Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet.

Målet med detta examensarbete är att ta fram ett gränsnitt för navigering i stora datamängder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta gränsnitt. Bakgrunden till projektet är att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamängd och sedan presentera denna klassificerade datamängd.Gränsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benämns ?browsing?. En teknik för visualisering av information som varit framgångsrik är den så kallade ?Fisheye-tekniken? som baseras på en analogi med en vidvinkellins.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare.

I dag är företag hårt konkurrensutsatta då de agerar på en globaliserad marknad med många aktörer. För att företag ska överleva och vara långsiktigt lönsamma måste de ständigt förbättra sin verksamhet vilket ställer krav på ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Ett sätt att förbättra verksamheten är att mäta och kontrollera sina processer för att på så sätt upptäcka och minska spridning vilket i sin tur sänker företagets kvalitetsbristkostnader.Företag som lackerar träprodukter har svårt att mäta sina processer och för att komma till rätta med problemet har vissa företag intresserat sig för en teknik kallad vibrationsspektroskopi (VS). Det är därför intressant att utreda om tekniken är användbar för att mäta de kvalitetsparametrar som efterfrågas. VS är en teknik som med hjälp av IR-ljus kan bestämma vilken kemisk sammansättning ett prov har.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förståelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete återspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvärderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrävande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen påverkan på hur kommunikationen och informationsspridningen är utformad då alla respondenterna använder Investor Relations på liknande sätt. Företagen själva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhällsnytta även kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hård konkurrens om kapital och förståelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvärderingar av arbetet. Anledningen är främst att det tar för mycket tid och att tillvägagångssätten är diffusa.

I föreliggande beteendestudie har hästarna på Skansen i Stockholm studerats med avseende på de treviktigaste huvudgrupperna av beteenden - födosök, rörelse och social interaktion. Totalt ingick åttahästar som var indelade i tre grupper i studien. I ett antal 30-minuterspass per häst registrerades olikabeteenden för att kartlägga hästarnas tidsbudget med avseende på hur stor del av den vakna tiden somägnades åt födosök, åt att stå still/vila och åt sociala interaktioner. Därtill registrerades vilka övrigabeteenden som utfördes och i vilken utsträckning. Resultaten har sedan jämförts med frilevandehästars tidsbudget.

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter.Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland.

Denna uppsats behandlar lajv ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med de analytiska ansatserna diskursiv psykologi och narrativ analys. Syftet och frågeställningarna vill belysa vad lajv kan göra för individens identitetsarbete och utveckling i vardagen. Som tidigare forskning ringas fenomenet in genom att delas upp som en social rörelse i sin organisatoriska aspekt och som ett fiktivt berättande i sin berättande, lekande aspekt. De analytiska begreppen kommer från diskursiv psykologi; kategorisering, kategoriskt berättigande, indexikalitet och stake ? frågan om vad som står på spel.

Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle.