How is the fat body constructed in public spaces? This essay deals with the experiances of five participants, being fat in public spaces. The fat body is often constructed as "matter out of place", more or less expected to be invisiable in public spaces. But living with a fat body isnt all about assimilation, wearing black clothes to fit in or staying at home in fear of facing comments of your body. More than being a body constructed as improperiate in public spaces, the participants view can be described as "revolting".

Den befintliga parken fÄr nytt liv genom att markplaneringen Àndras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan strÀcker sig över hela landskapet dÀr den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén Àr att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag lÄter byggnaden strÀcka ut sig dÀr den kan nÄ alla hörn, uppmana befolkningen i nÀrheten att vÄga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- pÄ, under och innanför..

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Denna studie bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger frĂ„n tvĂ„ kommuner i Östergötlands lĂ€n. En totalundersökning har gjorts vilket innebĂ€r att samtliga pedagoger i kommunerna ingĂ„r. Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar grundskolepedagogers benĂ€genhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmĂ€lningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjĂ€nstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet dĂ€rtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i pedagogernas instĂ€llning till socialtjĂ€nsten samt benĂ€genhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjĂ€nst eller inte.

Gentrifiering Àr ett fenomen som kan ses i mÄnga storstÀder idag. Gentrifiering innebÀr bland annat en förÀndring i den socioekonomiska profilen i ett omrÄde dÄ en mer vÀlbestÀlld befolkningsgrupp tillkommer ett omrÄde med invÄnare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hÀvdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att omrÄden blir mer homogena och staden pÄ sÄ sÀtt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering Àr en liten och knappast negativ process i förÀndringen av staden. Gentrifieringsprocessen Àr emellertid vÀldigt komplex och innefattar flertalet förÀndringar som sker parallellt och i pÄverkan av varandra.

En ros Àr en ros Àr en ros - rÀttssÀkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmÄlstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmÄlen i svenska domstolar fÄtt ersÀttning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den hÀr sÄ kallade brottmÄlstaxan har Ànda sedan införandet fÄtt kritik. PÄ senare Är har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstÀnktes rÀtt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rÀttssÀkerhetshot. Den hÀr uppsatsen lÀgger grunden för att ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmÀnhet och brottmÄlstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rÀttssÀkerhet utgÄr uppsatsen frÀmst frÄn de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

AB Gustaf KÀhrs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev KÀhrs först med att fÄ patent pÄ ett trÀgolv. Enligt KÀhrs Àr deras affÀrsidé att erbjuda miljövÀnliga och högkvalitativa trÀgolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare Ären har marknaden för robustare och mer formgivna trÀgolv vuxit. DÀrför har KÀhrs pÄ kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvÀrdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjÀlp av olika LEAN verktyg.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvÄrdares upplevelser av att vara anhörigvÄrdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvÄrdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i Äldrarna 68 till 80 Är och de har varit verksamma som anhörigvÄrdare mellan 7 till 22 Är. UtgÄngspunkten har varit anhörigvÄrdarnas beskrivning av sin vardag, de hÀndelserna som har lett dem till att vara anhörigvÄrdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvÄrdare, samt reflektioner över stöd och hjÀlp frÄn den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi anvÀnde oss av fyra centrala teman, det vill sÀga anhörigvÄrdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvÄrdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjÀlp frÄn andra aktörer har för dem, samt anhörigvÄrdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvÄrden.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public Procure­ment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bil­lion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore im­portant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i VÀstsverige har ett nÀtverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. NÀtverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer pÄ höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet pÄverkar de egna organisationerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

The main question in this thesis has been to see how the brand strategy of Linköpings Hockey Club has changed during the years in the Swedish elite league. We will also look at the content of the brand, as well as the association as the city of Linköping. This thesis will also see the sponsorship view of the development of the brand, because of the sponsorship power to help the association to build and strengthen the brand.We have been interviewing important persons at the association Linköpings Hockey Club and also done interviews with a few sponsorship partners to get important information to analyze.As an association it is of outmost importance to disseminate the association?s image in the right way, which Linköpings Hockey Club has according to their sponsorship partners. The association has during the last years been working hard to take care of and strengthen the brand, which can be seen among the sponsorship partners.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att studera hur fyra rektorers vÀrdegrundsarbete kan analyseras utifrÄn nÄgra av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hÄllbart ledarskap. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ?vÄr? teori. Som metod anvÀnder vi oss av intervjuer. DÄ vi vÀrnar om rektorernas integritet för att de Àr offentliga personer Àr rektorerna anonyma i studien.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats belyser den debatt som rÄdde i media och i riksdagen under Ären 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lÀrare, skolledare, bitrÀdande skolledare och syofunktionÀrer?. Diskussionen framstÀlls med hjÀlp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa Àr skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.