Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gÀllt i över tjugo Är. Den Àldre rÀtten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig sjÀlv. DÄ bedömdes övergreppet som mindre grovt.

Hiv, humant immunbristvirus, Àr en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmÀnfarlig, i nulÀget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar frÀmst via blod och sexuella kontakter. Aids Àr hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och stÀndig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att sÀrbehandlas i vÄrden pÄ grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjÀrtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vÄrd och omsorg lÀggs dÄ över pÄ anhöriga vilket kan leda till obehag eller osÀkerhet dÄ de har bristfÀllig kunskap inom omrÄdet. HjÀrtinfarkten bidrar till stora förÀndringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att pÄverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjÀrtinfarkt upplevde omhÀndertagandet samt hur det Àr att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom Àmnet söktes pÄ internationella referensdatabaser.

Varje dag fÄr mÀnniskor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor som Àr mitt i livet. De flesta mÀnniskor med en kronisk sjukdom kommer Àven att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i mÀnniskans liv och Àr Àven viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan Àven medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar Àr ett problem som vÀxer bland ungdomar vÀrlden över. Syftet med studien var att beskriva och studera om nÄgra könsskillnader förelÄg gÀllande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvÀndning. Data samlades in med delar frÄn en större enkÀt. NittioÄtta enkÀter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns nÄgra statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes ChitvÄ-test pÄ materialet.

Den vanligaste cancerformen hos mÀn Àr prostatacancer. Behandlingsmetoderna för sjukdomen Àr strÄlning, operation, hormonbehandling eller cytostatika. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀns upplevelse av prostatacancer. Denna studie har utgÄtt frÄn 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan Är 2000-2010. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera artiklarna.

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 Är. MÀnnen fick enligt lag möjlighet till utbildning pÄ 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvÄrdnadsarbetet.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ artiklar frÄn databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehÄllsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framtrÀdande var fysisk beröring.

NÀr en man diagnostiseras med prostatacancer innebÀr det en psykisk pÄfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och Ängest Àr vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och pÄverkas hos par dÀr mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med fokus pÄ parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

Bakgrund: Sexualiteten Àr en central del av att vara mÀnniska och följer mÀnniskan genom hela livet. En fungerande sexualitet Àr Àr en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebÀr ofta stor förÀndring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet pÄverkar bröstcancer inte sÀllan kvinnornas sexuella hÀlsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjÀrtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vÄrd och omsorg lÀggs dÄ över pÄ anhöriga vilket kan leda till obehag eller osÀkerhet dÄ de har bristfÀllig kunskap inom omrÄdet. HjÀrtinfarkten bidrar till stora förÀndringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att pÄverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjÀrtinfarkt upplevde omhÀndertagandet samt hur det Àr att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom Àmnet söktes pÄ internationella referensdatabaser.

This study has dealt with a phenomena that is regarded as new in the Swedish context of social work called honour related violence because of sexual orientation. The purpose was to critically examine a project that offers a variation of assistance for individuals between 13 and 25 years of age who suffers from the above. The project mentioned is run by an organisation called RFSL RÄdgivningen SkÄne. The aim was to examine the practice and to gain knowledge concerning the target group and relate it to that described by the project. Another aim for the study was to look into how the employees and the author of a report that is commonly used as background material in the practice used the complicated terms involved in the field and how that may effect the individuals that are the target for the resources.

Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.