Sök:

Sökresultat:

4578 Uppsatser om Människa teknik interaktion - Sida 51 av 306

Digitala signaturer - ett verktyg för sÀkerhet?

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Integration genom fotboll: FörÀldrars, lÀrares och ledares uppfattning om ett integrationsprojekt

Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Prototyp av blick-mÀtande hörseltest för spÀdbarn

För att barn med hörselnedsÀttning skall kunna fÄ en normal tal- och sprÄkutveckling samtkognitivt beteende Àr det av stor betydelse att hörselnedsÀttningen upptÀcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spÀdbarns hörseltröskelvÀrden ÀrVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det Àr en konditionerande procedur dÀr barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mÄl. En audionom kontrollerar om barnet vrider pÄ huvudetmot det visuella mÄlet, som en reaktion pÄ ljud stimuli, och belönar dÄ barnet med en visuellförstÀrkning, sÄ som en animerad bild pÄ en skÀrm eller en mekanisk leksak.En ide pÄ hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrÀvande finns. Idén Àr attanvÀnda eye tracking teknik som registrerar spÀdbarnets ögonrörelser och anvÀndaögonrörelserna istÀllet för huvudvridningar som reaktioner pÄ ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts pÄ tolv vuxna och nio spÀdbarn.

Egen dator i skolan : Den bÀrbara datorns pÄverkan pÄ interaktionen mellan elever pÄ raster

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Klassrumsinteraktion mellan lÀrare och mellanstadieelever utifrÄn ett genus ?och sociokulturellt perspektiv : LÀrarens sÀtt att ge respons till eleverna

Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Hur beror mediekonsumtion pÄ intressen? : WebbenkÀter som datainsamlingsmetod, yea or nay?

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Bring Your Own Device (BYOD) : Potentialen och problematiken

MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

Tvillingskap, identitetsutveckling och delad eller gemensam skolgÄng. : - Resonemang bland förÀldrar, lÀrare och tvillingar

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Relationskompetens : att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Integration mot Sociala Medier

Stage12.se Àr en mashup-applikation dit anvÀndaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjÀlp utav apier frÄn sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med anvÀndaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta krÀver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation pÄ anvÀndarens villkor.Stage12.se Àr en mashup-applikation dit anvÀndaren kan komma för att skaffa information om film. Med hjÀlp utav apier frÄn sociala medier som Facebook och Twitter ska detta projekt integrera mer interaktion med anvÀndaren samt ge större möjligheter till en modernare webbplats. Detta krÀver en fördjupning i hur de olika apierna fungerar, samt informationen kring dem.Genom att arbeta iterativt och mot apier som Facebook och Twitter har projektet resulterat i en mer interaktiv applikation pÄ anvÀndarens villkor..

Teman, teknik och stil i Henning Bergers "danska" noveller

Henning Berger (1872 ? 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av fÄ ihÄgkomna författare frÄn 1900-talets första Ärtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har frÀmst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, sÀrskilt i DÀr ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. FramstÀllningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök.

Modernt omodern? : En studie av gymnasieskolans IKT-anvÀndning i det postmoderna samhÀllet

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Den empatiska kommunikationen : En socialpsykologisk studie om huruvida en utbildning i den empatiska kommunikationsmodellen NVC pÄverkar en individs sociala interaktioner under och efter avslutad utbildning

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Resande för eremiter : Att frÄngÄ den mÀnskliga interaktionen i turismindustrin med hjÀlp av tekniska hjÀlpmedel

Resandet idag har tagit nya former. MÀnniskor reser idag under kortare och fler perioder Àn vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag fÄr vidare förlita sig pÄ diverse tekniska hjÀlpmedel sÄsom Internet och GPS för att snabbt fÄ information om resmÄl och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte lÀngre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mÀnsklig guide. Till turistens undsÀttning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan anvÀndas genom att ringa upp ett specifikt nummer pÄ en mobiltelefon.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->