The purpose of this essay was to study some selected magazine articles by examining how the concept of child poverty is produced in the public debate, and to see if the definition of the term has changed over time. The theoretical approach on which this study is based has been used as a tool to provide better understanding on the subject. Furthermore, theories of consumer society, the "collateral damage" and the theory of welfare regimes have been used. In the previous research presented in the paper focuses on linking children and families living in precarious economic conditions, consumer standards and welfare systems that characterize society.This study has a qualitative approach as it attempts to capture and increase understanding of how the concept of child poverty can be understood from a Swedish context. The study is based on newspaper articles that are studied using a structural text analysis.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp.Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen.

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av hur det är att vara förälder till ett barn med ett medfött hjärtfel samt belysa familjens vardagssituation. Totalt deltog nio föräldrar och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån ett tema: ?Barnets bästa till varje pris? och sex subteman: En vardag med en ständigt närvarande ovisshet och lättväckt oro, En kamp för barnets rättigheter, Viktigt med information och att få det värdefulla stödet, En känsla av utsatthet samtidigt som styrkan finns i att vara en familj, Omvårdnaden av sitt hjärtsjuka barn är en del av vardagen, Att få nya perspektiv på livet i en utsatt livssituation.

Syftet med vår undersökning är att få en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnå undersökningens syfte formulerade vi två stycken frågeställningar som blev vår utgångspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna någon könsskillnad angående nätmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angående deras arbetssätt i förhållandet till nätmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville använda sig av begreppet nätmobbning utan föredrog istället att använda sig av kränkningar på nätet.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också kriminalitet i området somproblematiskt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett fenomen i samhället. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk är ärftlighet, utsatthet under uppväxten och dess dövande effekt på ångest. Vårdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk själv är ansvarig för sin situation. Det finns en rädsla och ovilja hos vårdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero på bristande kunskap och erfarenhet. Vårdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

För att öka överlevanden vid hjärtstopp har räddningstjänsten fått i uppgift att påbörja livsviktig första hjälpen i väntan på ambulans. Dessa uppgifter ställer krav på att brandmännen skall behärska och utföra livräddande åtgärder till personer med hjärtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga på plats. Ofta på eller nära den ort som de själva arbetar och bor på. Detta sammantaget innebär sannolikt en utmaning för brandmännen. Den begränsade mängden forskning som finns, gör gällande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vårda en livshotande sjuk person.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp är hög och syftet är att visa på vilken ställning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts på etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utländskt efternamn. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 år, samt två intervjuer med tjänstemän som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver återkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tänkas förekomma.

Syftet med vår undersökning är att få en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnå undersökningens syfte formulerade vi två stycken frågeställningar som blev vår utgångspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna någon könsskillnad angående nätmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angående deras arbetssätt i förhållandet till nätmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville använda sig av begreppet nätmobbning utan föredrog istället att använda sig av kränkningar på nätet.

Syftet med den här studien är att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars Internetanvändning och deras åsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig på Internet, undersöka vilken typ av Internetanvändare som är mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsättas för aggressiva/provocerande beteenden på Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning där 139 gymnasieelever från en medelstor stad i Hallands län fick svara på frågor om deras Internetvanor och deras åsikter kring beteenden på Internet. Därefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas Internetanvändning och deras åsikter om beteenden på Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden på Internet och hur ungdomar använder Internet. Studien visar även ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de använder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig själva generellt som bättre uppträdande än andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller särskilt välbemötande..

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog.

Syftet med denna studie är att undersöka några gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lärmiljö. Forskningsfrågorna är: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp påverkar deras förmåga att koncentrera sig i lärmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lärmiljö och sina förutsättningar för att kunna koncentrera sig i denna lärmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsättningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lärmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv där utgångspunkten är att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har därför fallit på elevtexter som sedan analyserats cirkulärt på en kvalitativ, förståelseinriktad grund. De elever som ingår i studien går alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg?s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool?s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.