Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi mÄste begrÀnsa vÄr studie. Mobbning Àr Àven ett begrepp som Àr svÄrt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta Àr intressant att undersöka. Studien pÄbörjades med intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebÀr, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrÄn tvÄ skilda exempel pÄ vad arkeologisk identitet kan innebÀra för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i HÀrjedalen i Sverige. Monument ochlÀmningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rÀtt och möjlighet att tala om i nutid..

I de nuvarande styrdokumenten för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sÀgs i Àmnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stÀrka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten Àr allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genomföra en vÀrderande analys av denna förÀndring. Jag försöker svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr till det bÀttre eller sÀmre. Som metod anvÀnder jag mig av argumentationsanalys.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Marknadsplanen för NÀrNaturen VÀstsverige AB kommer att innehÄlla en analys av nuvarande situation inom företaget. En intern och extern analys kommer att visa och ta upp mÄnga olika faktorer som kan antingen ge möjligheter eller utgöra möjliga hot mot verksamheten.Den externa analysen kommer handla om marknadsföringsmiljön som pÄverkar företaget. Det kan handla om demografiska, ekonomiska, naturella och politiska krafter som pÄverkar verksamheten utifrÄn. Det kan ocksÄ vara pÄverkan som uppkommer frÄn leverantörer eller konkurrenter sÄvÀl olika företag ur marknadsföringens stödfunktioner och slutkunden.Den interna analysen kommer beskriva bland annat företagsledningen, dess finansiering och möjligheterna man har till marknadsföring.DÀrefter kommer handlingsplanen summera en SWOT-analys med bland annat företagets möjligheter och hot som svagheter och styrkor. Slutskedet av marknadsplanen kommer handla om hur företaget kan utnyttja SWOT-analysen till sin fördel med hjÀlp av prissÀttningsstrategier (Pris), positionering av verksamhet (Plats), tjÀnsteutbud (Produkt) och marknadsföring (Promotion).Marknadsplanen kommer att avslutas med en SWOT-analys och slutsatser.Slutsatserna Àr bland annat att NÀrNaturen har behov att se över leverantörsstrategier, ledningsstrategier samt de kalkyler som ligger till grund för bolagets lönsamhet.Ledningsbesluten bör baseras pÄ de mÄl som Àr upprÀttade och delas upp i Operativa, Taktiska och Strategiska mÄl.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.

Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet pÄverkas av att tvÄngsvÄrden, för missbruk ochpsykisk ohÀlsa, i Sverige idag Àr skild. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger pÄ de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbÄde ett missbruk och en psykisk ohÀlsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys anvÀndes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt Ätta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjÀlp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Konfidentiell rapport..