KriminalvÄrdens vision Àr att de intagna ska fÄ verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto Àr "BÀttre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens instÀllningar pÄ kriminalvÄrden (pÄ behandlingsanstalt och frivÄrden) kring pÄverkande faktorer mot att minska eller motverka Äterfallsförbrytare, samt om det fanns nÄgon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade Ätta individer frÄn kriminalvÄrden och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger pÄ teorier frÄn Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att anvÀnda förförstÄelsen i tolkningsprocessen.

Med denna studie vill vi öka förstÄelsen för hur barn i fyra- sexÄrsÄldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers nÀrvaro eller icke nÀrvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgÄngen behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och Àven pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i Äldrarna fyra- sex Är. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgÄngspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras sÄledes pÄ en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och pÄ vad sÀtt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har Àven varit att framhÄlla pÄ vilket sÀtt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannÀmnda historiedidaktiska begreppen dÄ historiebruk, vilket kan förstÄs som hur man anvÀnder sig av historia, pÄverkar ett historiemedvetande beroende pÄ vad och hur den vÀljer att framstÀlla det förflutna.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.

Att lÀgga om sin livsstil Àr inte lÀtt, men i mÄnga fall kan det vara nödvÀndigt för att bibehÄlla en god hÀlsa. Ett exempel pÄ ett sÄdant tillfÀlle Àr vid en diabetesdiagnos, dÀr förstahandsbehandlingen bestÄr i livsstilsförÀndring, som frÀmst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det Àr viktigt att patienten Àr motiverad att genomföra en livsstilsförÀndring, och Àven diabetessköterskorna i den hÀr studien Àr av den uppfattningen. Det Àr viktigt att patienten sjÀlv tar ansvaret för sin sjukdom, det Àr bara han eller hon som kan förÀndra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjÀlpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförÀndring.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse av nÄgra vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrÄn möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄr studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade mÄnga olika upplevelser.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett HÀlsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlÀngningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsÀttningar, bÀttre uppmuntrar individer till ett livslÄngt lÀrande inom hÀlsa. HPB Àr en metod som mÀter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hÀlsofrÀmjande arbete fokuseras det pÄ bÄde individ och miljö. Metoden som har anvÀnts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade pÄ att alla variabler som HPB mÀter hade mer eller mindre samband med hÀlsa. Det vill sÀga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.

Denna uppsats Àr en studie i divination som anvÀndes i fornnordisk, samisk, irlÀndsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns nÄgot som kan sÀgas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig pÄ för att besvara dessa frÄgor Àr status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag anvÀnt mig av Àr deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillÀmpas hermeneutisk metod.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillÀmpar anmÀlningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begrÀnsningar samt vad de upplever behöver förÀndras för att underlÀtta arbetet kring anmÀlningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lÀrare i Ärskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjÀlp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade nÄgon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gÄ till vÀga nÀr ett barn Àr utsatt eller nÀr en anmÀlan ska göras.

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

&J.;;.(H.,,()(0&.