Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrÄn Herzbergs tvÄfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn pÄ personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstÀmmelse med Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjÀlp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och sjÀlvstÀndighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hÄrda sidan av motivation.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Den hÀr rapporten undersöker om grÀnsen mellan Terminal Services och Citrix XenApp har börjat suddas ut eller om man Ànnu kan dra en tydlig linje mellan dessa. Detta för att avgöra om organisationer som idag kör Windows Server 2003 med Citrix XenApp enbart klarar sig med de nya funktionerna i Windows Server 2008 Terminal Services och ÀndÄ uppfylla de krav och behov en organisation har. Arbetet genomfördes rent teoretiskt. För att avgöra likheter och skillnader mellan applikationerna, sÄ anvÀndes till största delen ett ramverk. För att kunna fÄ en bild av hur applikationerna tillÀmpas rent praktiskt, anvÀndes tidigare testar samt analyser.

Dagens organisationer verkar pÄ en marknad prÀglad av hÄrd konkurrens om sÄvÀl marknadsandelar som kompetent personal. Detta stÀller krav pÄ kostnadseffektivitet samt lojala och engagerade medarbetare. Ett fenomen som visat sig kunna bidra till just detta Àr commitment, som beskriver den anstÀlldes bindning till organisationen. Individens vÀrderingar i förhÄllande till commitment Àr delvis outforskat. Individualism Àr ett ramverk av vÀrderingar som bland annat beskriver individers relation och identifikation med grupper.

Ledarskapsforskning utifrÄn ett inlÀrningsteoretiskt perspektivfokuserar pÄ de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vÀgleda medarbetare.  Att tillÀmpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering Àrbeteenden som karakteriserar framgÄngsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning pÄverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmÄga pÄverkades. Inga signifikantaförÀndringar av beteende uppmÀttes under utbildningens första tremÄnader. Förtroendet för ledarnas förmÄga förÀndrades inte hellersignifikant, dock finns en förbÀttring vid jÀmförelser medreferensvÀrden.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap Ànnu större betydelse, dÄ medarbetarna Àr uppdelade i fristÄende projekt och distansen mellan dem Àr större Àn i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har dÄ utgÄtt ifrÄn traditionell projektledning som hÀrstammar ifrÄn tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som Àr anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

VÀlgörenhet Àr nÄgot som har ökat de senaste 30 Ären och 2008 slogs det ett vÀrlds rekord i insamling till vÀlgörenhetsÀndamÄl. Med flera organisationer som Àgnar sig Ät vÀlgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hÄrdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad vÀxer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur vÀlgörenhetsorganisationer kan stÀrka sitt varumÀrke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier.VarumÀrke Àr nÄgot som Àr under stÀndig pÄbyggnad. Det gÄr att jÀmföra med ett pussel, dÀr alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.

Trots att organisationer satsar alltmer pÄ utbildningsinsatser, stÄr det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förÀndring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrÄn Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  FörsvarsmaktsanstÀlldas upplevda kunskapsinhÀmtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkÀtundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt behovsstöd frÄn chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrÀmjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i grÀnslandet mellan tvÄ organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som pÄverkar konsulters formella tillhörighet samt deras kÀnsla av tillhörighet respektive utestÀngning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie anvÀnt oss av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos bÄda företagen samtidigt som den kÀnslomÀssiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i grÀnslandet mellan organisationer Àr problematisk, frÀmst pÄ grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast kÀnner sig som en del av den sociala gemenskapen dÄ de Àr ute pÄ uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anstÀlld personal. Chefernas Ätskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget pÄ samma villkor som fast anstÀlld personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.