Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter personer med Aspergers syndrom stöter på i samband med att få och behålla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de får för att överbrygga dessa svårigheter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta så har två intervjuer gjorts med personer som själva har Asperger syndrom. Det har även genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att få och behålla ett arbete.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

Ämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men inte för alla. Många elever upplever en utsatthet, vilket inte stämmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lärare i idrott och hälsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lärare och elev kan påverka motivationen hos de elever som sällan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som användes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lärare i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år och gymnasieskolan genomfördes.

Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivåLärosäte: Högskolan i Gävle.Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan.

Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär ofta utsatthet för unika, ovanliga och ibland riskfyllda situationer. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanspersonals upplevelser av hälsa och ohälsa i deras arbetsmiljö. Sex intervjudeltagare från två ambulansstationer lokaliserade i Norrbotten deltog i studien. Intervjudeltagarna intervjuades med öppna intervjuer och dessa resultat analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys med latent ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: den första är uppleva fysiska och känslomässiga omställningar, den andra är känna behov av balans och slutligen den tredje som är omgivningens betydelse.

I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstå lidande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns där liv och människor finns och är i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet låter sig sällan definieras, det är svårt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förståelse och stöd ifrån sin omgivning.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som karakteriseras av låg vikt, stört ätbeteende och förvrängd kroppsuppfattning. Sjukdomen drabbar i nio av tio fall flickor och debuterar vanligtvis i åldern 14 till 19 år. Hela familjen påverkas av sjukdomen då vanliga rutiner rubbas och fokus läggs på det sjuka barnet. Det är sjuksköterskans skyldighet att göra familjen delaktig i vården och även ta hänsyn till deras hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilket stöd som en familj till ett barn med diagnosen anorexia nervosa behöver och hur sjuksköterskan kan underlätta för familjen att bli delaktig i vården.

BakgrundStickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.SyfteSyftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.