, inte bara under inspektioner utan Àven i sociala medier.

Skogsbruk med höga rekreationsvÀrden : Forestry with high recreational values

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa vÀrden och utan att produktionen och intÀkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft Àr ekonomi men skogen har Àven ett rekreativt vÀrde för invÄnare i den urbana miljön.Den första delen innehÄller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. LÀngre fram i studien lyfts ocksÄ skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrÄn nÄgra typbestÄnd.Vad rekreationen betyder för mÀnniskan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad frÄn staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi dÄ slipper element som annars stör vÄr koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i SkÀftekÀrr : historik, inventering och ÄtgÀrdsförslag

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.

Rum för förÀnderlighet : gestaltning med fysisk modell som skissverktyg

Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Inventering av lĂ„genergibyggnader : Erfarenheter frĂ„n tre demonstrationsprojekt i Örebroregion

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Dynamisk optimering av hyttupphÀngning

Industriteknik Nord AB tillverkar gruvmaskiner under varumÀrket JAMA. Under utvecklingen med den nya skrotaren SBU8000 har man lagt stor vikt vid att minimera vibrationer som maskinens förare utsÀtts för. Företaget har ett mÄl att kunna klara det nya EU-direktiv som sÀtter grÀnser för exponering av helkroppsvibrationer. En del i konstruktionsförbÀttringarna pÄ den nya maskinen Àr en ny typ av fjÀdrad hyttupphÀngning. Industriteknik Nord AB vet dock inte hur den nya hytten uppför sig under drift samt hur den klarar av att förebygga vibrationer.

LjussÀttning av det lilla trÀdgÄrdsrummet :

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt pÄ kvÀllen pÄ höst, vinter och vÄr ville jag se hur man kunde förlÀnga anvÀndandet av det lilla trÀdgÄrdsrummet bÄde i tid pÄ dygnet och i tid pÄ sÀsongen. Jag tycker att ljussÀttning Àr en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trÀdgÄrden levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundlÀggande kunskap om ljussÀttning och ljuskÀllor, för att sedan skissa pÄ koncept för det lilla trÀdgÄrdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus Àr och hur det fungerar. Ljuset har mÄnga olika egenskaper, t ex olika vÄglÀngder, och fÀrger.

Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden

Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.

Friktion mellan snö och olika takmaterial samt provning av
snörasskydd

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.

Utomhuspedagogiska rum : hur naturen kan anvÀndas som undervisningsmiljö

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Varv pÄ Beckholmen

Genom att funktionellt och materiellt svara pÄ behovet om en varvsverksamhet pÄ Beckholmen i Stockholm har vÀrlden och arkitektens skapande uppstÄtt och formulerats. Metoden har varit mÄngsidig och komplex, liksom vÀrlden. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, dÄ den Àr klar. Arkitektens arbete handlar, Ätminstone i detta skede, om att utveckla sin sjÀlvstÀndighet, sjÀlvmedvetenhet och vÀrldsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet pÄ tomten kunde utföras med hjÀlp av uppstÀllande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende pÄ funktion tills en ?bÀsta lösning? funnes inom den utsatta tid som ansÄgs vara nödvÀndig.

Kan tro och vetande förenas i en NutidsTeologi? : Diskussion utifrÄn Nathan Söderblom, Paul Tillich, Raimundo Panikkar och Ian G. Barbour m.fl.

4. SammanfattningMitt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förutsÀttningarna för en nutidsteologi utifrÄn frÄgestÀllningen: Vad utmÀrker en teologi som har ett öppet förhÄllningssÀtt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgÄtt frÄn att en sÄdan ska kunna ge tillfredsstÀllande förklaringar pÄ förhÄllandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och ocksÄ pÄ det faktum att det finns mÄnga religioner med delvis motsÀgande sanningsansprÄk.Jag valde att utgÄ frÄn Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som tvÄ helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde anvÀndas i utforskningen av den ?döda materien? och samhÀlls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->